tildans

Idag är dagen då min shinai fick återvända från det döda. Den är nu nyslipad, inoljad och nyspänd, kan knappt vänta tills nyinvigningen på onsdag. Det var trevligt med några timmars shinaifixande, spände även några klubbshinaier så nu är de också på topp. Sedan blev det lite info om tävlingen vi ska anordna i maj, nu har jag sagt att jag kan vara med och hjälpa till, det ska blir riktigt spännande. Jag hoppas på att tävla också, får se hur många andra som tränat mer som vill vara med.

Nu på kvällen när jag kom hem hände något riktigt roligt. Jag sitter vid datorn och grejar när det hörs små tassar bortifrån sängen. Sneglar ditåt och ser en Fläcken som sneglar tillbaka. Hon har ju varit ute och myigt lite förut när jag suttit vid datorn, men den här gången satte hon sig ner vid sängen och tittade på mig. Pratade lite med henne och blinkade och hon blinkade tillbaka och slickade sig om munnen. Sedan satt hon en bra stund och kollade in mig, tittade sig omkring i rummet och gäspade lite. Nu har hon gått tillbaka till sitt ställe under sängen igen, men hon gjorde allt det här utan att skynda sig och utan att verka rädd för mig. Hon kändes till och med lite nyfiken. Nostippen har också börjat lega lite mer i lådöppningen och spana, när vi kollade på tv igårkväll kollade hon också verkade det som. Hon vågade också äta en godisbit när jag satt och kollade på utanför lådan. Imorgon ska deras favoritgodis inhandlas igen då jag ska till tornby, är i desperat behov av nya jeans till mig själv och ska passa på att shoppa lite annat också.

Den här dagen får ett slut nu, godnatt!

Det Positiva: Tänkte säga shinaien, men katten är bra positivt det också!
Det Negativa: Tiden flyger...

Is it you and me?

Over and Out

Upp tidigt på lördagsmorgonen var det som gällde! Bara för att inse att, när man kom till busshållplatsen och dubbelkollade tidtabellen där, man var på helt fel ställe. För på en lördagmorgon går det ingen buss där, den tar en helt annan väg genom stan. Efter som jag lämnat cykeln på jobbet fanns det ingen chans i världen att jag skulle hinna dit heller. Ringa Jossan, Jossan ringer sin mamma som är på väg med transporten från Söderköping, Jossan ringer tillbaka till mig med Ullas nummer och så bestäms det att jag blir upplockad i vallarondellen. Så allt odnade sig, men det var en svettig och jobbig halvtimme där på morgonkvisten.

Strax efter åtta anlände vi i allafall ute på gården och kunde inspektera vad hästarna haft för sig under natten. Rätt så glad att jag spolade deras leriga ben igår och flätade svansarna så att de i allafall inte var så skitiga. Hampus hade naturligtvis en enorm kissfläck på sidan, men med lite vatten blev han i allafall presentabel. Vid nio var det lastningsdags, Hampus såg ett hönät som hägrade i fjärran och klampade rakt in som han brukar. Joker hoppade in och ut ett par gånger men sen kunde han också mumsa på sitt hö.

Segorps Gård och Bruksridning med Östergötland Fjordhästförening. Det började med körklassen som var kul att titta på. På eftermiddan var det dags för oss ryttare. Joker hoppade omkring och ropade på allt och alla. Hampus kollade intresserad in stället och ville nog hemskt görna hälsa på alla hästar som stod runt omkring i hagarna. Han fick nöja sig med att titta på avstånd, man vet aldrig vad det är för sorts hästar som finns runt omkring. Jossan och Joker var först ut och  de skötte sig bra, de var mycket uppe i luften och han blev lite ivrig när han fick galoppera så han bockade lite också. Han var också den enda, tror jag, som lyckades pricka in träplatan som skulle föreställa en gatbrunn och trampade till och med på den med två fötter. Backande gick i en väldig fart och när de skulle fytta saker från ett ställe till ett annat tappades det lite.

Tillslut var det också dags för mig och Hampus, den stora stjärnan! Målet var ju att inte ha sönder någonting och det nådde vi! Det enda innan som jag kände mig rätt så säker på var halten, men den missade vi helt. Istället fick Hampus för sig att han kunde backa och gjorde det när han skulle, till och med i vinkel, det ni, var imponerad gott folk! Sedan tyckte han att backa var det bästa som fanns och backade för mycket utanför linjen med alla fötterna så vi blev underkända på det momentet=ingen placering. Annars så gick det riktigt bra, flyttade saker, hoppade, sprang över grön matta och sprang serpentiner mellan koner och petade inte ner en enda boll. Och det viktigaste av allt, Hampus var på sitt bästa humör, han tyckte det var så kul att komma ut och se sig omkring i världen. Öronen var framåt hela tiden i ridhuset och han travade på så fint och ville inte sluta galoppera. Söthästen!

Det slutade till och med med en rosett för Jossan och Joker som kom på 5:e plats!



Det Positiva: Inget gick sönder!
Det Negativa: Lervälling....

Next time, we are going for it all!

Over and Out

Torsdagskendo igen, samma upplägg som förra gången. Mjukar lugna attacker i kakarigeiko och sedan köa järnet i ji-geikon för att avsluta med lugna attacker i kakarigeikon. Måste börja lita på min egen räckvidd, Kalle sa att jag träffade för långt upp på shinaien så det får jag ta och tänka på. Det kändes helt okej idag också, inte så bra som i går, men ji-geikon mot Johanna är jag rätt så nöjd med. Sedan grämer jag mig lite för att jag inte knutig ordentligt från början utan var tvungen att knyta om Men när jag skulle köra mot Anders så vi hann knappt med någonting. Allra sista var mot Kalle och då skulle man köra allt vad man hade. Jag försökte i allafall, men det kändes ändå inte som om jag tog ut mig, måste köra ännu hårdare nästa gång!

Efteråt blev det bastu med apelsinsaft. Det var härligt, sedan blev det lite tjejbastu och så fick vi duscharna för oss själva och plötsligt så gick allt jättefort och vi var klara samtidigt allihopa.

Nu är jag trött, mycket att göra imorgon så ska sova. Tur att kendon tar bort så mycket av den inre irritationen annars hade jag nog legat och surat fortfarande. Det är inte kul att kvart i fem, precis när man tänkt gå hem, går in i databasen och till sin förskräckelse upptäcker 26 prover med svarsdatum imorgon som inte är utsvarade. Kollade upp det och alla kontroller var godkända, proven bara låg där och väntade på att bli utvärderade. Så jag suckade lite och satte mig en halvtimme med det, sedan orkade jag inte så jag lämnade några som någon får svara ut tidigt imorgon bitti, ska försöka ta mig dit lite tidigare själv också, men jag släppte det helt enkelt. Inte min metod denna vecka och om någon sagt att proverna fanns hade jag kunnat prioritera upp dem på min att göra lista och de hade blivit gjorda allihopa, men nu får vi hoppas att de blir utsvarade i tid i allafall.

För övrigt blev jag kallade Darth Vader idag eller Darth Vaidra kanske det var?

Det Positiva: Kendo motverkar surhet
Det Negativa:Dumma tankar

Det är inte lätt när det är svårt...

Over and Out

Idag har jag varit på topp. Eller, nästan hela dagen i allafall. Blev lite för lång sömn i morse med tanke på att jag både skulle duscha, äta frukost och laga lunchlåda. Tog mig till jobbet och morgonmötet halv nio i allafall. Mycket jobb på labb även idag. Fixade lite smågrejer sedan och blev kvar senast av alla, dels för att jag kom så sent och dels för att saker och ting strulade. Inte för att det gjorde så mycket just idag, ingen tid att passa så nära inpå jobbet och så fick jag plussa på mitt flexkonta något, alltid välbehövligt.

När jag väl kom hem blev det inte mycket mer gjort än att äta lite mat och faktiskt diska undan berget med disk också. Stolt över mig själv som inte sparade det till efter träningen.

Träningen! Vem dyker upp om inte en Erik som varit skadad sedan mitten på oktober. Wuhu, äntligen en ny att slå på! Det var också premiär för min nya rustning på onsdagspassen. Först så var det grundövningar som gick ganska bra, jag måste öva på min tenutsh, behöver ta tid till att öva hemma. Det har jag i och för sig intalat mig själv i ett halvår nu och inte har det blivit av ännu. Jag fortsätter i allafall tjata på mig själv mentalt så kanske det får genomslag tillslut. Jag försökte i allafall tänka lite på att sträcka ut och på att sträcka på mig, det gäller ju att börja i tid.

På rustningsdelen körde vi kakarigeiko och ji-geiko. Kakarigeikon gjorde vi först fem lugna stora tekniker, följt av fem små snabba tekniker för att sedan avsluta med fem lugna tekniker. Det är svårt att växla imellan. Märkte att jag högg små kote när det skulle vara stora lugna. Sedan hamnade jag på fel avstånd i den snabbare serien också, mer att öva på! Ji-geikon då? Den kändes väldigt bra idag, mest mot Johanna då den kändes jättebra, men även mot de andra så kändes det fint. Jag försökte sträcka på mig, jag tror att orsaken till att jag lutar mig framåt är att jag inte riktigt litar på min förmåga att nå och vill vara på ett närmre avstånd. Måste alltså börja tro på mig själv mer och på att mina attacker når fram ändå.

Det var roligt att köra mot Erik igen, man minns ju inte riktigt hur hans kendo är och sedan så har man själv ändrat sig på de här månaderna så det var roligt. Han tyckte att jag blivit bättre och idag så kändes det som om jag kunde hålla med honom. Det är klart att jag vet att jag är bättre på kendo än vad jag var i oktober, men idag fanns känslan där också så jag kunde tro på honom. Min sista ji-geiko körde jag mot Anders och då försökte jag attackera en massa och inte tänka så mycket. Det enda jag försökte tänka på var att jag skulle sträcka på mig och eftersom jag hela tiden mumlade inne i huvudet "Sträck på dig Matilda" tänkte jag inte så där medvetet som jag brukar. Det kändes bra, Anders är en bra person att träna mot när man själv ska träna på att slappna av för han ser hela tiden så avslappnad ut och då försöker man vara likadan. Efteråt berättade han att hans mål med ji-geikon var att sätta en repa på min nya Do och det lyckades han med i slutet. Alla blir som galna när man har en skinande ny Do och vill bara repa ner den, fast jag gillar ju i och för sig att få den nedrepad. Kendomänniskor är konstiga, på ett sätt som vi inte ska gå in på här, för det går verkligen inte att förklara för folk som inte håller på med kendo. Den gör en galen, lycklig och slutkörd på samma gång.

Nu är det dags för sängen, jobbdag imorgon, men helgen närmar sig med stormsteg!

Det Positiva: Toppenkänsla
Det Negativa: Saker på golvet som man trampar på.

I would like to be just me...


Over and Out

För några minuter sedan stod Fläcken mitt på golvet, cirka 2 meter ifrån mig och tittade misstänksamt på mig. Hon har varit ute flera gånger ikväll och smugit omkring på behörigt avstånd. Lite läskig är jag allt, men det känns hoppfullt med henne. Nostippen kan jag inte säga det samma om, hon var under badkaret imorse och jag fick spreja lite vatten på henne för att hon skulle springa därifrån. Känner mig ond, men det är enda sättet att få bort henne därifrån och det är inte rätt ställe att gömma sig på. Hon får vara ifred några dagar till och så får vi se om hon blir lite modigare då.

Idag har dagen bestått av jobb, mest på labbet till min lycka, veckohandling och sedan filmtittaden. Köpte Arn Tempelriddaren för 29 kr och slukade i mig av musiken, hästarna och svärden. Nu ska jag sova och drömma om riddare.

Det Positiva: Filmfantasi
Det Negativa: Att vakna till verkligheten

Du har stulit mitt hjärta...

Over and Out

Ovanöigt lätt att kliva upp i morse var det, kan ha berott på att solen strilade in genom persiennerna. Klockan sju var jag på jobbet och satte igång. Sedan fick jag till min lycka lämna datorn och tillbringa den mesta tiden av jobbdagen på labbet. Det var roligt, imorgon blir det samma sak, får se när jag är helt självgående, men känns som om jag lär mig de nya sakerna rätt så snabbt. Det gäller att anteckna noggrant.

Efter jobbet bar det av ut till Hampus och lite övningar inför tävlingen på lördag. Vi tränade att backa och att gå över pressening. Sedan hade Jossan lagt ut något som skulle föreställa en bra som de skulle gå över. Hampus tyckte det var bekvämare att gå på sidan av, med mnst hälften av fötterna, men någon gång var han duktig och promenerade rätt över. På fredag får vi se om jag hinner rida, ska dit och tvätta häst, klippa häst, fläta häst och se till att hästen inte rullar sig i en massa skit under natten, samt putsa lite grejer. Rena och prydliga kan man ju vara i allafall även om hästen med ganska stor sannolighet kommer att bete sig som ett ånglok och trampa sönder saker som är i vägen.

Nu kommer snart Johan hit och ska umgås lite, wuhu.

Det Positiva: Solens strålar
Det Negativa: Snorlighet tillbaka?

Take me home...

Over and Out

Nybörjarnas söndagsträning idag: Två tappra själar dök upp! Vilket ledde till att Nisse slängde på dem hela rustningen. Det går undan här. Det är lite roligt att uppleva den första terminen om igen, inte för att det blir på samma sätt när man står bredvid och betraktar, men man minns hur det var, back in the days. Haha, det är bara ett år sedan, men tiden har gått så fort och jag har upplevt så mycket att det känns betydligt mer än ett år.

Det var roligt i allafall, vi tränade Men och Kote-hugg. Stora tekniker i början och sedan små. Det blir ju lite träning för mig också och koncentrera mig på att göra bra tekniker och tänka på alla de där sakerna som blir påpekade på fortsättarpassen. Detta på ett pass där jag inte behöver lära mig nya tekniker utan bara finslipa sådant jag kan. Det är roligt att hjälpa till också, idag kunde jag till och med se lite saker och påpeka vad de kunde ändra på. Då kändes det som om jag gjorde någon nytta också, förutom att vara visnings- och slagdocka.

Efteråt fick jag visa upp min kotehandled också. De såg båda lite förskräckta ut och undrade om de hade gjort så att den ser ut som den gör. Vi lugnade dem med att det var gammalt och det mesta var Nisses fel. Fast när jag tänker efter var nog Kalle och Joel med på ett hörn också, men det är svårt att minnas sånt där.

Nu väntar en vecka med planerade te pass i allafall. Onsdag, Torsdag och Söndg blir det kendo. På lördagen är det dags för något helt annat, tävling med Hampus. Spännande ska det bli!

Nu blir det lite sista söndagspyssel innan det är sängen och upp tidigt till jobbet imorgon. Veckan som gått har varit bra, jag hoppas på att nästa blir likadan.

Det Positiva: Mmm, söndagsslö
Det Negativa: Inte gjort allt jag skulle denna dag...

I want to spend my time with you-


Over and Out

Åh, vad jag har ätit våfflor. Vi började med en varsin förrättsvåffla med creme fraiche, rom och prujolök, försvånansvärt gott och jag var riktigt riktigt hungrig också. Vidare med en varmrättsvåffla bestående av ruccolasallad, svampstuvning, stekt kyckling och bacon, den var nästan ännu godare än den första. Sedan blev det ett antal efterrättsvåfflor för min del. Blandade mellan olika kombinationer av glass, grädde, hemmagjord jordgubbssylt, banan och chokladsås. Det var en mycket bra matupplevelse. Fortsatte kvällen med TP och te i soffan.

Sedan cyklade jag hem för att spana på mina katter. De är världens sötaste, nu har Fläcken bestämt sig för att min tvättkorg är det bästa stället att bo på. Hon smög in dit i natt när dörren gick upp. Vad är det med dörrarna i min lägenhet? De bara bestämmer sig för gå upp hux flux och så ligger det en katt där inne. Nu har hon ju i allafall inte krypit under någonting så då får hon ligga kvar en stund, till jag måste tömma eller fylla den.

Dagen idag har inte ägnats åt så mycket, försökt kolla på True Blodd, men det går inte så värst bra. Funderar på allvar att köpa dvd-boxarna någongång så jag kan kolla på allting då istället. Ska försöka mig på att städa i min svinstia till lägenhet och handla lite mat innan det är dag att åka på kendoträning igen.

Det Postitiva: Söndagsmornar
Det Nagativa: Dålig steaming

My arms around our neck...

Over and Out

Kroppen känns alldeles mör och härlig just nu. Efter en genomträning blev det ordentlig stretching i en halvtimme och sedan bastu på det. Livet känns härligt just nu, solen värmde lite och vattenpölarna indikera att våren är på väg.

Passet idag började med en genomgång av kata fyra och sex. Fyran hade jag en aning om vad som skulle göras för den har jag gjort flera gånger tidigare, men sexan har jag bara tränat på en gång innan så det var kul med en ny. Det kändes relativt bra, måste tänka på att pressa på rätt sätt i sexan och ta ordentliga steg så att avståndet inte blir för stort. Jag tycker ändå att det känns som om jag fått någon slags känsla för det hela och det är ju en bra bit på väg. I slutet gick hälften över till kortsvärdskator och vi andra körde igenom 1-6 några gånger. Vi har hela 13 personer på träningen idag så det blev lite trångt, men det funkade.

På rustningsdelen fick vi träna lite vänserhandskendo för att försöka få bort lite ovanor som dykt upp. Det kändes rätt okej med Men och Kote, Do gick sämre och när vi gjorde Kirikaeshi kändes det inte optimalt, men det gäller att hugga lite oftare med bara vänsterhanden helt enkelt. Ännu en sak på min "att göra lista". Sedan gick vi över till små tekniker och mina första små Men mot Andreas var nog de bästa jag gjort, han sa också att de såg bra ut så jag inbillar mig inte bara. Sedan kändes det också rätt bra, men inte riktigt som de där tre första. Nisse påpekade att jag ska räta upp mig mer och inte ta extrasteg in i attackerna så det ska jag också försöka banka in i huvudet. När man väl lyckas tänka på någonting och gör rätt så är det något annat som inte får plats i bakhuvudet och så blir det dåligt på ett annat sätt istället.

Sist gjorde vi kakarigeiko och jigeiko. Jag hade en bra känsla idag och är inte speciellt missnöjd med några av attackerna. Fick möta Nisse lite tidigare denna träning så jag var inte så förfärligt trött, inte för att man träffar för det, men jag lyckades blocka någon gång och nästan kontra på ett bra sätt. Jag hade ovanligt mycket ork kvar även i den sista jigeikon så det var ett mycket positivt pass idag.

Efteråt hade vi en ordentlig genomstretching i par på en halvtimme. Det var riktigt, riktigt skönt och det behövdes verkligen. Sedan blev det en efterlängtad bastu och en skön dusch innan jag promenerade/cyklade hemåt. Nu sitter jag och spanar på två små katter som sitter under sängen och blänger tillbaka. Inatt blev de av med sitt gömställe och är lite sura på mig. De ska får vara ifred i några dagar innan jag närmar mig igen. Istället spelar jag musik och sjunger för dem. Speciellt Fläcen gillar det, hon ligger och halvsover under sängen, skönt att hon kan slappna av i min närhet i allafall.

Nu bär det av till Lollo och våffelmiddag!

Det Postiva: Kendolivet
Det Negativa: Kotehugg gör rysligt ont för tillfället...

The way that it used to be is no more

Over and Out

Idag har jag fikat, mest hela dagen faktiskt. Förmiddagsfika på jobbet, eftemiddagsfika på jobbet och sedan 4-timmars fika hos Lollo med massor med goda hembakta bullar. Det var mycket trevligt med lite tjejprat och att ta det lugnt utan måsten för en gångs skull. Nu ska jag krypa ner och spana på katter är det tänkt, imorgon blir det kendoträning och lite annat skoj att skriva om, så jag återkommer.

Under tiden, titta in på http://ostgotakatterna.blogspot.com/ det finns små pälsbollar där ute som behöver hjälp. Jag är egentligen ingen vän av innekatter, katter är djur som ofta bestämmer själva och kommer och går lite som de vill. Men katter är också husdjur, djur som människan ska ansvara för och här har det helt enkelt gått för långt! Nu har de kämpat hela vinten med att få ner antalet katter i kolonin, för att ge dem ett bättre liv om än innomhus, men omhändetagna, mätta och varma. Jag som bestämt hävdade att jag aldrig skulle ha en innekatt har nu två små skygga rackare som äter i skydd av mörkret och tycker jag är en läskig varelse, men de är mätta och slipper frysa om nätterna. Nu finns risken att, när våren kommer, nya små katter ser dagens ljus ute i kylan, så mycket bättre de vore om de föddes in i en varm värld och en ljus framtid, där varje dag inte är en kamp för att överleva.

Nu ska jag se om mina pälsbollar vill smyga fram och äta lite.

Det Positiva: Bullar hela dan!
Det Negativa: Vart finns ni alla kattmänniskor?

It`s a long way...

Over and Out

... är det torsdagkendo och man riktigt känner sig färdigtränad efteråt.

Det var ett riktigt trevligt pass idag. Man tog ut sig utan att det blev tokjobbigt på slutet eller ja, jag var ju rätt trött på slutet, det ska jag inte försöka gömma undan, men passet hade en så jämn nivå att man inte fick de där topparna som det normalt bukar bli. En hög jämn nivå var det, vi körde kakarigeiko följt av ji-geiko och sedan ytteligare en kakarigeiko efter innan vi oterade igen. Kakarigeikon skulle vara mjuk och i början använde vi bara stora attacker, sedan skulle man gå in i ji-geikon och köra järnet för att sedan avsluta med en avslappnad kakarigeiko. Det gick rätt så bra att slappna av, men att tagga upp var svårare. Kändes som om jag blev lite snabbare av övningarna i allfall, men jag kanske inbillar mig. I början så var jag ju rätt så pigg och orkade, sista ji-geikon mot Nisse som är ybersnabb, blev jag mest bankad på.

Nu har jag en blå handled som är lite svullen efter för många hårda kote-hugg, men nu kan jag stolt gå med armen i vädret och göra reklam för kendo! Den obligatoriska blåsan i vänster hand som i princip är permanent känns det som börjar också synas igen. Vi hade en riktig ordentlig uppvärmning med en hel del hugg och diverse övningar för vader och lår.

Andra gången i rustningen denna gång och Men satt markant bätte denna gång, plötsligt så insåg jag hur det ska kännas att ha den på sig, inget som skaver någonstans och anpassad efter hur stot mitt huvud är. Helt underbart, jag älskar den.

Vad jag ska ta med mig och tänka på: armar över huvudet som ett O och sedan hugga till ett V. Kändes som om man sträckte lite på sig på köpet också då. Något jag försökte tänka på passet igenom, mycket lättare när det är stora tekniker och shinaien hjälper till mer. Idag så tänkte jag nog inte så mycket heller, inte medvetet i allafall och det kan ju ha bidragit till att jag kände mig snabbare, det ska jag fortsätta med.

Nu är det läggdags så jag kan befinna mig på jobbet relativt tidigt imorgon, sedan blir det tjejfika hos lollo på kvällen och på lördag är det dags för kendo igen.

Det Positiva: Kendo
Det Negativa: Strulande maskiner på jobbet...

Some say love it is a river...

Over and Out

Igår bar det av på träning igen, den fjärde kendoträningen på en vecka och målet var uppnått! Mycket nöjd med mig själv. Nisse bestämde sig för att det var rustningsdags och jag grämde mig lite över att jag lämnat min vackra Do hemma, men tyvärr kan jag inte läsa tankar. När passet började såg det ut som om endast en ensam stackare skulle komma, men två till droppade in. Det vanliga kärngänget som inte missat många pass nu. De fick prova Do och Tare, Nisse hade en galen idé om att slänga på den första nybörjaren hela rustningen på en gång, men när det dök upp två till så tog han sitt förnuft till fånga. Även om det säkerligen hade varit kul det med.

Så vi slog en massa Do-hugg hela passet, välbehövligt för mig, kändes att det verkligen behövdes, blev en betydlig förbättring i känslan om inte annat och jag tyckte faktskt att det lät bättre och bättre också. Nybörjarna var också duktiga, även om det gjorde lite ont på min höft där ett tag, men till min förvåning hittade jag inga blåmärken efteråt, måste vara rekord!

Efter träningen susade jag till Skäggetorp, duschade hos Johan och tittade förbi hos Mårten där det varit spelkväll. Supersöta Bessy var där också och ville ha uppmärksamhet. Henne gillar jag verkligen, lagom storlek och för det mesta glad. Efter en stund drog sig Johan och jag hemåt, pratade lite, vek tvätt och somnade. Sov skönt och kravlade mig upp ur sängen tio över fem i morse. Inte helt på egenhand, men upp kom jag.

Dagen förflöt rätt så bra, upptäckte vad som var fel på en av maskinerna och förlorade helgens körning på den, men det redde upp sig och det är ju huvudsaken. Sedan fick jag ju gå hem tidigt också och det var mycket trevligt. Passade på at promenera till Tornby och shoppa på bokrea, sedan så fantasishoppade jag på ikea också, men det är en helt annan sak. Nöjd med min dag på det stora hela.

Nu väntar lite tv och sedan lite kattjakt innan jag ska sova, inte riktigt lika tidigt på jobbet imorgon, men kl 7 ska jag vara där så jag kan smita till hästen på eftermidagen.

Det Positiva: Solsken
Det Negativa: Kassar som skär in i händerna.

It`s my life, it`s now or never...

Over and Out

Det blev ett sent försök att fånga katterna i natt, tyvärr gick det inte så bra som jag hade hoppats, men jag fick i allafall se dem båda komma ut och äta mat. Får helt enkelt försöka senare i veckan.

På grund av det blev det lite senare än vad jag hade tänkt mig, hann äta lite frukost och promenera till bussen i allafall. Solen sken och Hampus kom fram till grinden när han såg att jag kom gående. Han är så söt den lilla hästen. Sedan blev det lite friseande av man och svans och Hampus fick agera fotomodell till sin försäkring. Sedan blev det över en timmes ridtur i solen. Det var riktigt härligt! Träffade på någa islandshästföl i en hage också. Hampus ville hälsa, men jag tyckte att vi skulle hålla oss på avstånd från elstängslet. Vi tänade på att backa också och han var riktigt duktig idag med.

Nu väntar en kväll med kendo och sedan ska jag till Johan och mysa!

Det Positiva: Solsken

Det Negativa: Huvudvärk

 

Det finns inget slut och ingen början...

 

Over and Out

Den kom tillslut! Den efterlängtade kendorustningen! Vad glad jag blev när jag kom hem igår efter en lång dag på jobbet, inte nog med att solen sken, dessutom låg det en postavi innanför dörren. En otålig väntan följde så att Johan kunde följa med och hämta det 10 kg tunga paketet. Vi baxade hem de på min cykel och det gick förvånansvärt smidigt. Naturligtvis vill jag slita upp hela kartongen så fort jag kom innanfö dörren, vilket jag också gjorde, i princip. En snabb check att allt verkade stämma och sedan ett ivrigt testande av de delar som kunde testas. Vågade mig inte på att försöka knyta fast snörerna på Men och Do själv, men resten kunde jag kolla. Kunde också sätta på min nya zekken på tare så vackert så.

Var glad resten av kvällen medan vi myste med tacos och film.

Idag skulle den invigas på riktigt! Johanna hjälpte mig att knyta ihop allt och sedan var det dags för kata i en timme först, då fick jag bara använde tare, men den satt väldigt bra tycker jag. Katorna vi körde kändes också rätt så bra, så längesedan jag var på en lördag och tränade ordentligt, men kator är roliga.

Sedan så skulle vi ha den andra uppvärmingen innan rustningstäningen och då åkte Do på också. Nästan så att Nisse och Johanna var ännu mer entusiastiska än vad jag var. De ville vara de första som repade min Do. Nisse hamnade först i den kön sedan fick jag en fin repa av dem på båda sidorna. Men var lite stel och krånglig att få att sitta bra i början, men när den väl satt rätt så kändes den helbra också.

Rustningsträningen var rätt så trevlig, förutom när jag fick ordna till Men med jämna mellanrum, får träna en massa så den anpassar sig efter mig ganska så fort. Det var inget direkt utmärkande vi tränade på. Ganska mycket jigeiko blev det på slutet. Jag ska tänka på att räta upp mig efter att jag vänt mig om efter en attack. Annars så kändes det rätt så bra, jag ska försöka få lite tips om hur man ska träna för att få en starkare och stdigare kamaj, känns som om alla lätt kan vifta bort min shinai för att sedan attackera. Den första ji-geikon när jag inte var trött var mot Nisse och den var nog den som kändes bäst också.

Efteråt diskuterade vi vår masterplan för att locka mer tjejer till klubben. Sedan kom vi på att vi ska ha tjejkväll också så då pratade vi lite om det. Kändes skönt att ta det lugnt och inte stessa så mycket.

När jag kom hem blev det lite mellanmål och sedan gick jag ut på en kort promenad, mest för att njuta så mycket som möjligt av solen. Solglassögonen åkte också på! och vårjackan, dock behöll jag långklsongerna, det behöver man om man bor i Linköping. Tro mig, det blåser alltid. Fint var det i allafall och jag satt en stund och bara njöt på en bänk.

Såhär glad är man när man bankat folk i huvudet och sedan får njuta av solen.

Blev ett telefonsamtal hem också, slutade med en syster på skype, jag på högtalartelefon, pappa plus tredjesyster någonstans i mitten och alla pratar i mun på varandra. Rörigt men skojigt, funderar på att skaffa skype.

Nu väntar en kväll som jag inte har bestämt hur ska se ut än, vi får väl se vad som händer. Kanske kattinfångning, kanske något annat. 

Det Positiva: Skojar du, rustning såklart!
Det Negativa: Snät på kote som fortfarande gör ont.

In my own little world...

Over and Out

Små sötnosar som bott hos mig i några veckor nu, tyvärr oftast gömda i ett skrymsle, men lite har jag fått se av dem ändå.

Den känslan man har efter torsdagspassen är oftast bra och idag är inget undantag, inte för att jag minns att jag gjorde något riktigt bra som utmärkte sig idag, men känslan var ändå att det hade varit ett bra pass. Då känner man sig nöjd i både kroppen och huvudet. Vi tränade endel på känsla idag, vilket kan vara orsaken till att jag känner som jag gör. Anders hade hittat på en ny lek, han kallade den brasiliansk kendo, jag ska inte ens försöka förklara vad det innebär, men lite mer "lek-kendo" kanske man kan säga. Det handlade om att slappna av och hugga mjukt och testa sig fram.

Sedan trappades passet upp med ji-geiko, hela varvet runt blev det nog och vi var sju stycken. Lagom antal och så får man vila korta stunder vilket kan behövas ibland. Ji-geikon gick väl rätt bra, jag är inte helt missnöjd och inte ybernöjd heller. Får inte tveka! Funderar på hur jag ska göra för att skapa situationer som leder till att man kan hugga. Något att klura på famöver. Torsdagspassen kommer att bli prioritet ett framöver, dels för att de brukar bli roliga rustningspass och dels för att det andra passet med rustning ligger på lördagar, men ska försöka mig på ett par sånna också. Det väger kanske in också att det är så trevlig bastu efteråt också. Otroligt skönt är det att sätta sig i värmen och klunka i sig vatten samtidigt som man lyssnar på kendohistorier och lite övriga historier som plötsligt går över till någon diskussion om någon serie som jag, ovetande som jag är, aldrig hört talas om. Det är kul, jag trivs och om man trivs då är livet inte så dumt att leva.

Det Postiva: Kendo
Det Negativa: Glömmer alltid att stretcha nacken.

Life is good, to good to be true

Over and Out

Så var det första av de planerade fyra träningspassen denna vecka avklarat. Vi hade bokkenövningar eller rättare sagt en serie bokkenövningar som har ett långt japanskt namn. Alla övningarna i serien har också japanska namn som jag möjligen kan uttala, men aldrig i livet stava och just nu är jag för trött för att sätta mig och googla. Det gick hyfsat bra idag kändes det som, lite vingligt ibland, mina balansproblem försvinner ju inte direkt av sig själv. Börja träna balans oftare får jag skriva upp på min att göra lista. Sedan måste jag tänka på att vara snabbare eller inte direkt snabbare men kvickare och börja rörelsen innan jag börjar hugget.

Imorgon blir det rustning för första gången på flera veckor känns det som, det ser jag fram imot även om jag förmodligen kommer att vara i det närmaste död efteråt, men då är det bara att plocka ihop bitarna och fortsätta.

På kattfrånten råder intet nytt, jag har lyckats fota dem eller mest Fläcken innan de båda försvann ner under garderoben i hallen igen, men kamerasladden är mystiskt försvunnen och bilderna fast i min kamera. Lite snöpligt, men jag får väl ta mig i kragen och städa lite så dyker den säket upp. Det är lite nedslående att de gömmer sig så skickligt att man inte får någon kontakt med dem överhuvudtaget. Det får gärna ligga under sängen ochAa trycka, men då kan man i allafall ligga på mage och prata med dem och vänja dem vid mig i allafall, nu måste jag sticka ner cykellyset och min kamera för att överhuvudtaget få en skymt av dem och se att de fortfarande mår bra. Tur att man har lite av den envisa tjurskalligheten som finns i släkten i allafall. Den kanske inte är så synlig alltid, men den finns där.

Nu blir det borsta tänderna och hoppa i säng, förhoppningsvis går dagen imorgon fort så jag får träna igen.

Det Positiva: Vakan med en varm Johan vid sin sida.
Det Negativa: Tvingas gå upp...

This is my time to spend...

Over and Out

Sådär, nu har vi gått in i mars månad och jag har börjat som heltidsanställd med kontrakt fram till i april nästa år, månadslön och andra diverse förmåner så som friskvårdsbidrag. Dessutom känns de annorlunda att gå till jobbet när man äntligen är något mer än "bara" timanställd.

Allt detta har jag firat ordentligt. Först när jag fick beskedet med vin, ost och kex tillsammans med Johan och sedan när kontrakt och allt var påskrivet med att shoppa loss riktigt rejält på Kendoshop. Var annars, så nu väntar jag med spänning på att en rustning ska komma hit till mig i Sverige ända från andra sidan jorden. Livet flyter på riktigt bra för tillfället, mina små problem känns så fjuttiga om man jämför med andras så jag försöker att bortse från dem.

Tummen har repat sig efter kattbettet riktigt bra, men jag har tagit det lugnt i veckan. Ridit en sväng med Hampus, för första gången på länge utan sällskap, men det var riktigt trevligt ändå. Han var så glad att det smittade av sig på mig också och vi tänade på att backa en hel del och han gjorde som jag ville tillslut.

På onsdagen var det årsmöte med LBK där jag lyckades ducka undan alla förslag på att jag skulle göra saker och sedan äta otroligt god smörgåstårta. Efteråt var det träning, tummen höll, men jag var väldigt trött efteråt och bestämde att det berodde på medicinen så jag hoppade träningen både tosdagen och lördagen. Då missade jag tydligen en hel del, men ibland så orkar man inte och då är det helt enkelt så, jag satsar på att träna en del den här veckan som kommer istället.

Bara för att man inte träna betyder det inte att man inte håller på med kendo. Igår bar det av ner på stan till Lars för att kolla på 300 minuter kendo från japanska mästerskapen. I detta ingick också kvällsmat i form av hemmalagad sushi och friterad kyckling samt tufusallad. Lars fru är från Japan så hon vet vad hon håller på med. Det var underbart gott. Jag skulle nog kunna leva på bara den maten. Sedan blev det väldigt mycket kendo och efter att dvd:n var slut plockades det fram annat både på dvd och på youtube. Det finns mycket kendo där ute och att sitta i ett rum fyllt av människor som kan berätta vad som händer när man inte hinner med och hur saker och ting fungerar är så trevligt. Vi såg även finalen från japanska mästerskapen för två år sedan, mest för att spana in Lars och Keiko i publiken. Set blev väldigt mycket kendo som sagt och ögonen gjorde lite ont efteråt.

Idag har det istället varit Iaido som gällt. Jag har varit på min första Iaidotävling som funktionär. Väldigt intressant, men jag har ju svårt att se vad som görs bra och vad som görs dåligt. Det är i vissa stunder en väldigt vacker sport i allafall. Inget som jag tror skulle passa mig, men jag tror att jag ska testa någon gång. Ikväll blir det kendoträning igen och sedan ska jag försöka fånga in katterna när de smyger ut i mörkret för att äta.

Det Positiva: Livet flyter på
Det Negativa: Onda drömmar

If you could see...

Over and Out