tildans

Liten Maximuppdatering kommer här.

 

I onsdags blev det kvällsridning i ridhuset. Max antal hästar, dvs fyra så fick vara uppmärksam och hålla koll lite. Det fungerade i allafall hyffsat i skritt och trav så lade krutet där. Jobbade lite i skritten först och övade lite på skänkelvikningarna igen. Bättre och bättre går det vilket är superkul! Traven var också relativt fin, vi red mest lite ridvägar och försök till lite tempoväxlingar. Kände att jag inte riktigt hade någon bra plan så det blev inte så mycket mer än så. Red en hel del serpentiner, en av mina favoritvägar eftersom jag känner att jag får bättre koll på honom när jag ska ställa om till nya varvet, dessutom känner jag bättre skillnaden i lösgjordhet i de båda varven. Lite galopp blev det också, men ingen fokus på den, några varv på volten bara för att känna av.

 

På tosdagen är det ju vanligtvis Lenaträning, men denna vecka ställde jag in. Vi hade hovslagare på morgonen och även om han inte brukar bli öm i fötterna så kände jag att jag inte hade tiden att vara i stallet så pass mycket. Har ju ett jobb som är lite i behov av mig också. Däremot lyckades jag gå upp på morgonen och satt i sadeln vid halv åtta för att skritta ut på en något förvirrade Maximhäst. "VA!? inte ut i hagen?" Mysig tur blev det, mest skritt på lång tygle, men på hemvägen blev det lite skrittjobb också, Härlig start på dagen var det i allafall. Skoningen gick bra också så nu är fötterna finfina igen.

 

Så idag for jag iväg till stallet på förmiddagen, mötte upp en av tjejerna som ska ha hand om honom under resan och så gick vi till ridhuset och red lite. Först red jag lite och försökte förklara hur jag brukade göra, känns som det går lättare när man samtidigt sitter på hästen. Maxim var rätt så med på noterna och gjorde som han blev tillsagd. Sedan hoppade jag av och så var det E:s tur, skritten såg riktigt bra ut denna gång, de jobbade på fint, traven börjar också bli bättre så jag tror att det kommer bli ännu bättre när de vant sig vid varandra. Men ja, han kräver ju rätt mycket ridning med säte och skänklar, bara att jag inte tänker lika mycket på det längre. Vi ska försöka rida ut ihop något också så hon får testa en uteritt-Maxim, han har ju lite mer framåtanda då i allafall. K, den andra tjejen ska rida på måndag och jag ska låna hennes häst igen, ska bli kul, även om jag är lite nervös.

 

Imorgon tror jag nog det blir vila och så ska jag rida på söndag igen så han inte får för sig konstigheter på måndagen.

 

Det Positiva: Bra människor

Det Negativa: Eksem

 

Over and Out

Lite tyst om Maxim på sistone, vi red ut en lugn tur i fredags, mest skritt, men lite trav där underlaget tillät det, han var pigg och glad, ville nog helst galoppera fort. Lördag hade jag tänkt rida, men så blev det icke, lite tidsbrist tyvärr och även söndag blev det vila då jag kom hem på kvällen och var rätt så trött.

 

Så igår hade jag ju massagetid vilket blev en liten miss i planeringen. Jag kom heller inte upp innan jobbet på morgonen utan fick åka till stallet efter både jobb och massage. Eftersom det var ett tag sedan jag hade massage och jag haft en del problem igen så gjorde det ganska ont i kroppen efteråt och så blev jag som vanligt väldigt trött. Vi gick en liten promenad i repgrimma och så nöjde jag mig med det. Så inte några optimala dagar ut motionssynpunkt och det börjar märkas på honom, rastlös och plockig.

 

 

Att låta sin vårpigga fjordhäst vila och sedan ge sig på uteritt med inställningen avspringning kanske inte är den klokaste idéen jag haft, men någon gång måste man ju våga prova det också. I början gick det faktiskt rätt så lugnt till, vi travade på grusvägen över åkern, förbi rosa huset och roade oss med att galoppera i båda galopperna fram och tillbaka på den fina grusvägen där. Sedan gick vi ner på gräsvägen och travade lite. Mötte en häst och då blev det spännande, dessutom hade någon fällt träd och lagt dem i en snygg timmerhög, mycket att fundera över med andra ord. Travade lite på tillbaka vägen, men trav är ju inte avspringning så ganska snart fattade vi galopp. Blev lite blandat tempo, först ganska lugnt men snabbt ändå, snabbare än på grusvägen tidigare, men ändå att jag kände att det var bekvämt. Sedan åkte huvudet längre och längre ner och jag känner hur han laddar med ryggen, fick upp huvudet och drev på och då gick det såklart ännu snabbare där ett tag, en bit lite halvt utom kontroll, men vi fick fatt på det igen och han är ju snäll på det viset och lyssnar ändå relativt bra. Efteråt när vi skulle ner för kullen igen hade vi lite problem med att hålla sig till skritt, han taktade, drakblåste och var allmänt upphetsad, men tillslut lyssnade han hyffsat och vi kunde snabbskritta ner.

 

Kändes inte på långs vägar att han var färdigsprungen så vi tog några vändor fram och tillbaka på grusvägen, övade fattningar och samla galoppen, nu när han hade så mycket energi över, det gick finfint, ökade på en vända också för att sträcka ut lite innan vi travade av en bit och skrittade hemåt, nu på långa tyglar och med en nöjt frustande häst.

 

Allt som allt en finfin tur, blir glad när han är glad helt enkelt! Sedan att jag inte riktigt vågar släppa honom fullt ut är något vi får öva vidare på.

 

Det Positiva: Glad och pigg

Det Negativa: Hästhår överallt.

 

Over and Out

Så i helgen var jag iväg och roade mig lite i Uppsala. Jag har ett gäng kompisar från gymnasiet som jag fortfarande ha lite kontakt med, vi brukar försöka träffas någon gång varje år. Inte alltid alla som kan vara med, men denna gång (med mycket bra planering i god tid) var vi hela åtta stycken som kunde komma och ta fatt på vart livet har fört oss.

 

Vi var hemma hos en av dem som bor i Uppsala, fick god mat serverad (och en gudomlig efterrätt) drack gott vin och pratade i många timmar på kvällen. Både om gamla minnen och om allt det nya i våra liv, eller ja, inte allt, men en hel del hann med att avhandlas. Det här är människor som jag snart har kännt i tio år och jag tycker att det är så roligt att fortfarande träffa dem ibland, det är inte så att man riktigt plockar upp där man slutade, men det är ändå aldrig jobbigt att komma igång igen. Vissa har man så klart lite mer gemensamt med än andra, men alla är så roliga och jag minns varför jag gillade gymnasietiden så pass mycket som jag gjorde. Jag skrattade en hel del och hade det väldigt trevligt.

 

Sedan sov jag över i Uppsala, tanken från början var att äta någon slags brunch tillsammans på söndagen också, men det blev inte så då ingen annan kunde, så det var bara jag (och han som anordnade det hela kvar), men vi hade en trevlig frukost, gick på promenad och sedan visade han mig lite mer av Uppsala eftersom jag (trots upprepade studiebesök och resor dit) egentligen inte har någon uppfattning om centrum och hur känslan i staden är. Det var i allafall trevlig, gick längs med ån och runt i stadsparken, såg på lite fina hus och så vidare, sedan käkade vi lunch och så gick mitt tåg söderut igen.

 

Man blir glad när man träffar folk som man bryr sig om och man inser att det verkar ha hamnat rätt i livet. Att de har hittat det de letade efter och att vissa delar av deras personlighet inte förändrats speciellt mycket. Sedan kan jag också känna, att med vissa är det kanske lättare att prata nu än vad det någonsin var tidigare. Jag vet inte om det är jag själv som har förändrats och som kan uttrycka mina tankar bättre nu, kanske har jag en klarare bild av mig själv och mina egna mål och drömmar.

 

Nåja, slut på funderingar, en fin helg med sol både inne och ute. Planerade lite resa på tåget hem och sov lite, enda minuset med helgen var väl att inte träffa Johan så mycket, han var borta fredag kväll och jag nästan hela lördagen och söndagen, men snart är det påsk och ledighet för egen del, det ser vi fram imot.

 

Det Positiva: Vänner

Det Negativa: Trötthet och stress

 

Over and Out

Nu sitter jag nöjd i soffan och har precis avslutat min andra ruta choklad för kvällen. En chokladkaka som räckte hela fyra dagar, vilket är rekord i det här hushållet. Den här veckan har varit, om inte så mycket upp på jobbet så i allafall upp på träningsfronten. Måndagen blev jag ett hårdare pass i ridhuset, vilket jag faktiskt måste börja se som träning även för mig, speciellt då jag red ganska mycket utan stigbyglarna och ansträngde musklerna lite extra.

 

Det blev kendo på tisdagen, grunder och en insikt om att det fotarbete jag trodde var ganska bra inte längre är i närheten av vad de varit. Dags att börja fokusera fötter igen och inte tro att det ska gå av sig själv. Det var även en fotograf på plats för att fota Lollo till en intervju hon varit med om, så efteråt slängde hon och jag på oss rustningarna för att hon skulle få lite bilder på det också. Ska bli spännande att se, kul med publicitet, lite tråkigt att jga inte kommer ha möjlighet att följa med till Berlin och bevittna EM på plats, men ibland måste man vara realistisk.

 

På onsdagen blev det ju dels en kort promenad med Maxim, sedan möttes jag och Lollo upp i gymmet, cyklade 8 km, gick på någon trampmaskin i 1 km och körde lite armhävningar, situps och rygglyft, samt den skumma övningen min massör vill att jag ska göra för höftmusklerna. Stretchade också ut sätesmuskeln som jag gått och stört mig på ett tag. I början av hösten ramlade jag av Maxim och sträckte till dels baksida lår, men också ett muskelfäste upp i sätesmuskulaturen (om jag förstått det hela rätt), sedan jag började med massage mer regelbundet och varit noggrann med stretchingen så har det fungerat bra, men så fort jag inte stretchar den ordentligt efter ett träningspass så kommer den där obehagliga känslan tillbaka och nu slarvade jag i förra veckan och då får man sota för det. På måndag har jag massagetid igen i allafall så då blir det lite mer till botten med det hela.

 

Så idag kom jag också iväg på träning, I know, två dagar denna vecka redan! Känns väldigt bra, speciellt som jag blev glad av att träna på dagens pass. Jag har nog inte träffat Kalle sedan någon gång i början av februari, sedan har jag varit sjuk i omgångar, han har varit sjuk, jag har jobbat natt och så vidare, men idag så var det då dags för ett efterlängtat Kallepass. Körde lite stora tekniker som uppvärmning och sedan gick vi på hiki, bakåtattacker. Svårt och inte min favorit, men det gick hyffsat bra. Vi körde lite varianter, först börja i tare-tare och så hiki-Men, sedan körde vi Kote-Men in och hiki-Men ut, byggde på med att mottagaren skulle jagga och hugga Men och man själv skulle försöka vara så pass snabb bakåt att man hann med att göra en Ai-Men, bytte sedan till att göra en Nuki-Do. Min teknik var väl lite överallt under passets gång. Ibland glänste det till, jag fixade några Kote-Men som jag kände var bra, ibland säckade den ihop och det var gallerträffar hit och shinaer som fastnade dit. Men allt som allt fungerade det bra, jag har ju faktiskt inte tränat så mycket rustningsteknik på sistone.

 

Vi gick över och körde ipponmatcher, det fungerade rätt så bra, blev lite lat ibland, försökte skärpa mig mot Lollo, mest så att hon ska få ut det bästa av träningen som möjligt, jag måste köra mitt bästa så att hon kan träna ordentligt, så tänker jag. Körde även ji.geiko några stycken i mitten, bland annat mot Kalle vilket var kul, kände att jag var med och utan att tänka allt för mycket gick jag en del mot Men också, vilket jag brukar undvika då jag inte litar på att jag ska nå, men se det gör jag, så jag måste vilja och våga ännu mer.

 

Stretching efter det och inget fusk idag. Kalle, Lollo och jag satt sedan och pratade i sällskapsrummet, bra avslut på kvällen och ett perspektiv på sitt eget liv och att man ska vara rätt så glad över hur små bekymmer man har egentligen.

 

Det Positiva: Träna!

Det Negativa: Dåligt flås

 

Over and Out

Det blev en liten skrittpromenad igår i snålblåsten, jag var mycket nöjd med att få röra på mig själv också och hålls värmen.

 

Idag var det träning igen, som de flesta torsdagar. Vi blev helt själva, ett tag sedan och även om det är nyttigt och bra att rida tillsammans med någon så är det fint att få ha ensamträning ibland också. Då får man önska det man vill träna på och så kan man lägga upp passet efter bara oss. Så idag önskade jag att Lena skulle kolla och hjälpa oss med skänkelvikningarna och även lite högerfattningar och så föreslog hon att vi skulle rida igenom LC-programmet också.

 

Vi körde skänkelvikningarna först (efter lite uppvärmning), skritt och vända upp från kortsidan och flytta halvt igenom ut till väggen. Delvis gick det bra, vi börjar få kläm på det, men jag ska tänka på att bromsa honom mer på yttertygeln och ge hjälperna mer i takt med stegen. Så nu ska vi träna vidare. Sedan körde vi lite trav och red serpentinbågar som jag blir mer och mer förtjust i. Övade också på att vända upp och göra halt vid X, lite vingligt, speciellt om jag vände upp i höger varv, måste tänka på att sitta mitt över och räta ut mig efter svängen så jag inte viker mig i högersidan. Vi fick ordning på det tillslut och några av halterna var riktigt fina och även igångsättningen efteråt börjar ta sig. Tränade också lite travlängningar snett igenom, det gic kså där, jag måste våga hålla kvar lite och inte släppa fram händerna för då blir det galopp.

 

Galoppen då, jo, idag så var fattningarna bra. Kämpade på med att ha honom rak och då fattade han rätt på alla möjliga ställen, så det känns som om jag vet hur jag ska göra, måste bara få till det när jag rider program också och inte stressa mig igenom det hela.

 

Igenomridningen gick bra, lite vinglig uppridning och galoppvolterna var inte så jämna som de kanske kunde ha varit, men rätt galopp var det i allafall. Var en fin träning i dag, med bra känsla tycker jag, han kändes inte stum utan gick på bra framåt utan att bli springig. Efteråt var han nöjd med sig själv och sitt arbete tror jag minsann, ännu gladare blev han när han fick komma in i boxen och käka, då är lyckan total.

 

Imorgon och på lördag ska jag försöka rida ut om vädret fortsätter att vara hyffsat, söndag blir det vila och så får vi se vad som händer i nästa vecka.

 

Det Positiva: Träna

Det Negativa: Täppt i näsan

 

Over and Out

Trots en inställd massagetid blev det en bra måndagskväll. Nu hann jag nämligen med att rida mer ordentligt istället. Jobbade först ganska ordentligt i skritten, varierade tempot lite, halter, serpentiner och volter. Sedan gav vi oss också på lite skänkelvikningar och det tar sig det med, även om jag skulle vilja ha någon på marken som hela tiden kan påpeka precis hur det ser ut.

 

Sedan travade vi igång, några varv när jag mest tänkte framåt och med ganska lösa tyglar, jag har ju känt ett tag att han blir stum och inte lyssnar så myckt framåt, men så icke denna dag, vi travade lite volter och serpentiner också, med lite mer krav på ställningen och så galopperade vi några varv åt vardera håll innan det blev skrittpaus. När vi var redo igen gjorde jag något som behöver göras oftare, lade upp stigbyglarna. Först jobbade vi med traven, mest på serpentinbågar och bara låg och rullade runt i ridhuset. Efter framridningen var han så pass framåt att jag fick ändra om lite och bromsa honom. Varierade lite mellan avbrott till skritt, halt eller halvhalt på medellinjen, till slut lyssnade han superbra och jag är väldigt nöjd med hur bra det blev även med bågarna åt höger.

 

Vi gick över till galopp och höll oss mest på mittvolten, jag försökte vara noggrann i fattningarna och även försöka kräva lite mer ställning på volten, det blev ockås bättre, men det är en bit kvar. Fattningarna blev i allafall bra! Travade av sedan under lättridning, mina ben kändes några centimeter längre än normalt och de var trötta, han kändes mjuk och fin på slutet också, varierade lite mellan volter och serpentiner även här.

 

Till större delen var vi ensamma i ridhuset och hade radion på. Hade sällskap under skrittarbetet i början och avtravningen i slutet. Han blir väldigt fokuserad på det runt omkring så fort vi har sällskap, men vi jobbar på det, tror att det kan vara en del av den stumhet som jag känt på sistone när vi alltid ridit med sällskap för Lena, det blir lite för mycket i hjärnan helt enkelt. I slutet var han i allafall fin trots den andra hästen och vi fick beröm för att han såg så fin ut. Finaste myshästen med en arbetsmoral som alltid är hög. Visst att han kan tycka att saker är jobbigt och försöka smita undan, men han försöker alltid utföra uppgiften jag ger honom (även om han frösöker underlätta för sig själv) och det är aldrig sura miner. När jag ber honom om något nytt riktigt ser man hur kugghjulen börjar snurra och han försöker förstå vad jag menar, han vill verkligen göra rätt och få beröm.

 

Så idag hade jag ju tagit ledigt halva dan för vi hade tandläkartid för Maxim i Söderköping. Inte så kul att det snöar en massa, ishalt på vägarna och blåsigt. Nåja, Johan skulle följa med så det kändes ganska tryggt. Så vi åker ut till stallet efter lunch och börjar föreberedelserna. Jaha, och så går nyckeln av i låset till transporten. Nähä och extranyckeln fick vi inte tag på då ingen var hemma hos dem som äger transporten. Så det var bara att ställa in (finns andra transporter på gården, men antingen får min bil inte dra så tungt eller så är de enkelaxlade och det vågar jag mig inte på), hoppas få en ny tid innan jag åker i allafall. Nu var det nog lika bra med tanke på vädret (osäker på om vi tagit oss av stallplan), men man blir ju lite snopen när ens planer går i stöpet. Nåja, Maxim fick käka lunchhö och sedan ut till sina kompisar igen, vi fixade stallet och så åkte vi hem och spelade spel istället, inget ont som inte har något gott med sig.

 

Det Positiva: Ledig eftermiddag

Det Negativa: Vädret

 

Over and Out

Två söndagsträningar har det blivit också som jag inte skrivit om. Förra söndagen så blev det ganska mycket träning i rustning, fokuserade ganska mycket på mitt attacksteg och det börjar kännas bra. Vi körde ji-geiko efteråt, ingen superkänsla, men det börjar ta sig även där.

 

Då igår blev det också träning. Dock "bara" grundträning, nyttigt, men svårt när det kommer till tekniker som man inte övar på så mycket. Vi fick göra många konstiga kombinationer, saker som man inte skulle få för sig att göra i rustning. Inte jättejobbigt för kroppen, men huvudet tyckte väl att det var nog efter ett tag. Nyttigt är det dock, märker hur min balans tryter lite då och då och att en del hugg inte riktigt är som de ska.

 

Nu ska jag försöka förstå mig på hur kommunens bokningssystem fungerar så att jag kan försöka pyssla till lägret vi planerar ha om några veckor. Det är inte helt självklart vad man ska fylla i de olika fälten kan jag säga...

 

Over and Out

Så helgen gick en faslig fart som vanligt. Upp tidigt och morgonfodra på lördagen, det tog halva förmiddagen och då red jag inte ens. Men det tar sin lilla tid att byta täcken och släppa ut tjugo hästar när man är själv, även om jag kan släppa dem lösa hage för hage så blir det ju lite gående fram och tillbaka. I allafall insåg jag att rida fick bli en annan dag och nöjde mig med att borsta lite. Sedan skulle det mockas och fixas mat och sopa hela stallet samt städa fikarummet. Resten av lördagen blev det inte mycket med, kollade serier och råkade somna lite mitt på dagen, nattveckan tog ut sin rätt där med andra ord.

 

 

Idag var det återigen solsken och inte så lång sovmorgon, även om den blev lite längre än tänkt. Ut till stallet och fixa och idag blev det en ridtur i solen. Glad häst och glad matte (som återigen blev svettigare än hästen) vi övade på att ha långa tyglar förbi alla läskiga hus och silagebalar och det gick bra. Travade en hel del, ganska så bra underlag så galopperade också, fick till en fattning i högergaloppen också, lika bra att öva på det ute också. När vi vände hemåt och började knata uppför den långa backen (där han brukar få springa) var det en något taggad häst som taktade och ville bestämma själv, inget av det tyckte jag och så blev det mest skritt, när han skrittade avspänt så tänkte jag trava den sista biten och la till skänkeln lite, pang sa det så vart det klockren galoppfattning och galopp istället. Busiga hästen, men jag fick mig ett gott skratt i allafall. Vi galopperade lite till sedan och travade en sträcka på hemvägen och även om han låg på lite så höll vi oss till rätt gångart, vi börjar få kläm på det hela. Hoppas på ännu bättre underlag snart så man kan ge sig ut i skogen och galoppera ordentligt.

 

 

Efteråt myste vi lite med öronkli i hagen, hade med mig kameran, men gjorde misstaget att mysa lite först och då ville han fortsätta vara nära och följde efter, jag fick springa iväg en bit och vända mig om och ta foto medans han kom fram till mig igen. Söthästen, han gör mig glad bara av att vara. Planerar ridhus imorgon och så får vi se vad som händer restan av veckan, tisdag är det tandläkare som gäller så då blir det nog ingen ridning.

 

Det Positiva: Glad häst

Det Negativa: Trött matte

 

Over and Out

 

Så var det dags för Lenaträning igen, två även denna vecka, så lagom med plats. Vi fick värma upp lite i trav först och rida lite ridvägar, försökte vara nog och få honom rättställd, men han var lite envis denna dag. Då gäller det att vara ännu mera envis och inte sluta försöka. Fick ändå till det ganska bra i traven, fick börja kämpa mer med mig själv och min sits igen. Speciellt sänka händerna som jag ska koncentrara mig lite på nu framöver. Sedan hade jag lämnat önskemål om att träna fattningar i högergalopp, så det fick vi göra. Men för att göra det hela lite svårare, okej, mycket svårare, så skulle vi göra det på medellinjen. Vi började åt höger och vad tydligt problemet blev på en gång! Det var riktigt svårt att få honom ställd åt höger och inte skjuta ut bogen. Fick göra lite olika varianter, lägga volt ut mot sargen och sedan fatta och lite annat. Det gick till slut, men det satt långt inne. Jag kände också att jag inte riktigt var så stadig som jag hade velat i min sits, kändes som om jag också behöver ta stöd av väggen för att lyckas. Så över till vänster varv och där gick det bra första gången, men sedan fattade han helt plötsligt höger galopp i stället!? Så bara att börja om och få honom mer ställd till vänster, sista fattningen satt som en smäck dock, så då avslutade vi. Ska öva mer själv och verkligen leda ut yttersidan ordentligt, Lena tyckte att jag skulle överdriva och dels leda ut yttertygeln och även lägga över innertygeln lite för att hindra honom från att skjuta ut bogen. Knepigt är det, men jag ver ju att det ska gå, traven har vi ju fått hyffsad ordning på så nu är det bara att fortsätta jobba!

 

 

Idag så var det dags för nästa provridning, min kusins flickvän är medryttare på en annan häst i stallet (det var hon som tipsade om stallet när jag var i flyttankar för ett år sedan) och hon erbjöd sig att hjälpa till nu när jag åkte bort. Så nu var det dags för permiärtur, träffade också på min kusin som var med som sällskap och det var roligt att se honom lite. Red i ridhuset och hon fick känna lite på Maximen. Försökte ge lite tips och råd, men inser hur svårt det är från marken, det mesta jag gör sker ju instinktivt när jag sitter på ryggen. I allafall tyckte jag att det såg riktigt bra ut i skritten, hon fick tag på honom bra där. I traven så var det lite kenpigare och han passade på att ta till alla knep i boken med bogar lite hur som helst, men jag tror nog att det ska bli bra i slutändan när de vänjer sig vid varandra. Vi ska köra några gånger till och jag ska försöka hjälpa henne lite mer, men det känns bra, två duktiga och pålitliga tjejer som kommer hjälpa mig när jag är på äventyr, fina sambon som ställer upp också, så nu börjar det kännas lite lugnare, även om jag kommer sakna honom något enormt när jag är bortrest, han är ju som min lilla bebis.

 

Imorgon blir det morgonfodring och sedan vila eller uteritt för Maxim, beror på hur utvilad matten känner sig. Fyra timmars sömn blev det på förmiddagen innan stallet. Efteråt så duschade jag och stack iväg till köpcentret, målet var dels Hööks och ett ofodrat regntäcke till Maxim. Han har ett begagnat som börjar släppa igenom vatten, så det var dags. De hade rabatt på vissa täcken och jag hittade ett lämpligt, plus att jag hittade ett fullt bonuskort i plånboken så då blev man ju lite extra glad. Stod och klämde på (ännu ett) stalltäcke (som han inte behöver) som var superfint i färgen (turkost/grå/vit-rutigt i jättebra material) men jag pratade mig själv ur det hela. Ska han ha ett till sådant täcke måste jag göra mig av med ett av dem jag redan har, men ja, tunna täcken är min svaghet, nu har vi i och för sig åkt en hel del transport så de har kommit till användning lite mer. Det andra uppdraget för shoppingturen var att hitta ett par jeans, en stor utmaning brukar det vara och sällan glatt humör under tiden. Att springa runt i flera olika butiker och testa byxor som ändå inte passar gillar vi inte. Men idag verkade vara ett stort undantag, in i första butiken och plockade på mig några olika, provade, smäck, smäck och smäck sa det så var jag med tre par jeans istället, man måste ju passa på när man har flyt liksom. Glad i hågen gick jag sedan in hos frisören och fick en drop-in-tid direkt, så nu är håret omhändertaget också. Av bara farten råkade det bli några tröjor på vägen ut också, så nu behöver jag inte shoppa på ett tag igen.

 

Kvällen ägnades sedan åt att inviga ett par nya jeans och gå på fest! En av kendovännerna ska flytta till Japan på obestämd tid och hade utflyttningsfest. Det var mycket trevligt, mycket människor, mycket hög ljudnivå och delvis bortkollrad av sömnbristen. Men med socker löser sig allt så de blev lite längre än vad jag tänkt mig, känns lite tråkigt att säga hejdå, men vi tänkte göra det här med att besöka våra kendovänner ute i världen till en tradition och åka och hälsa på honom framöver.

 

Det Positiva: Flyt

Det Negativa: Hunger

 

Over and Out

När man jobbar natt blir det lite si och så med sömnen. Inte så att jag sover mindre dessa veckor, snarare mer, eftersom det är lättare att ligga kvar när man vaknar framåt eftermiddagen och egentligen inte har någon tid att passa. Tur att våren närmar sig och ljuset håller i sig på kvällarna. Även om våren verkar fått ett tillfälligt bakslag och en halv decimeter snö ligger på backen igen. Igår kom jag i allafall ut i skymningsljuset. Vi gav oss ut med reflexer och allt och tog en tur på vallen. Bröt en massa rutiner och travade på ställen som vi brukar skritta på utan att någon av oss (det vill säga jag) flippade ur. Försökte galoppera lite, men det var för knöligt. Men fin (och ibland snabb) trav fick vi till. Tror han var glad över att få röra lite på sig, han lyssnade bra på hemvägen också även om bromssträckan blev lite längre.

 

Idag är det Lenaträning igen och det ser jag fram imot, hoppas på samma fina känsla jag hade i måndags.

 

Det Positiva: Frisk luft

Det Negativa: Lat matte

 

Over and Out

Det blev faktiskt en uteritt i blåsten igår, huva på och så ut runt halva vallen och tillbaka igen. Han var lite framåt och glad på ett lagom sätt, skrittade och travade, lugnt och fint. For iväg en gång några galoppsprång, tror han blev rädd för något, men han lugnade sig snabbt när jag sa till. Sol var det, men som sagt blåst och trots min rånarluva på så blev det kallt i ansiktet. Längtar så att plusgraderna kommer igen och man kan galoppera ute, det är vad han skulle behöva nu för att bygga upp lite mer muskler. Just nu är det tyvärr för hårt på vallen, trava går på vissa sträckor, men fortare än så vill jag inte fara fram.

 

Så idag var en stor dag, lite av ett eldprov för mig och Maxim. Vi skulle nämligen kolla sadeln i Mantorp. Johan var upptagen med tentaplugg, så jag hade letat lite annat sällskap, men tyärr fick hon rycka in på jobbet, så vi fick åka själva. Hade blivit lovad hjälp vid lastning i allafall av snäll stallägare så det var jag inte överdrivet oroad över, iväg skulle vi nog komma, värre med hem igen, men det brukar ju alltid lösa sig på något vis. Så jag åkte dit i morse, fixade transporten och förberedde allting, in med Maxim från hagen och så på med grejerna. Vi lastningen gjorde han som han gjort de senaste gångerna, stannade och backade en gång, jag fortsatte backa honom några steg och så gick vi rätt in! Ingen uppmuntran behövdes bakifrån, fick hjälp att stänga och så kunde vi rulla iväg. Lite ovant att köra transporten helt själv, men det gick såklart bra, kom fram till anläggningen i god tid och lastade tillslut av Maxim, inga problem, han backade snällt ut när jag öppnade och jag kunde ta imot honom lugnt och stilla. Gick bra att få av skydd och täcke också.

 

 

Sedan var det ju dags att kolla sadeln jag köpte i höstas. Har kört med padd under eftersom det behövdes, men nu testade vi utan. Han fick beröm för att han var så fin över ryggen innan vi lade på sadeln. Sedan red jag lite och värmde upp och de kände hur den låg efter ett tag, det var inga problem, så de tyckte att jag skulle köra varannan dag med och utan padd nu i början och sedan fortsätt utan för han behöver den inte längre. Han fick beröm över att han var så fin och de undrade om jag tävlade honom något. Jag sa att vi hade börjat. Tyckte att jag skulle kolla sadeln till hösten igen och jag nämde att planen var att köpa dressyrsadel då, så då kunde vi ta det samtidigt. Det tog väl ungefär tio minuter det hela, de tyckte att jag ju kunde passa på och utnyttja ridhuset och rida lite medans jag var där så det gjorde jag, inte varje dag man kan sitta själv och rida runt i ett 20x60 ridhus. Red ungefär en halvtimme till, passade på att galoppera en del, krävde lite volter av honom och kände även på fattningar från skritt (gick bra i vänster, sämre i höger, men vi är på väg), sedan jobbade vi på lite längre galoppsträckor också och även på diagonalen, har närstan aldrig tryckt på honom i galoppen på ridbanan tidigare, men nu tog vi en diagonal när jag drev honom (i LB-program är det ju även längning i galoppen) och det gick riktigt bra några gånger. Vi körde också serpentiner i trav, volter och längningar på diagonalen, vi är på väg, men det kommer nog att ta ett tag, ska fortsätta att öva på att variera traven mer när jag rider vanligt så det i allafall blir tempoväxlingar. Kände också på några skänkelvikningar, i skritt kändes det ganska bra och några kändes okej i trav också. Mycket nöjda gick vi ut igen.

 

Nästa utmaning var att försöka få tillbaka alla skydd och täcke. Fick ge upp svansskyddet, men det kan man ju klara sig utan. Han var lugn och fin hela tiden och fann sig i det mesta. Sedan skulle vi på transporten igen, han stannar till på rampen och backar ut en gång, men sedan var det rätt in! Så stolt, han käkade hö och jag gick och stängde bakom och så kunde vi fara hemåt igen, nöjda och glada. Han fick gå ut i solig hage, jag mockade och fixade maten, samt lyckades backa tillbaka transporten till dess plats, inser att jag kan om jag vill och behöver träna oftare på det hela.

 

Imorgon blir det vilodag och sedan kör vi på igen.

 

Det Positiva: Ensam kan

Det Negativa: Tungt och jobbigt ibland

 

Over and Out

 

Så även kendoträning hann jag med och orkade på torsdagen. Vi hade först en gradering till 1kyu att klara av. Anders, jag och Lollo var domare. Jag var myckt nervös, har ju bara varit doamre en eller två gånger tidigare och aldrig på så hög nivå som det var nu. På 1kyu börjar det bli lite krav och så, man ska ju i princip nästan vara redo för 1dan. Två hade i iallafall som skulle testa, Pär och Mattias och de kalrade sig båda två! 'mattias tränar kendo lite av och till, men satsar på iaido och är jätteduktig där. Pär har tränat kendo i 2-3 år tror jag, minns att jag var sempai för hans nybörjartermin, men inte riktigt när den var. Nu tränar han också sporadiskt, lite mer inne på kyudo och flyttar till Japan om några veckor. I allafall var det kul att de klarade det. Efteråt körde vi jigeiko, det var lite blandat för mig själv kan vi säga. Började mot Lollo och den var nog helt okej, sedan körde jag mot lite andra, väldig variation i gruppen med många olika nivåer, allt från nybörjare, folk som är på väg tillbaka efter uppehåll och så några som tränat en hel del. När jag vilade stod jag och kollade på Anders och Lollos ji-geiko vilket var riktigt kul att se.

 

Körde några till och när det var dags för sista så mötte jag Lollo igen. Och det var helt Awsome! För första gången på evigheter var jag motiverad till något. Jag kände att jag verkligen var där och då och inte tänkte på annat och jag kände att jag ville, jag ville köra och jag ville att det skulle bli något av det hela. Jag hade fortfarande ork trots många ji-geikos bakom mig, så det var en väldigt positiv upplevelse. Sedan kanske inte tekniken är riktigt där jag vill, men lite fungerade i allafall och jag tänkte faktiskt inte så mycket på hur och vad jag skulle attackera utan det kom lite av sig själv vilket är bra. Nu nu satsar jag på att träna ordentligt och känna glädjen i hela fem veckor till, sedan blir det uppehåll igen och när vi är tillbaka funderas det på om vi ska återse fina Sumi Sensei i Uppsala, kan ju säga att det lockar, men vi får se.

 

Det Positiva: Glädje

Det Negativa: Hälsena

 

Over and Out

 

Då ska vi se, i onsdags så var matten lite trött och när hon kom till stallet såg det ut som om Maxim blivit utsatt för något slags insektsangrepp, svullna knölar typ på halsen och bogarna (där han är klippt) såg ut som om något bitit honom, men tycker väl att det är lite tidigt för det, kanske att det var någon reaktion på något annat istället. I allafall beslutade jag att vi skulle ta det lugnt och träna lite i repgrimman, det gick bra och han lyssnade på mig större delen av tiden, förutom när det kom två hästar från stallet och red förbi ridbanan.

 

Torsdagen var det träningsdags, något sen matte kom till stallet kvart i fyra, tog in Maximen som faktiskt kom fram till grinden denna dag, tror han var sugen på mat. I allafall så gjorde jag i ordning och gick ner till ridhuset, denna vecka var vi bara två som red vilket var alldeles lagom tycker jag. Maxim var något piggare än tidigare gånger och kände inte den där segheten så värst mycket. Dock var han också lite extra fånig, Lena hade med sig sin hund som fick ligga i ena hörnet, den var skitläskig, speciellt om den rörde lite på sig. Han vande sig, men när vi bytte varv eller gångart så flippade han ur lite igen. Han var också tokig nog att bli rädd för sin egen skugga på sagkanten, fler gånger också! Nåja vi hanterade det och tillslut kunde jag tänka bort det helt och då blev han fin. Vi värmde upp i skritt och skulle ha dem väl framme, fick jobba lite, men tillslut gick det bra, koncentrerade oss på att ha dem raka i halsen. Samma i traven och efter lite värmning fick vi göra lite serpentiner och han var riktigt fin, hann med att ställa om även ganska bra till höger.

 

Sedan hade Lena fixat en liten bomövning, fem bommar som låg på en liten större volt på ena halvan av ridhuset. Dessa höde hon upp i ena kanten med sockerbitar, varannan på höger och varannan på vänster. Vi började med att trava och skulle få plats med två travsteg mellan varje bom. Första gången blev lite pannkaka, springa lite utanför och låtsas bli lite rädd över en av bommarna i mitten som tydligen hade fel färg. Men sedan gick det bra, fick driva ordentligt för att han skulle orka, men han var jätteduktig och kämpade på! Vi gick sedan över till galopp och då var det stuts som gällde över alla bommarna. Vi fick börja i vårt braiga vänstervarv, jag kan väl erkänna att jag inte hade så stor tilltro på min lilla häst (han har aldrig galopperade så många bommar på rad och absolut inte på böjd spår) och även Lena trodde att vi kanske skulle behöva korta avstånden lite för att han skulle klara det. Men se där överraskade han allt, i vänstervarvet var det inga problem alls, han mest bara flöt över och tyckte inte alls att det var speciellt svårt! Högervarvet var jobbigare, men med lite mer stöttning från matten gick det också bra. Vilket ännu en gång visar på att rider matten rätt så gör han precis det han ska. Det var en rolig övning som jag ska försöka göra själv någon gång också, smidigt när man kan använda samma bommar till trav och galopp och inte behöva ta fram så många! Så jag var nöjd efter träningen denna vecka och hoppas på lika roligt nästa.

 

 

Igår så blev det en skrittrunda i solnedgången, pigg och glad häst och så kall luft i lungorna var precis var jag behövde kände jag. Vi tog oss också igenom lite spända ögonblick på ett föredömligt sätt och skrittade relativt avslappnat även på hemvägen.

 

Så idag jobbade jag, men tog lite längre lunchrast och åkte ut till stallet mitt på dagen. Där mötte jag upp en av dem som kommer ta hand om lilla hästen när jag är borta. Hon skulle provrida Maximen lite och jag skulle få känna lite på storhäst. Samma häst som Johan lånade när vi var ute för någon månad sedan kan tilläggas. Röd och fin och lite fjording är det i honom också. Vi började med våra egna hästar och värmde upp lite i ridhuset och sedan bytte vi. Verkligen nyttigt att få känna på en annan häst mot för den man är van vid! Det gick i allafall bra med Maxim och hans nya ryttare även om han försökte vara lite lat ibland också, precis som han brukar, det såg i allafall bra ut och jag känner mig trygg med att lämna honom hos henne när jag är borta. Vi ska rida ut ihop snart också så hon kan testa det med. För egen del gick det också ganska bra tillslut. Han försökte testa lite, men vad härligt det var med en häst som man kan galoppera några varv på volten med utan att driva och stötta allt för mycket. Blev motiverad till att träna upp Maximens kondition och styrka. Dock något ovan vid de lite större kliven, men absolut en häst jag kan tänka mig att rida igen.

 

Imorgon ska jag försöka rida ut lite. På måndag ska vi iväg och kolla sadeln i Mantorp och sedan blir det vila på tisdag. Träning på torsdag som vanligt och förhoppningsvis ska en annan tjej testa Maxim lite en av dagarna, får se om vi får ihop något. Vore ju bra om de är två som kan rida honom, Johan som kan ställa upp en av veckans dagar och så stallägarna som absoluta reserv ifall det kör ihop sig. Vill ju att det ska flyta bra när jag är på andra sidan jorden.

 

Det Positiva: Bra känsla

Det Negativa: Halt väglag

 

Over and Out

 

 

Jo, inte är det lätt alltid att få ihop sitt liv, i allafall inte om man vill hinna med allt som man faktiskt vill göra.

I lördags så hade jag fixat hjälp med Maximen, han fick en vilodag och jag åkte iväg på möhippa. Rolig dag med Linedance, Go-kart, fika, socker, spa och god middag, men trött blev man eftersom vi ändå höll igång från rätt så tidigt. Cykeln fick ju också tjänstgöra en del då bilen ju gått sönder.

 

Söndagen var det strålande sol, ganska blåsigt och en trött matte som kämpade sig ut till stallet till 12-snåret på sin röda lilla trogna cykel. Jag fick skjuts hem sedan så egentligen är det inte synd om mig alls. I stallet träffade jag på min kusins flickvän som är medryttare på en häst i stallet, hon skulle också rida ut så vi gjorde sällskap med henne och den vita arabdamen. Satte på huva på Maxim då det som sagt var lite blåsigt och så gav vi oss ut en sväng runt fältet. Det gick bra, han skötte sig himla fint, men verkade lite seg till och med, undrar om fällningen kommer igång snart och det är det som spökar? Fick till och med driva galoppen på hemvägen vilket inte är det vanliga. Nåja, han klarade hela rundan med bravur och reagerade inte nämnvärt på något, trots att vi fick gå förbi en massa kogödsel som de dumpat i en jättehög på vallen. Johan kom och hämtade mig sedan och så åkte vi på lunch hos hans pappa, hann med att gå en snabbis på hästloppisen som var i stallet också, men inga pengar var med. Bytte några ord om att Maxim får gå utan täcke numera och så pratade jag med en av det tilltänkta hästvakterna under min resa, så nu ska vi försöka få ihop en tid denna vecka så hon får testa Maxim och så ser vi om hon är intresserad. Tror det kommer bli superbra!

 

Igår var jag ledig, så cyklade ut till stallet, tömkörde utan någon bra känsla, mest att vi blev lite sura på varandra, vilket var tråkigt, men, men, får se om det känns bättre att rida senare i veckan. Mockade och fixade mat till två hästar och så cykla hem igen för att försöka felsöka bilen. Efter lite konsultation verkar det som om fläktremmen är av, hoppas kunna lämna in den på verkstaden imorgon, så får vi se hur lång tid det tar. Har fått låna Johans pappas bil lite så jag slipper cykla varje dag till stallet i allafall. På kvällen var jag och Johan och klättrade tillsammans. Innan jag började med kendo så gick jag en klätterkurs och höll på lite gran och Johan har klättrat väldigt länge, intensivt i vissa perioder och mindre i andra. Nu är han inne i en intensiv period igen, det var kul att följa med var det och det blir nog fler gånger snart. Även om det var ganska tydligt att jag tappat den lilla teknik jag nu hade, tappat ganska mycket mod och helt glömt bort hur små klätterskorna faktiskt är.

 

Så idag var det stallmöte och Maxim fick vila, ganska så kort möte med tanke på hur det varit tidigare så det var lite skönt. Sedan ägnade jag kvällen åt lite serietittande och fix med bilen. Glödlampor bytta så förhoppningsvis ska den slippa vara enögd ett tag nu. Och så plockade vi ut batteriet som nu står på laddning så vi ska kunna ta oss till verkstaden imorgon. Johan och jag är bästa bilmekarteamet!

 

Det Positiva: Solritter

Det Negativa: Utanför sina vanor

 

Over and Out

Jo, jag tränar faktiskt kendo fortfarande, även om frekvensen på antalet träningspass i februari inte varit så hög. Nu börjar dock kroppen kännas helt okej igen, till och med att jag har lite ork!

 

Förra söndagen så höll jag i passet, blev inte så mycket egen träning, men bara att vara med på uppvärmningen kändes ganska bra. I torsdags vann den delen av mig som är en liten latmask, men idag så kom jag iväg igen och fick träna hela passet. Grunder på söndagar och alldeles lagom för någon som är på väg tillbaka. Blev inte mer rustningsträning sista halvtimmen heller, men det gjorde mig inget, som sagt behöver jag nog ta det lilla lugna i början, ska träna på torsdag igen och då blir det ju automatiskt lite mer fart, så hoppas jag orka köra även efteråt nästa söndag.

 

Det märktes att jag inte tränat ordentligt på ett tag, tog några omgångar innan jag började känna igen mig själv i attackstegen och huggen. Men mot slutet började det kännas bra igen. Det är ju alltid trevligt att komma till dojon också och träffa människorna där.

 

Det Positiva: Träna

Det Negativa: Stel

 

Over and Out

Så igår kväll gav vi oss iväg igen, dressyr stod på schemat och vi gav oss iväg direkt efter jobbet. Johan fixade transporten och jag packade in Maxim i lite skydd och alla saker i en ikea-kasse. På tjugo minuter var vi lastningaklara och fem minuter senare stod han snällt i transporten och tuggade hö. Johan fick ta honom direkt och det var inte mycket som behövdes för att han skulle gå in, duktig pålle!

 

Kom fram i god tid, anmälde oss och så tog vi ut lilla hästen som var lugn och kollade sig omkring lite. Red fram i det lilla ridhuset och det var betydligt lugnare denna dag. Försökte rida fram så som jag gör hemma och det gick hyffsat bra, dock kändes han lite seg och lite stel såklart. Högervarvet var kämpigt och jag fick inte riktigt till det, men bättre än tidigare i allafall. Sedan skulle vi ner till stora ridhuset och in där, husse fick leda in oss lite, men sedan gick det bra. Han kollade sig lite omrking på de uppställda bokstäverna och blommorna, men höll sig relativt lugn, dock blev det lite mer fart på honom inne på banan faktiskt, vilket var överraskande, men kul.

 

Vi kunde rida runt lite och kolla på alla saker innan vi fick startsignal. Målet för egen del var att rida noggranna vägar och i travprogrammet så är jag nöjd med det, han var fin, speciellt i vänstervarvet, högervolten blev också helt okej och serpentinerna också, övergångarna stressade vi oss lite igenom. I skritten blev det lite väl mycket drivning, mitt fel som trodde han skulle sega som på framridningen. Längningen i traven blev det inte mycket med, ska försöka att öva mer på det till nästa gång. Galoppen var bra i vänstervarvet, i höger så fattade han fel på första försöket, åter matte som inte vågade vänta och göra saker och ting ordentligt, dock var jag snabb med att rätta till det hela så 3/4 av volten blev i rätt galopp i allafall. Bättre än sist. Halten i mitten är jag också nöjd med, främst för att jag kunde andas lite. Vi fick 63% i slutändan och en röd rosett, nu ska vi öva upp oss i högervarvet också så ska vi nog vara redo för större utmaningar till hösten.

 

Här kommer videon också:

 

 Skritade av lite och så packade vi in allt igen och denna gång så kunde jag faktiskt leda honom på transporten. Inga problem och han gick på fast det var mörkt ute, husse fick uppmuntra lite bakifrån, men som sagt så var han jätteduktig hela kvällen, förutom när han fick vittring på godis och skulle ta sig in i Johans fickor.

 

Trötta och glada åkte vi hemåt, packade upp allt igen och kvällsfodrade. På vägen hem började batterilampan lysa och nu får vi se om bilen vill starta igen, vi tog oss hem, men nu är det något som är fel på den.

 

Det Positiva: Skötsam häst och snäll sambo

Det Negativa: Trasig bil

 

Over and Out

Så igår var det ju då dags för lite lektion igen. Först när vi skrittade fram så verkade Maxim pigg och gick fram med raska steg i ridhuset, men efter fem minuter så segade han ner ordentligt. Eller det var i allafall känslan jag hade. I början var vi nästan själva och sedan kom de andra in allt eftersom så det är ju möjligt att han fick lite mer att tänka på med sällskap i ridhuset, jag vet inte riktigt, framåtkänslan fanns inte där tyckte jag i allafall, även om han gjorde allt jag bad om.

 

Nåja, efter lite uppvärmning i skritt och trav fick vi börja med att trava över tre bommar som låg på en tiometersvolt mitt på ena långsidan, dessa tog i i båda varven, gick inte så bra i början, men blev sedan bättre när vi kom in i det. Sedan gick vi vidare med att trava volten, fortsätta långsidan ner och fatta galopp i hörnet och så på den andra långsidan låg det tre galoppbommar. Här fick jag driva fram honom lite för att det skulle bli bra, men sedan så skötte han sig riktigt bra! På den andra långsidan låg två bommar med 17 meter mellan, så där skulle vi räkna galoppsprång, jag red på sex och fem om jag minns rätt. Även här skötte han sig bra, även om det i vänster varv blev lite hejvilt ibland, han halkade till första gången och då tror jag att han blev lite osäker och inte riktigt vågade de andra gångerna.

 

Roliga övningar, men tyvärr ingen wow-känsla denna dag. Det positiva var ändå att han gjorde allt jag bad om och tvekade aldrig över vad det var bommarna handlade om. Så nu ikväll ska vi iväg till Sissi Lilja igen på Dressyr Clear Round, återkommer hur det hela avlöper.

 

Det Positiva: Ingen tvekan

Det Negativa: Ingen känsla

 

Over and Out