tildans

Helgen började med en helt galen jobbkväll på simhallen. Hur mycket folk som helst och jag fick ta på min strängaste badvaktsmin och ha visselpipan ständigt redo i handen. Ungar som sprang hit och dit, hoppade/dök från bubbelpoolar och broar, klättrade omkring bland växterna och åkte utan båtar i rutchkanan. Jag och Kristoffer bevakade och det slutade i princip att man gick varv efter varv och "vallade" busungarna framför sig. Blev kvar ända till elva också eftersom städningen tog tid och det var sega dykare i vattnet. Skönt att cykla hem och krypa ner i sängen kan jag säga.

Uppe och iväg till kendon på lördagmogon. Dit kommer man och möts av en obert som slagit upp tån och blöder en hel massa. Det slutade med att Johanna improviserade ett pass medan Andreas fick skjutsa Robert till sjukhuset. Förhoppningsvis så var den inte bruten utan han förlorar bara nageln, kanske för alltid. Vi hade kata första timmen, 1-5, vad jag måste börja jobba med mer nu är nog inställningen att verkligen mena alla rörelser så att det syns. Annars så börjar jag få kolla på alla stegen vilket är jättekul! Andra timmen blev det en massa ji-geikos. Försökte tänka på att attackera en massa och jag tyckte faktiskt att jag tänkte och analyserade mindre än vad jag brukar! Sedan blev jag lite påeldad av att köra mot Johanna också som skriker åt en att man ska kämpa mer och så är hon så bra på att se vad man behöver öva på och då skapar hon situationer där man får öva på detta. Till exempel har jag problem med att möta upp och "buffa" för att sedan göra en attack ut. Jag blir väldigt lätt stel och spänd så jag fick öva en massa och tillslut lyckades jag med någon attack helt och hållet. Sedan skriker hon "Kom igen, kom igen, attackera mera!" vilket gör att man tänder till lite extra. Så jag kände mig rätt så nöjd, lite för mycket framåt blev det eftersom jag vid något tillfälle missade att matchen var slut utan attackerade stackars oförberedda Joel ändå. Inte så bra, men då var jag ju i allafall på G.

Sedan fortsatte lördagen med att umgås med Johan. Först cyklade jag ut till Tornby och handlade vin och sedan mat på Maxi där jag mötte Johan. Sedan cyklade vi hem till mig och filosoferade en massa, åt varma mackor och cyklade iväg till ikea som hade stängt så det blev inte så mycket med de planerna. Istället blev det ost, kex och vin tillsammans med en massa prat. Efter ännu mera trevligt prat blev det efterrätt också, after eight, glass och persika. Blev lite snurrig av vinet och lite fnittrig, en mycket trevlig känsla, det kan ha gjort till att Johan vände mig upp och ner och jag samtidigt fick en skrattattack. Sedan sov vi länge, länge på söndagen vilket jag verkligen behövde och så hade vi shoppingdag också. Mest Johan som shoppade, men jag hittade några tröjor och lite saker på ikea. Det blev en bra dag som avslutades i lugn och ro med lite samtal hemhem med mitt nya mobilabonnemang.

Nu började veckan mindre lovande med att det inte kom något blod idag, men jag lever fortfarande på att helgen var så bra så jag är glad ändå.

Det Positiva: Umgås <3
Det Negativa: För lite sömn i veckan.

When you hold me, in your arms so tight...

Over and Out

Just nu känns det som om jag har flyt. Två parallella instument med olika mätningar och det går toppen. Olika tider hit och dit innan tillsats och det bara flyter! Så jäkla glad att någonting går min väg i projektet, så får vi se vad resultatet bli, kan nästan förstå tjusningen i forskning nu, men bara nästan.

Cellisloeringen gick toppen också, kände mig säker och ingen som gjorde parallellt med mig idag så det var skönt att allt gick bra ändå. Även om centrifugen fick mig att klia mig i huvudet lite.

Nu återstår några försök och sedan bearbeta lite data.

Det är full fart här, ibland lite paniksalget stressande full fart. Fast nu separerar jag blod igen och då blir det pauser när centrifugen går och så. Pauserna är så pass korta att man inte vill dra igång jätteprojekt under tiden vilket väl gör att jag får stanna här länge istället så jag får allt gjort som jag anser måste göras. Det känns underligt att rapporten ska vara inne om två veckor och allt ska vara klart. Sedan är det bara presentationer och dylikt som ska fixas och så kan jag ansöka om examen vilket känns smått overkligt. Igår var jag inne på AF:s hemsida och kollade runt, deprimerande, ett par jobb som verkade väldigt intressanta, men vill ju inte flytta till Umeå direkt och så ville de ha flera års arbetserfarenhet också, men söka kan man ju alltid för att träna lite. Får dock vänta tills det lugnat ner sig här.

Igår stressade jag iväg mig till träningen också, stress blev det eftersom jag valde att fastna i True Blood och inte ville slita mig. Den serien är beroendeframkallande.

Träningen var mycket trevlig, så som den brukar. Grunder som tränades och drillades vilket är skönt för då blir det inte så mycket nytt och man kan tänka på sådant man behöver tänka på. Till exempel använda vänster hand ordentligt. Så det tränade jag på mest hela lektionen och så försökte jag slappna av lite också, men det gick det sämre med. Det svåraste var att göra övningarna i undertempo första gångerna för att nybörjarna skulle lära sig och hänga med. Men sedan var det kul att se hur snabbt Anders och Robert körde när vi skulle hugga så fort vi kunde och göra det ordentligt. Tror att de försökte imponera lite och det lyckades.

Kvällen slutade naturligtvis alldeles för sent med att jag, Lollo och Erik hamnade i en korsning och pratade kendo och mat en bra lång stund. Erik peppade oss inför SKO och berättade historier om tävlingar och läger vilket är väldigt kul.

Nu väntar ännu en dag med labbande och databehandlig, ikväll får jag träffa den finaste människan i mitt liv också, hoppa jag.

Det Positiva: Kendo att andas, leva och uppleva.
Det Negativa: Stressa hit och stressa dit.

Du är det finaste jag vet.

Over and Out

Är det något jag verkligen tycker är spännande så är det sammanhang, hur allting tycks hänga ihop på något sätt och hur världen krymper mer och mer. Nu rör jag mig ju inte i en så förfärligt stor värld ändå. Linköping är inte världens största stad, men det är ändå kul när man upptäcker gemensamma nämnare. Universitetsvärlden ska vi inte ens prata om, den är hemsk, krymper för varje dag som går.

Roliga samband:
1. Föreläsare 1 (min handledare) och föreläsae 2 (min hjälpande hand på lab) är sambo med varandra och har barn ihop. Bra Matilda, det missade du helt och hållet.

2. Arbetskamrat 1 tränade en termin kendo tillsammans med min kendotränare 1.

3. Kendotränare 2 är tillsammans med tjej som varit aktiv i min sektion.

4. Kendokompis 1 känner Simkollega 1.

5. Klasskompis 1 känner TVM-kompis 1

Så allting hänge egentligen ihop i en enda stor klump. Nu ska jag äta lunch för magen kurrar och hjärnan snurrar.

För övrigt knarkar jag Johnny Cash igen, kan inte hjälpa det...

Det Positiva: Kväll med <3
Det Negativa: Hungrig

When hearts like ours meet...

Over and Out

... och så får jag börja om från början, toppen att vara här större delen av kvällen.... eller inte...

Om helgen slutar med att man går och lägger sig klockan åtta på söndagskvällen, helt utmattad, med feber och sedan tvinga springa upp och spy innan man kan somna, så är man väldigt glad när man vaknar efter tio timmars sömn och bara känner sig lite trött. Nu börjar dock huvudvärken och det onda i nacken komma tillbaka så vi får väl se om jag överleve eftermiddagen. Det är ju bloddag så jag labbar för fullt, går inte att missa en sådan dag hur man än känner sig kvällen innan.

Det var en äckligt jobbig jobbdag igår, simtävling så jag var extrastäd vilket innebar städning av en massa äckliga toaletter och torrmoppa omklädningsrummet hundrafemtio gånger. Jag lär mig aldrig, jag ska fråga innan vad det är för slags jobb jag tackar ja till.

Hoppas på att försöken går bra och jag hinner med alla, då får jag åka hem igen.

Det Positiva: Pengar
Det Negativa: Ville inte ens äta choklad igår.

As sure as night is dark and day is light, I keep you on my mind both day and night....

Over and Out

Känner mig så förälskad i kendo just nu, dagens träningspass flöt på så otroligt bra. Jag som inte var speciellt taggad och till och med började planera undanflykter för att inte träna så mycket i veckan, men nu är jag så taggad igen och det är skönt.

Hade över en timmes bokkenövningar och jag tror att det var den långa startsträckan innan rustningsträningen som gjorde att det kändes så himla bra. Försökte tänka mycket på att inte använda höger hand och bara känna hur kraften kom från vänster. Vet inte om jag lyckades, men det kändes rätt. Det kändes rätt bra i ji-geikon också, men Anders sa att jag måste tänka på att attackera mera, så det får väl bli focus nästa lördag.

Nu ska jag fortsätta min väg mot Tornby innan affärerna stänger.

Det Positiva: Nyförälskad i kendon igen.
Det Negativa: A lot to do.

I am a kenogroupie....

Over and Out

Det blev en lång intensiv dag igår, hade ont i fötterna när jag väl lyckades ta mig hem. Kändes dock som om jag kom en bra bit på vägen i allafall. Så nu är jag lite optimistisk igen, men börjar ändå känna av stressen av att tiden börjar rinna iväg.

När jag kom hem hann jag prata med mamma och pappa innan jag slängde i mig lite mat och cyklade till träningen. Kändes lite som om musten sögs ur mig, inte så peppad som jag brukar, kanske var jag rätt så mätt på kendo efter onsdagen och dessutom var jag trött efter den långa dagen. Lärorikt var det i allafall, fick öva massa Hiki, bakåttekniker, är ganska dålig på det så det var kul att träna. Fick dock inte till stampet något, men tajmingen funkade ibland. Sedan måste jag verkligen hela tiden tänka att jag ska hugga med vänster hand, för Andreas fick säga till mig flera gånger. Får ta och koncentrera mig på det några pass framöver. Lite ji-geiko blev det också och när jag väl kom hem så stupade jag i sängen efter att ha ätit en ruta mörk choklad med hallon och diskat. I helgen blir det att ta tag i lägenheten så den blir snygg, ren och uppvisningsbar för mina kära vänner.

Det Positiva: Flyt i labbandet.
Det Negativa: Trötthet

One step forward making two steps back...

Over and Out

Det känns bra att avsluta dagen med vin och kex uppkrupen i en skön stol följd av timmar med prat om saker som faller en in. Det känns ännu bättre att börja dagen halvsovande på Johans mage. Det är lycka, jag är lycklig nu.

Nu ska jag se fram mot en dag full av labbande och sedan ännu ett träningspass kendo.

Life is good

Over and Out

Haha, hemma hos Johan och snodde internetet!

Idag var det klubbpass på kendon, alla i LBK fick komma och prova på. Det var ungefär fyra stycken från andra stilar som dök upp, plus nybörjarna och en hög fortsättare så vi var över trettio pers som tränade. Det var trevligt, alla olika hugg testades på och lite andra roliga övningar. Kändes dock lustigt att träna mot folk i full rustning medan man själv var utan, men det gick ju bra också. Imorgon ska vi träna igen, med rustning, både jag, Lollo och Stina blev glada över att höra detta. Vi är kendonarkomaner, så är det bara.

Nu ska jag sluta och umgås med Johan, vi dricker vin och äter kex med ost, lyxigt!!

Det Positiva: Många kendomänniskor :)
Det Negativa: Sträckt nacke.

Kendooooo

Over and Out

Läste mitt horoskop i Extra Östergötland och det ville att jag skulle äta bra och motionera mycket och focusera på min hälsa. Samtidigt som jag läste åt jag mig en chokladboll från Cellskapet. Därför tar jag det som en vink att jag ska fortsätta på samma vis resten av veckan. Jag mår ju bra av chokladbollar så varför inte.

Bara en parantes medan jag funderar över hur man ska räkna med känsligheten när man beräknar topphöjden.

Over and Out

Hade en tur med Hampus igår där hjärtat mest av allt befann sig i halsgropen. Tror att hästen fått i sig något slags raketbränsle. Började med att rida på den stora åkern för att träna lite volter och dylikt. Började fint med trav bortåt och lite volter som gick lite för snabbt, var tvungen att börja med halvhalter och försöka få ner tempot något, vilket verkligen inte brukar behövas. Sedan tänkte jag att vi skulle trava lite åt hemåthållet och det fick jag nästan ångra eftersom han drog iväg i galopp istället. Tack och lov är åkern rätt så lång och i slutet kunde jag styra mot en liten uppförsbacke så jag kunde få tag på honom igen. Så då galopperade vi tillbaka också, större uppförsbacke åt detta håll, men han stack uppför den ändå. I början av galoppsträckan var han dock lugn och sansad och jag lyckades till och med bryta av och fatta höger galopp innan han stack. Mer trav på volt, mer halvhalter och han började mjukna lite också så då skrittade vi åt hemåthållet och skulle galoppera igen, samma visa och han stack igen. Blev galopp på volt sedan också, han fattade i båda varven och då tänkte jag att vi skulle skritta tillbaka och ta sista lugna galoppen innan vi fortsatte in i skogen. Sagt och gjort, blev lite lugnare, men han kunde inte hålla sig från att försöka. Dessutom fortsatte han in som ett ånglok i skogenvilket resutlerade i att ett träd stod i vägen som han i sista stund kom på att han skulle väja för. Lite lugnare ska vi nog ta det tänkte jag och började bygga hinder.

Nu har jag lärt mig att man inte ska hoppa med Hampus när han är på det humöret. Eller vad sägs som en skentur i slalom mellan träden. Jag måste dock erkänna att hästen är otroligt skicklig med vart han sätter fötterna. Vilken annan häst som jag känner skulle ha legat med brutna ben och en ryttare någonstans långt borta inslängd i ett träd. Nu tog vi oss båda helskinnade från det hela, men har som sagt lärt mig en läxa.

Han är ju söt som socker i allafall och snart ska jag ta nya kort med hans nya häftiga frisyr. Men nu återgår jag till skolan och så får vi se om jag lyckas göra något vettigt idag.

Det Positiva: Hästar
Det Negatva: Skräck inför att flyga in i ett träd

Det finns hästar och så finns det Hampus

Over and Out

Nej, igår var verkligen inte min dag alls. Labbandet gick inte alls som det skulle, eller rättare sagt så som jag förväntade mig. Om man gör samma försök ungefär tio gånger så förväntar man sig vanligtvis samma resultat varje gång och inte tio olika vilket var ungefär vad jag fick igår. Snacka om ostabilt system. Tillslut blev jag så sur och trött att jag åkte hem klockan 18, kände verkligen inte för att fortsätta längre. Så jag bäddade ner mig i sängen med nyponsoppa och hårdmackor och glodde på skräptv istället.

Och oseriösa program blev det, Svenska Hollywoodfruar och Roast på Berns, de gav mig inte så mycket i utbyte, men tiden gick ju iallafall. De få minutrarna med Magnus Betner var väl ungefär höjdpunkten på kvällen. Det andra programmet om svenskor som bor i Hollywood skrattade jag lite åt, men mest för att jag inte visste om de var seiösa eller inte. En del stereotypiska fördomar fick jag bekräftade där. En verkade rätt så vettig förutom att kvalitetstid med familjen var att ta med sönerna till någon skjutbana och försöka träffa den målade människan i bröstet. Sedan var det en som var hemmafru och oroade sig över att alla inte tyckte om henne. Sedan blev hon väldigt lättad när den person som hon talat illa om dagen innan dök upp och troligtvis inte hade hört skitsnacket. Det var inte det att hon ångrade att hon talat illa om någon utan mer att den personen kunde ha hört det. Så i fortsättningen lovade hon sig själv att aldrig tala illa om någon som lämnade hennes hus medan fönstret var öppet. Den tredje var gift med en rik artist och var tvungen att resa med honom på alla shower. Oavsett vad hon själv kände och tyckte. Hon var perfektionist och krävde en massa av personal och alla runt omkring. Verkade lite elak ibland, men också rolig. Och jag funderade hur hon skulle välja om hon fick möjligheten, leva det livet ändå utan mannen eller skippa det livet men behålla mannen. Om det vore möjligt alltså. Det kändes som om hon gjort en del uppoffringar och jag undrade om det var för att hon ville leva lyxlivet eller om hon verkligen älskade den här mannen. Jag fick bitvis det intrycket att hon inte trivdes alldeles perfekt med livet.

Sedan somnade jag och sov, fick lite sovmorgon och sedan kom en kille och lagade mitt kylskåp. Cyklade i solen till Ryd och lämnade nyckel och nu återstår bara att lämna tillbaka lånekyl och börja jaga bredband och telefoni och så börjar allt ordna upp sig.

Idag ska jag ha möte med handledaren och se om vi kan komma på något att testa så det fungerar och jag kan börja lite undersökningar. Jag hoppas och har några ideér jag vill ta upp. Sedan blir det Hampus och lite avslappning, behöver tänka på något vettigt som inte har med exjobbet att göra.

Det Positiva: Betar av det som heböver betas.
Det Negativa: Strul, strul, strul och åter strul.

Come take me away...

Over and Out

Så kom Lördagskvällen och det var dags för bowling med Johan, hans bror med sambo och farbror med familj. De första släktingarna jag träffar utanför den närmaste familjen. Det var mycket trevligt och jättekul med bowling. Var på ett nytt ställe som jag tyckte var fint och sedan gick det ganska bra på bowlingen också, bättre än vad det brukar. Fick till och med två strikar i rad! och en del stärrar också. Så då blev det förstås extra roligt. Vi körde tjejerna mot killarna också och vi tjejer vann. Efteråt gick vi till en grekisk esturang med kolgill. Min blick föll på den vegitariska mixtallriken med hallomi och bestämde mig på fläcken att det skulle jag har. Riktigt gott var det, men mycket mat, orkade inte riktigt allting, men ska absolut gå dit igen, måste ju testa fler rätter.

Kvällen avslutades med att jag och Johan tog en biltur runt Roxen. Träffade på en massa djur i mörkret. Speciellt många hjortar. Några som låg i en hög och sov på en åker och några som gick över vägen, dessutom såg vi grävling och räv också. Rena rama djurparken. Vägen var trevlig förutom de sista milen, men man kan nog cykla på småvägar då. En av orsakerna till att vi åkte runt Roxen var att kolla vägen om vi nu ska cykla runt där någongång. Den andra orsaken var att vi ville åka bil.

Efter bilfärden åkte vi hem till mig och myste en massa och drack vin också. Fick använda mina vinglas för första gången och det ska nog bli lite oftare nu hoppas jag.

Kom upp rätt så tidigt på söndagen och sedan hände inte så mycket mer under den dagen. Skrev lite flyttkort och degade i sängen och kollade på tv. Ringde och felanmälde mitt kylskåp och fick en långekyl utkörd. På kvällen kom Johan över igen och vi lagade middag, så trevligt att äta med sällskap tycker jag. Sedan gick vi en lite promenad innan han åkte hem för att fortsätta plugga. Jag köpte godis och kollade på film och så var helgen slut för denna gång och i morse var jag uppe och i skolan innan åtta. Denna vecka ska bli lika bra som den förra då jag inte hade så stora problem med att gå upp på morgonen.

Det Positiva: Mys <3
Det Negativa: Trötthet som kommer och går.

When the stars shines above...

Over and Out

Vi fortsätter med Kendon i lördags eftersom den startade mina helgdagar. Blev en stressad och sen lördagsmorgon eftersom jag låg och drog mig till tio och sedan slängde i mig frukost, mitt i alltihopa, när jag borstade tänderna ringer mamma så det blev lite prat med henne samtidigt som jag cyklade och bitvis ledde cykeln, kedjan hoppade såklart, mot träningen. Blev i allafall något lugnare när jag kom fram och kunde byta om.

Den timmes kata som följde var mycket trevlig. Även om 3:ans steg inte riktigt sitter som de ska hela tiden. I 1:an och 2:an får jag dock börja koncentrera mig på detaljer. Sedan gick vi igenom lite på 5:an också och då ska jag tänka på att när jag hotar Kote så ska shinaien framåt och inte bara uppåt. Sedan blev det dags för rustning, Nissepass denna dag så det blev mycket fart och fläkt och kontringstekniker. När man skulle kontra Men med Men så fungerade det inte riktigt. Sedan så körde vi med oavbrutna attacker under en hel minut och det var riktigt jobbigt. Tillsist var det också dags fö ett varv ji-geiko, vi var sex stycken så det blev ingen vila alls, vilket för min del resulterade i överhettning och en ofrivillig paus när jag körde mot Lollo för att dricka vatten, blöta tenugi och knyta om Men. Kunde därför köra den sista mot Anders också, men det kändes att jag var lite svag.

Så vad har jag mer att tänka på nu? Jo, jag fick hjälp av Robert med buffandet och jag ska trycka ner mottagarens hand mer, då blir jag starkare eftersom jag komme närmare. Sedan så måste jag tänka på hur jag öppnar Kote eftersom jag fortfarande gör det för lågt. Efter varvet med ji-geiko fick vi ta av oss rustningarna och köra armhävningar, situps och rygglyft, jag var inte den enda som tänkte onda tankar om sensei tror jag, men det kändes bra i allafall. Måste komma igång och träna hemma så det inte blir så jobbigt, tar ju ändå bara tio minuter så det borde jag kunna klämma in.

Nu så gäller det lunch och sedan mer labbande.

Det Positiva: Kator <3
Det Negativa: Kan verkligen inte göra situps.

Itch, Ni, Sun, Shi...

Over and Out

Nu följer en rad inlägg under denna dag som ska sammanfatta min helg, eftersom jag inte fixat internet hemma så tar jag små pauser i projektandet och skriver lite.

Jobbade under fredagen på AlControl, det gick bra, fick utvärdera en massa och nu börjar jag få ordentlig koll på denna metod med, även om jag inte kan allt.

Direkt efter jobbet åkte jag ut till Hampus, nästan två veckor sedan jag var där och red, de fick en veckas semester med bete efter tävlingen och sedan ha jag haft fullt upp och inte hunnit med som jag velat. Nu blev det en tur i allafall. Han kom inte fram till ginden, men när jag var en bit ifrån honom så lyfte han mulen från gräset och kom fram för att hälsa. Blev ett väldigt nosande och det verkade som om han saknat mig. Blev en ganska lugn skogstur, först så tänkte jag bara skritta, men det blev trav och galopp också, så fort han kom ut i skogen ville han springa, det var bara på den hårda vägen som han gick försiktigt och aktade sina ömma fötter.

Blev en härlig tur och sedan åt vi matsäck tillsammans, jag med mina mackor och Hampus fick morot och äpple fast jag såg att han gärna ville ta en tugga av mina mackor också. Hästen kan säkert äta allt, men det var en mysig stund. Sedan var det ut i hagen för honom igen och jag åkte hemåt, rätt så trött var jag, men hamnade framför en film så det blev sent ändå.

Det Positiva: Hampushästen
Det Negativa: Kort om tid.

You light up my life...

Over and Out

På instutitionen där jag gör mitt exjobb finns det en riktigt härlig människa. Han är verkligen stereotypen av en forskare. Väldigt inne i det han gör och väldigt intresserad av allting, det är i allafall så jag ser forskare. Dessutom är han otroligt rolig, så fort man tillbringar en liten stund med honom i labbet så får man sig minst ett gott skratt. Han undervisar också, vilket jag fick erfara förra året och även då gjorde han intryck. Det var i och för sig bara en föreläsning och han verkade smått galen, men nu har jag förstått att det är så han är och han vet om det själv också. Ibland så är man inte säker på om han skojar med sig själv eller med alla andra. Han har väldigt lätt för att sväva iväg och man lär sig alltid något nytt när man lyssnar på honom, men det kanske inte alltid är vad man förväntar sig att man ska göra. Han har också förklarat poängen med forskning, om försöken utförs korrekt så blir resultaten korrekta, de kanske bara är lite svårtolkade. Vilket ju går helt imot allt man lärt sig genom åren i skolan, där har allt ett rätt och fel, nu kan vad som helst hända. Så nu måste jag ställa om mig helt, inte det lättaste, men det får väl gå som det går, någon slags resultat kanske jag får ändå, vi får helt enkelt vänta och se.

Nu sitter jag och surfar i skolan, men snart ska jag åka hemåt, funderar på om jag ska sällskapa en bit på vägen med Johan som slutar om en timme eller hur jag ska göra, förmodligen väntar jag. Försöker mig på att kolla på True Blood, men det går sådär, dålig anslutning tror jag. Får se vad jag hittar på om det inte funkar.

Det Positiva: Roliga människor.
Det Negativa: Trötthet.

I want to do bad things with you...

Over and Out

Igår så var det äntligen dags att spana in alla nya nybörjare! Känns väldigt konstigt att jag plötsligt kan lite mer än någon annan på träningen. Sedan var det också upplyftande att se att man faktiskt kände igen sig i dem, även fast det bara var killar. Tycker att vi har kört en massiv kampanj för att få fler tjejer och så är det ingen alls som kommer! I allafall så började man minnas tillbaka och det kändes verkligen som om man kommit långt på de här sju månaderna jag tränat. Även om balansen fortfarande sviker ibland och huggen inte alltid sitter som de ska.

Vi hade grundträning, med en massa gång, vilket man inte är så van vid längre och huggträning i luften. Det kändes verkligen nyttigt och ska fortsätta gå på onsdagarna även de veckor det är träning på torsdagar, kommer förmodligen att bli lite bättre även i allt annat när man tränar grunderna lite mer. Allt sitter ju inte i ryggmärgen än så det gäller att nöta.

Tillbaka till det här med att känna igen sig. När vi körde uppvärmning och bara nybörjarna skulle räkna så fick jag sådan där flashback till när vi skulle göra samma sak. Det lät lika lite då också, lite synd att Robert inte var med, vi skulle överrösta eller låta lika mycket som han gjorde ensam och det gick inte alls. Sedan när vi körde parövningar så mindes jag hur svårt det var att hålla ögonkontakt och inte kolla där man ville träffa. Och hur rädd jag var att shinaien skulle dunka ner i någons huvud och stannade en bra bit både framför och över mottagarens. Det var först igår jag tänkte på att de sakerna helt har försvunnit. Det är inte direkt något problem med ögonkontakten längre och jag känner mig ganska säker på att shinaien stannar när och där jag vill. Klart att det inte alltid blir så, men det är helt andra saker jag försöker tänka på nu.

Mot slutet fick vi göra huggcirkel, wiho! eller vad man nu ska säga, det kändes rätt så bra i allafall, försökte få till bra hugg varje gång. Sedan kikade vi lite på rustningsträningen också och det sög till av längtan till lördag. Det sög ännu mer till i magtrakten när Nisse kommer fram och frågar om det inte är dags för rustning snart. Snart, svarade jag, det måste bli julafton först. Och vad jag längtar till julen nu.

Efteråt var det hem och kika på True Blood, nice.

Det Positiva: Snart är denna vecka över.
Det Negativa: Inga nya kendotjejer.

Dreaming, hoping...

Over and Out

Sådär, nu är jag tillbaka en sväng. Eftersom det efterlängtade blodet håller sig borta ett par timmar till så tar jag paus en stund. Gårdagen var en trevlig dag, började med att jobba på labbet och försöka få ut provsvar, det gick rätt så bra, tillslut, men morgonen började med att jag hade klantat till det rejält på fredagen så det var en del som strulat till sig vilket innebär fler sena prover och prover som måste gå om. Men gjort är ju gjort och inte mycket att göra åt, försöker ju i allafall att inte göra samma misstag två gånger. Gick rätt så smidigt att jobba ändå, fick sitta och utvärdera i princip hela dagen, men försökte gå omkring lite också eftersom man blir så stel annars.

Efter jobbet cyklade jag till Skäggetorp för fika med Lollo och Linda. Jättekul att träffa Linda igen, henne har jag inte sett på hela sommaren. Lollo hade bakat jättegod äppelpaj och en vaniljsås som var jättegod. Fick ett enkelt recept på vaniljsås också 3 dl vispgrädde, 3 ägg, 3 msk socker och vaniljsocker efter smak, det ska jag prova någon gång. När vi mumsat i oss paj så pratade vi en massa om allt från blommor och mat till klasskompisar och lite kendo. Jag och Lollo lyckades klämma in lite sånt, sedan började vi prata om vampyrer istället. Så åt vi lite mer paj och smakade på den hemmagjorda citronglassen som var god den också. Det slutade med att vårt fika varade i fem timmar ungefär, så sedan var det mörkt att cykla hemåt. Fick sällskap en bit av vägen, men sedan bestämde jag mig för att inte cykla genom Rydsskogen utan ta vad jag förmodar är den närmaste vägen i utkanten av skägget och sedan upp genom Gottfidsberg. Om några veckor ska vi vara hos mig och fika så jag får visa upp den nya lägenheten.

Hemma blev det snabblagning av mat och sedan lite tv innan jag slocknade och sov oerhört gott. Vaknade rätt så pigg i morse och hann med att plantera lite i landet också. Fick två jordgubbsplantor igår av Lollo som hon tänkte avliva, men nu får vi se om de återhämtar sig och kan överleva vintern hos mig istället. Hällde på lite vatten och passade även på att vattna granen lite. Känns kul att ha något att pyssla med.

Sedan cyklade jag iväg till HU och där har jag varit sedan dess och väntat på blod som skulle komma klockan ett, men på grund av ett borttappat papper nu kanske kommer efter tre. Vilket ger mig mer tid att leta rätt på min handledare, men också längre tid att vara här ikväll. Får se hur det hela utvecklar sig, hade ju ändå planerat en lång kväll här och nu har jag fått kort också så jag kan komma och gå som jag vill vilket känns väldigt skönt.

Ska se om jag orkar ta tag i lite mer gejer nu, mest suttit och fixat med innehållsförteckningen nu eftersom jag inte hade riktigt koll på hur den fungerade i openoffice, men nu är det på G i allafall. Sedan har jag lyckats knåpa ihop en text med lite tankar om torsdagens resultat också så jag är rätt så nöjd. Har dock en del artiklar jag kan läsa och försöka förstå samt en del termer att kolla upp. Lite trött på det nu och vill helst labba och komma igång ordentligt. Förväntansfull över vilka resultat som kan tänkas dyka upp också.

Det Positiva: Passerkort och Tjejfika.
Det Negativa: Försenat blod.

True Blood....

Over and Out

Nu är helgen så över igen och jag är färdigflyttad!

Det hela började på lördagen då pappa kom ner på förmiddagen. Tidigare än vad jag trodde så jag stod mitt uppe i pajbakandet. Hade inte hunnit packa så mycket som jag tänkt heller, garderoben var ihoppackad i allafall och typ badrummet, men inte så mycket mer. Vi körde en vända med saker till den nya lägenheten och sedan hann vi en vända till med både pappas bil och Mårtens innan vi hämtade släpet och lastade möbler. Både släpet och bilarna blev fulla denna gång och sedan behövdes det bara en vända till med bilarna och släpet och så var allt utom städgrejer flyttade. Det gick väldigt smidigt och snabbt, men då stod allt i en hög i den nya lägenheten sedan också. Då började det verkliga jobbet. Men innan dess var det fika dags med min paj och mammas kanelbullar. Sedan åkte Johan och Måten hem, så snällt av dem att hjälpa till och bära, jätte tacksam!

Pappa och jag ägnade kvällen åt att packa in saker i skåp och garderober. Det tog en väldig tid och jag blev väldigt trött av det, men tillslut så fick vi sova också och så sov vi i tio timmar ungefär. Kom ändå upp i bra tid och var ute i Lambohov vid tio för att städa. Tre timmar senare var jag helt slut igen, men lägenheten var fin och ren. Hittade även väggfärgen som vi målade väggarna med när jag flyttade in så vi kunde fylla igen hål också. Pappa var snäll och tog helt hand om köket och monster-rengöringen av ugnen så gjorde jag det andra. Tycker vi var väldigt duktiga! Det kändes lite sorgligt att lämna lägenheten, har ju ändå bott där i 2,5 år nu, men samtidigt känns det bra i den nya lägenheten också. När städningen var klar fixade vi lite i Gottfridsberg igen och pappa kollade på min cykel som verkar vara ett hopplöst fall. Nu har jag bromsar i allafall, men bara tre växlar som fungerar utan att hacka. Funkar ju att cykla på inne i stan. Passade på att utnyttja bilen och tog en tur till Maxi för att handla och sedan åt vi hamburgare, på lördagen provade vi Max, men på söndagen blev det Burger King, okade inte tänka på tt laga mat ens.

Så var det plötsligt nästan kväll och dags för pappa att åka norrut. Kändes lite ledsamt, man saknar familjen mer än vad man tror när det är så långt borta. Sedan kände jag mig ovan och ensam i den nya lägenheten också, det avhjälptes med att jag frågade om Johan kunde komma över senare och det kunde han så jag fick något att se fram imot.

Testade min nya uteplats också och planterade om min gran så att den numera får bo utomhus. Hoppas inte någon av katterna i närheten, varav en redan varit inne i min lägenhet, gräver upp den. Den bor i en stor kruka nu och jag hoppas att den kommer överleva vintern. Vattnade även några av mina trötta växter med näring som inhandlats på Maxi. Sneglade på några busiga barn som smög omkring utanför häcken och pratade om busringningar. Vilket förklarar varför min ringklocka ibland ger ifrån sig ljud utan att någon är där när jag ska öppna.

På kvällen kom Johan och vi mös och tittade på film, det blev en riktigt bra avslutning på helgen måste jag säga.

Och nu måste jag arbeta lite för mitt samvetes skull, så vad som hände igår berättar jag kanske om senare.

Det Positiva: Färdigflyttad.
Det Negativa; Saknad efter familjen.

It`s a new beginning...

Over and Out

Första gången på flera dagar datorn är igång hemma i lägenheten, mest för att jag sitter framför den hela dagarna och hellre gör något annat på kvällen då. Vanligtvis kollar på tv nu när den ändå är framme från förrådet.

Igår var det kendoträning igen. Blev osäker på om det överhuvudtaget var något, men både jag och Lollo bestämde oss för att chansa. Tur var väl det, för träning var det. Roligt var att Stina kom igår igen och att hon planerar att gå på lördag så henne har vi inte förlorat efter sommaren.

Eftersom Anders tränade Iaido innan och var tvungen att byta träningskläder fick vi ha uppvärmingen själva vilket blev lite tafatt, men lite varm blev man ju i allafall. Sedan avslöjar Anders vad vi skulle göra denna gång, vänsterhandsövningar, man kunde nästan höra den tysta sucken som uppstod i Dojon. Sedan gjorde vi en massa övningar och attacker med bara vänster hand. Det var jobbigt och svårt, men jag vet ju att det är en bra sak att öva på som man verkligen har nytta av. Sedan fick vi tipset att vi skulle stödja shinaien i handflatan, spänna magen, ut med armbågarna och slappna av i axlarna. Det kändes faktiskt som om det hjälpte! Sist fick vi köra ji-geiko med bara vänster hand också, slutade med att man skrattade och ruskade på huvudet. Det svåraste var nog att slå Do, men det tycker jag ju i vanliga fall också. Måste komma ihåg att gå lite åt sidan efter hugget och lägga shinaien mot rustnignen så den följer med smidigt.

Sedan hade vi en övning när vi skulle slå små Men, med bara vänster hand, genom att bara skjuta fram vänserarmen samtidigt som vänster vad sköt ifrån. För att få in känslan för hur det ska gå till. På slutet körde vi ji-geiko också igen, med två händer. Det var ett trevligt pass och efteråt köpte jag mig ett klubbmärke jag ska sy fast på Gin. Den hänger på tork nu så jag kan sy på det när den är alldeles nytvättad och fin.

Här är det flyttpackning som gäller, eller förresten, mest Brokebacke Mountain, men jag ska packa lite ikväll så blir resten av imorgon, man har me grejer än man tror.

Det Positiva: Energi!
Det Negativa: Lång dag.

Wind of change...

Over and Out

Springer omkring på lab nu och kommer fortsätta med det hela dagen, sedan blir det till att jaga reda på vart förrådet och tvättstugan är på det nya stället. Hyra släp och ikväll är det träning också, ska bli skönt att koppla av lite och ha roligt! Imorgon ska jag jobba också, det blir trevligt, roligt att träffa dem igen och nu är nog alla tillbaka från semestern också.

Igår var det andra avsnittet av True Blood, vet fortfarande inte riktigt vad jag ska tycka, Bill är bra på alla sätt men Sookie vet jag inte riktigt, ibland får jag en irriterad känsla av henne. Detta avsnitt var i allafall bättre än det första och slutade på ett sådant där jobbigt sätt att man måste se nästa också. Undrar om det kommer att fortsätta så, för avsnittssluten har de i allafall lyckats med.

Nu ska jag springa och jaga magnetloppar.

Det Positiva: Snart är den här veckan över.
Det Negativa: Surrar i mitt huvud...

Om du springer snabbare en ljuset kanske du hinner allt du vill...

Over and Out

Ett par gånger om dagen nu i flera dagar har jag få uppenbarelser om hur det hela hänger ihop. Jag läser artikel efter artikel, ofta skummande igenom helt irrelevanta texter som inte ger mig någonting, men sådant vet man ofta inte från början. Så kommer det en artikel som börjar lovande och så plötsligt kommer ett stycke som fullkomligen lyser upp tillvaron under en stund. Aha! vill jag utropa, det är så det hänger ihop mellan dessa två. Och sedan får jag nya frågor i huvudet att besvara, hur påverkar allt detta det andra? Kan det vara såhär? och så börjar man om i en annan ände igen och hoppas på att hitta den där texten som kan upplysa en om ett nytt svar.

Sedan gäller det bara att hålla reda på alla samband inne i huvudet och inte blanda ihop det hela alldeles.

För övrigt har jag hämtat nycklar till lägenheten som till och med känns bättre än jag mindes den och myst en hel kväll med Johan. Cykeltiden till honom har minskat drastiskt, från >20 minuter till ~6 minuters nedförsbacke.

Det Positiva: Uppenbarelser.
Det Negativa: Mycket att göra.

When you hold me in your arms so tight...

Over and Out

Christian har fått sitt eget blod tappat idag eftersom han var tvungen att labba. Det gör jag inte förrän det är absolut panik! Men så långt ska det förhoppningsvis inte gå.

Snart dags för lunch och magen börjar kurra. Det tär på krafterna att sitta instängd hela dagarna och läsa om blod och läkemedel. Det känns rätt så bra i allafall. Börjar fatta hur det är tänkt att det ska fungera. Nu börjar jag dock bli otålig över att det inte kommer något blod. Typiskt att detta ska hända just när jag verkligen behöver komma igång. Tio veckor är jättekort tid och dessutom kan jag ju inte labba ända in i slutet, måste vara klar med alla försök i början av oktober. Som tur är har jag ju mycket att göra ändå med saker att sätta mig in i och artiklar att läsa. Så det går egentligen ingen nöd på mig, mer än att det blir tråkigt i längden att bara sitta vid datorn. Har inte fått något passekort ännu heller så jag kommer inte in och ut som jag vill i byggnaden vilket gör det spännande varje morgon när man kommer till dörren och måste pröva sig fram på interntelefonen innan man hittar någon som är morgonpigg och kan öppna. I morse blev jag räddad av städerskan som tur var. Är så nöjd med att jag kommer upp på morgonen! Har cyklat innan åtta varje morgon och varit här innan halv nio, då får man gå tidigare på eftermiddagen också. Egentligen kan jag ju sitta hemma och söka artiklar och sådant, men jag känne att jag erbetar mycket mer effektivt här och dessutom finns det en massa folk man kan fråga om man vill.

Ikväll kanske jag hinner med att hämta upp nyckeln till den nya lägenheten om jag har tur och kolla in den lite. Sedan hoppas jag få umgås med Johan också så nu vill jag att det går bra i eftermiddag så jag känner att jag kan gå vid fyra-halv fem.

Känner som sagt att jag börjar få koll, men nu ska jag ha lunch innan jag dyker ner i böckerna igen.

Det Positiva: Koll på läget
Det Negativa: Inget blod så långt ögat kan nå...