tildans

Så var den då här, dagen då vi skulle debutera LA på lokal tävling. Vi har tränat så länge för den här dagen, kämpat, lagt upp planer och såklart har jag haft mina drömmar och förhoppningar, det ska jag inte sticka under stol med. Men samtidigt känns det som om vintern och denna vår har gett mig lite mera lugn. Vi har genomfört tre programridningar, en på bortaplan och två hemma. Jag har för varje gång jag ridit programmet ridit bättre, analyserat bättre och gjort om - gjort rätt inför nästa gång. Jag har också till 95% beslutat mig för att inte åka på SM i sommar, inte satsa på bruksridningen för att försöka förbättra oss där som jag gjorde förra året, vi kommer försöka återuppta träningen i sommar och delta på DM i början av september. Istället har jag skrapat TDB på LA på kort bana, skrivit upp alla datum, sett vilka möjligheter vi har och hittat tävlingar som ligger på rimliga avstånd. Jag har en plan som mestadels ligger under hösten. Inte utan krav eller vilja att prestera, men inte heller med den press jag satt på mig själv att övervinna rädslor i brukridningen för att jag så gärna vill rida SM.

 

Jag valde ut den här tävlingen med viss omsorg, Dannemora är en plats vi varit på flera gånger, både på dressyrtävlingar och bruksridning, det är en av de få platser där jag lärt känna lite hästfolk och fjordfolk här i Uppland på det sätt det var så enkelt att göra i Östergötland. Ni vet när man hejar och byter ord med bekanta på tävlingsplatsen för att man råkar vara på samma plats. Jag har alltid känt mig välkommen där och upplever mer gemytlighet än på en del andra ställen. Eftersom jag också varit där vet jag hur det ser ut och kan visualisera på annat sätt. Se mig själv och Maxim på just den banan när jag rider momenten i huvudet.

 

I allafall, varmt som tusan var det, men kylväskan var med, vatten till både djur och människor och efter en liten omväg hemmavid eftersom jag glömt ta med kavajen var vi iväg. Skönt med tävlingplats man åkt till flera gånger och som man hittar till. Vi kom fram när jag tänkt, hann äta lite mellanmål, säga hej och spana runt lite. Lastade ur en taggad Maxim som fick gå med husse medan matten klämde sig i ridbyxorna, bytte skor och organiserade sig lite. Skrittade fram på gräset och gjorde lite skänkelvikningar och framdelsvändningar som vanligt. In och trava lite på ridbanan, han kändes ganska okej framåt och rätt mjuk redan från början. Försökte följa min plan och rutin. Min fina hårrosett åker ur, så krångel med den, fick ge upp efter andra gången den ramlade ur, kändes lite snopet för den är så fin. Sedan gick dragkedjan på ena chapset sönder, har hänt någon gång tidigare så trodde jag kunde fixa det, men det höll bara ett tag, kanske var det dessa kringgrejer som gjorde att jag lätt kunde fokusera mer på oss och vår plan än att titta på alla runt omkring. Nu var det en liten klass som var dagens sista, bara fem startande, så gott om plats på framridningen, men ändå kan jag bli spänd och känna oss små och obetydliga, inte ta vår plats på banan utan hålla oss ur vägen för alla andra. Hann väl inte jobba igenom ridkigt så mycket som skulle ha behövts, men det kändes ändå okej, jag försökte hålla i minnet att det är viktigare att han går framåt än något annat.

 

På med kavajen och lämna spöet till Johan som fick i mig lite vatten också. Assistans på tävling är guld värt <3 Hann trava kort på framridningbanan och bara känna att han lyssnade, sedan skulle vi in runt tävlingbanan, vi höll farten lite, red lätt och travade runt banan några varv innan vi fick startsignal, han kikade lite, men behöll farten ganska bra. Vid startsignal saktade jag av till skritt, andades, tog lite ansats och fattade galopp. Höger som vi kommit överrens om efter test på träning och så red vi in i god fart, jag kom ihåg att titta dit jag skulle och fick till en bra avsaktning och halt. Vi belönades med en 8:a och ett gott första intryck på domaren skulle jag våga påstå. Bra igångsättning och i första volten kom jag ihåg att släppa fram och trycka på lite så vi fick en 7:a där. Travökningen blev det inte så mycket av, men lite visade vi, skänkelvikningen kunde blivit bättre, men vi tappade fart och energi där, volten blev återigen bra och längningen ännu sämre. Lyckades inte bättre med nästa skänkelvikning heller. men längningen av formen på volt gick tycligen bättre än väntat för där fick vi 6,5. Halten och ryggningen har ju varit lite av ett problem tidigare, men här tyckte jag vi gjorde det bättre än vanligt, där fick vi en 7:a och även på traven efter och övergången till skritt. Skritten tappade vi energi i och jag vet att vi kan bättre där, skritten är ju hans bästa gångart, men jag har inte hittat hur jag ska rida den som bäst ännu. Början av galoppen blev väl så där, första volten som brukar vara vår bästa schapplade matten till, men den efterföljande förvända är jag nöjd med, jag fick en bra sväng, kom ut tidigt och kunde följa staketet, kom ihåg att rida som om jag skulle genom hörnet och bryta av i sista sekund, 6,5 där. Nästa galoppvolt kan vi också bätte, men även på vår svåra förvända gick det bra, lite sämre brytning och mer kämpande från min sida, så en 6:a där, men vändningen halvt igenom fick 6,5. Ökningen i galopp var okej tycker jag, vi var båda trötta, en 6:a är fullt gokänt. Övergången kunde vara lite bättre och även uppridningen, men halten blev bra och fin, jämn enligt domaren. På allmäna intrycket fick vi 6, 6, 6, 6.5 och 7 (korrektheten i uppvisningen) och slutkommentar "Bra ridet trevligt, synd på småmissarna :)" med resultatet 62.08%

 

Det tar ju en stund för dem att räkna, men känslan när jag kom ut var bra, jag var nöjd framförallt med förvända galopperna och ryggningen eftersom det är eller har varit problem. Jag var nöjd med hur jag ridit och att Maxim faktiskt svarat framåt ibland. Det blev lite segt i traven bitvis, men tycker vi kom igång i galoppen på ett bättre sätt. Hoppade av, Maxim fick morot , matten blev av med kavajen och fick vatten, sedan gick vi runt lite. Började röra oss mot transporten och plocka av grejerna. När de ropar upp resultatet blir jag så himla glad, var tvungen att fråga Johan om det verkligen sa 62 och inte 52... men han bekräftade att vi hört lika. Han gick och hämtade protokoll, jag kramade Maxim och grät kanske lite en skvätt. Sedan fick Maxim äta gräs och blir avsvampad, började packa in grejerna och göra oss redo för avfärd, det var bara tre starter efter mig så tänkte vänta till klassen var slut i allafall, men så plötsligt ropar de i högtalaren att jag ligger tvåa inför sista startande. Vågade ju inte riktigt tro att det skulle slå in ännu en dröm denna dag, men så plötsligt hade de räknat det sista resultatet, så det var bara på med sadel, spänna fast nosgrimma, krångla i sig kavaj och chaps och sitta upp på hästen igen. Maxim fick en fin blå rosett och vi fick gå in efter fuxen som vunnit. Maxim gillar att följa efter andra så han protesterade inte. Fick en presentkasse och den fick Johan ta i mot. Sedan fick Maxim galoppera efter sin nya kompis ett varv med fladdrande rosett innan vi skrittade ut från banan. Så stolt över min gula fina som återigen visar mig att om matten sköter sitt jobb så gör han sitt.

 

En lång dag som fortfarande känns lite overklig, en dag jag kommer minnas för alltid tror jag. För det gör man när drömmar slår in. Jag är taggad på att fortsätta planen och se vart den leder framöver.

 

Det Positiva: Mina killar <3

Det Negativa: Saker som går sönder

 

When Dreams come true, the world becomes so much brighter 

 

Over and Out

Tävlingsveckan var då här, själva tävlingen får ett eget inlägg senare.

 

Vi började veckan med vila för Maxim och simning för matten. På tisdagen skrittade vi fram ute och så gick vi inte i ridhuset en kortis, uppmjukande övningar, mycket serpentiner och tio-metersvolter i trav gjorde vi. I galoppen försökte vi rulla på och hålla galoppen, rida olika vägar, varva rättvänd och förvänd. Inte rida vägar ur programmet direkt, men försöka träna på momenten.

 

Sedan var det Marithaträning, i allafall lite svalare luft så det var inte helt outhärdligt att gå in i ridhuset. Vi fick också träffa bästa tidigare stallkompisarna som hade tiden innan. Fick börja ganska tidigt med galoppen, rulla på lite, jobba med serpentiner och rida olika vägar, öka på diagonalerna, en övning var att gå genom kortsidan i förvänd och sedan in på diagonalen, då kan man öka och sedan fortsätta i rättvänd genom nästa kortsida, väldigt bra för mig som då inte sitter och tänker på avbrottet. Lite lata var vi, så Maritha gick ut i ridhuset och ställa sig med longerspöet, hon använder det aldrig, men kan låta lite med det. Tror inte ens hon skulle behöva det, det räcker nog med att hon reser sig upp och går en bit in så är Maxim superfokuserad, på henne alltså... Men när han blir det så visar han hur mycket starkare han är i övningarna, plötsligt var han balanserad och rak genom vårt svåra hörn i vår svåra förvända galopp, jag måste bara våga hitta det läget själv, våga tro på att vi kan och är starka.

 

Vi kämpade på med våra skänkelvikningar en del också, Maritha tränade också från marken att flytta vänster bakben (peta med mitt spö) medan jag satt på och så skulle jag lägga på skänkel när hon sa till. För att jag ska hitta känslan och Maxim ska förstå att han faktiskt kan flytta benet lite, lite till. Det är inte lätt, men i vissa lägen känns de bra, måste bara komma på hur vi får till det varje gång. Avslutade med lite längning av formen, eller i allafall försök till det. Ytterligare något att öva på!

 

Torsdagen blev promenad och mys, på fredagen red vi ut 45 minuter, matten fokuserade på den mentala biten, slappna av, låta honom gå på och glo på korna, inte spänna sig och klämma med knäna. Andas och fokusera på annat. Kräva jobb i vissa stunder och gå på långa tyglar i andra. Gick in 15 minuter i ridhuset, travade runt i friskt tempo och mjukade upp, samma sak i galopp med rättvänd och förvänd, men inte vägarna vi skulle rida i programmet. Hitta positiva känsla och framåtbjudning inför den stundande tävlingen som ska få ett alldeles eget inlägg.

 

Det Positiva: Vår tränare

Det Negativa: Tvivel

 

 

Over and Out

 

 

Vi hade vår ridhuskväll i ridhuset på tisdagen, med mest uppmjukande övningar, försöka oss på lite tempoväxlingar och bara jobba förberedande inför träningen.

 

Hos Maritha fick vi öva och öva på skänkelvikningar, vilket är superbra, hon försökte få in känslan i mig när jag ska ge hjälpen, när bakbenet som ska flyttas är i luften och jag ska skänkla för att få det är flytta sig och därmed få till tajmingen, svårt som tusan! Vi jobbade lite förvända galopper på serpentinbåge och lite enkla byten, även med tempoväxlingarna i galopp så jag ska kunna samla honom ner till skritt, ibland blir det bra, ibland släpper matten lite i rumpan och så blir det mindre bra. Men han vill så gärna göra rätt och blir så nöjd med sig själv när han får beröm.

 

Sedan blev det markarbete på torsdagen med medryttaren, han hade varit duktig, men blivit lite trött mot slutet, fullt förståligt. På fredagen promenerade vi i sväng och kollade in kossorna och åt lite gräs. Ut i skogen kom vi på lördagen, bort till sandbacken och öva lite galoppintervaller och att våga låta honom gå på framåt, men även att han ska lyssna tillbaka några steg innan vi går framåt igen. Trevlig tur med de bästa gula öronen som utsikt. Lite tittig och busig var han, men matten lyckades sitta kvar. Vila på söndagen för att orka med veckan som väntade.

 

På måndagen tog vi en kombinerad uteritt och jogging i ridhuset. Fortfarande lite tittig häst som drog en rivstart för en cyklist och blängde misstänksamt mot korna och hararna som invarderat omgivningen. I ridhuset var det varmt, men han pinnade på rätt så bra, red mest lite serpentiner i trav, checkade av att han svarade på framåt och mjukade upp sig. Lite lika i galoppen, rulla på och ställa lite åt båda hållen.

 

Hade semesterdag på tisdagen och åkte först ut till hovslagaren på förmiddagen sedan var det dags för programridning hemma i ridhuset för Roger Ohlsson igen. Vi tog även denna gång och red La:1 för nu börjar ju tävlingen närma sig. Ordentligt varmt, men Maxim kändes ändå hyffsat pigg, skrittade fram ute, travade och galopperade lite inne, varvade volter och fyrkantsspår. Kändes ganska mjuk redan från början så det var nog ett bra upplägg dagen innan kändes det som.  

 

Vi red vårt program, gjorde ett misstag i första travlängningen så det blev galopp, men den fick vi göra om direkt. Kan inte bara släppa tyglarna och driva, måste ha kvar kontakten.... Annars tyckte jag själv att det flöt på bra, det jag vet att vi kan göra bättre är uppridningen och halten, han fick syn på något och höjde huvudet, men så är det ju ibland, inte mycket man kan göra åt det. Galoppvolten i vänster varv kan vi också göra bättre om matten anstränger sig lite och använder ytterhjälperna när hon ska. De förvända galopperna blev det tidigt avbrott i också, matten måste få in i sitt huvud att hon ska rida som om vi ska genom kortsidan och sedan ändra sig precis vid avbrottspunkten, för bryta av är ju en av de grejer han reagerar snabbt på... Det är väl de grejerna jag kan råda över, övrigt kan bli bättre med mer träning och styrka, till exempel längningen av formen i trav och även skritten, där jag också behöver låta honom få lite mer tygel.  Vi fick öva vidare på den förvända vägen lite extra och även länga lite på formen i trav innan vi avslutade. Det känns bra att ha ridit igenom programmet så pass som vi har inför tävlingen, för varje gång tycker jag att jag varit mer närvarande och kunnat korrigera vissa saker och ligga lite före i tänket i hur jag ska rida de olika momenten. Det känns också kul att vi fick lite högre på flera moment denna gång än förra gången för Roger, även om det kanske inte är realistiska tävlingsprocent så känns det ju ändå som om vi går åt rätt håll från de har tre programridningarna.

 

Nu behöver jag behålla lugnet, fokusera på samma vis som inför dessa träningar och bara göra vårt bästa.

 

Körde på med Marithaträning i värmen på onsdagen också, inte lika pigg Maxim, men vi kämpade på bra ändå. Jobbade med galoppen först, en del övergångar till och från trav fick vi börja med, bryta av för innertygeln, på med innerskänkel och runda i avbrottet, förvänd genom kortsidan och verkligen försöka få in den ridningen i matten, vänster var jobbig, men i höger flöt han på riktigt bra och stadigt. Sedan fokuserade vi återigen på skänkelvikningar, gjorde så att vi gick in på diagonalen i trav och började flytta, när det blev kaos efter en bit gick vi ner i skritt och fick honom att flytta ordentligt där. Vi får se om det fungerar, men Maritha trodde det kunde vara en bra grej, börja i trav få till några steg, när man känner att han inte orkar och vi tappar det, ner i skritt och gör våra super-skänkelvikningar där, så han förstår att han ska fortsätta flytta mot väggen och med mer styrka kommer sträckan i trav att ökas succesivt.

 

Vi fick avsluta med lite slutor i trav, vi kan inte så många steg ännu, men han förstår vad han ska göra. Matten också på ett ungefär. I vänster varv gick det ganska bra först, men när vi skulle försöka åt höger så blev det lite för mycket, så då gjorde vi dem i skritt ett par gånger, sedan fick vi trava av och försöka länga ut halsen.

 

Sedan blev det träning även på torsdagen med medryttaren igen! Kul att de börjar komma igång lite, fick prioritera lite annat så kunde inte titta på dem. De hade hoppat fler hinder i rad på 1 m och han hade flugit över. Så glad att han får göra sådan roligheter med någon som tycker det är lika roligt ibland. Matten gillar små stockar i skogen ungefär... Promenad på fredagen och lugnt tur i skogen vi två på lördagen. Sedan hade han fått jobba lite mer med medryttaren idag och övat galoppfattningar och att fnysa misstänksamt på kor. 

 

Det Positiva: De finaste gula öronen spetsade

Det Negativa: Ombytlighet

 

 

Over and Out 

I fredags var vi i ridhuset, men passade på att tömköra lite, mest för att matten inte kände sig så fokuserad att det är värt att sitta i sadeln och försöka rida på riktigt. Joggade mest omkring i trav, fick till det ganska bra mot slutet, sedan testade vi även att flytta omkring bakdelen lite och försöka oss på skänkelvikning på töm. Klurigt tycker vi båda. Galopp på töm kände jag inte för, kroppen var inte i form för att springa tyvärr, men Maxim fick dra några repor lös istället, han var inte så pigg på det heller, men lite blev det i alla fall.

 

Helgen ägnade vi åt uteritter, en med sällskap i skogen och agera ankare och en själv där vi övade på att galoppera en del. Maxim gick på bra tyckte jag och jobbade bitvis fint även om det var en del folk och barn ute att titta på. På valborg blev det vila och sedan hade han varit ute med medryttaren i skogen på tisdagen.

 

Så veckans träning kanske inte hade bästa upplägget, men det visade sig ju att det gick otroligt bra ändå. Den där gula hästen han kan han och matten, jo, hon kan också ibland. Visst var han lite stel i början, men vi fick till det otroligt bra efter bara en kort stunds arbete. Vi gick på galoppen ganska snabbt, först bara värma upp lite, med volter, fyrkant och varva tempot, sedan lite förvända vägar, några diagonaler snett igenom. Fattade sedan förvänd på fyrkanten, skulle ha honom ställd rätt vid kortsidorna och sedan ställa honom inåt på långsidorna. Det var svårt och ingen av oss förstod riktigt, måste vara väldigt försiktig i hur mycket jag tar i honom annars tror han att han ska bryta av. Fick sedan gå över till rättvänd galopp och jobba på samma sätt, men med lite kortare intervaller, ställa om flera gånger på långsidan till exempel. Han blev otroligt fin och mjuk av det här arbetet!

 

Vi nötte lite skänkelvikningar sedan, försökte oss på att gå fyra steg åt sidan, fyra rakt fram och så åt sidan igen. Matten är inte den kvickaste människan, men det gick hyffsat i alla fall. En sak vi kom på som matten höll på med är att hon måste sluta leda med ytterhanden för då försvinner bogen iväg. Jag ska hålla den stilla intill halsen och använda den som broms och att räta upp, inget annat. Avslutade med att försöka sträcka ut halsen lite i traven något vi behöver öva en del på.  

 

Promenad med sällskap på torsdagskvällen och så körde vi ridhus och repetition på fredagen. Fin och mjuk och vi gick igenom övningarna från onsdagen. Galoppen kändes riktigt bra faktiskt. Skänkelvikningarna är svåra att få till på egen hand, men vi jobbar på det. Lördagen ägnades åt att fixa sommarhagen och mocka vinterhage. Myste med Maxim efteråt, tog bort päls och klippte man innan vi tog en tur i skogen. Lugnt tempo, lite halvtrötta båda två, men lite trav fick vi till i joggingtempo. Klev över lite bommar på hemvägen. 

 

 

 

Igår samlade vi (matten) ihop oss och så gick på lite längre tur med mycket galopp på vägarna i skogen som nu är utan is, utan vatten och bara så där mjuka som de kan vara. Maxim sprang på bra redan från början, på bortvägen sluttar det uppåt, men ändå orkade han mycket även utan draghjälp. Han har nog bättre kondis än vad jag tror. På hemvägen tände han till och ville bara springa så fort tyglarna kortades. Matten fegade lite eftersom det ju nu sluttar nedåt vilket är läskigt. Men lite springa av blev det ändå och han lyssnar ju för det mesta. Matten får ju jobba med det här att hon bara ser alla stenar och gropar som potentiella faror för att ramla omkull. Har ju inte hänt på superlänge nu, hälsar Maxim. Han är faktiskt duktig och parerar stenar och rötter, men det är svårt att känna sig lugn för det. Svettiga kom vi hem efter 1,5 timme och då blev det årets första avsvampning och bad.

 

Vilostund på måndagen med bara lite betande, det gröna börjar ju spira och för att ha en chans att vänja magen lite gäller det att börja i tid. 

 

Det Positiva: vårväder

Det Negativa: snörvel och ännu fler tabletter för matten

 

 

Over and Out