tildans

Det är inte direkt min starka sida att blogga längre känner jag. Inte för att det är brist med saker att skriva om, utan mer brist på ork att skriva det.

 

Maxim fick vila på torsdagen och fredagen, vi mest myste och gick på gräspromenader. På lördagskvällen red vi ut tillsammans med Flora. Över stora vägen och runt i backarna där. Pigg och glad häst som gärna ville springa, men utan att bli allt för jobbig och på. Hade inte så mycket krav mer än att han skulle gå i den gångart jag ville. Hoppade en stock två gånger, livat tyckte Maximen och drog på lite extra efter den, söthästen. Varmt var det så svettiga blev vi båda två. Hängde kvar och hjälpte till med kvällsfodringen sedan.

 

Matte svarar att vi måste vänja in oss vid godsakerna först, men snart så, kanske i slutet av veckan.

 

Red ut även på söndagen, nu själv och med lite mer dressyrtänk på grusvägen/gräsvägen. Fin häst, lyssnade bra och sträckte ut ordentligt när han fick galoppera i uppförsbacke. Det är en härlig känsla när man kan reglera tempot bara genom rösten/vikten.

 

Idag blev det en liten promenad i repgrimman, lite jobb på ridbanan, där hästen inte alls var sugen på att springa utan mest ville hänga med matte och bli kliad i pannan. Övade i allafall lite halter och förflyttningar åt alla håll och kanter innan han fick äta lite mer gräs. Är inne på att vänja in mer gräs så sakterliga, ännu går han i vinterhagen, men i veckan blir det nog flytt till sommarhage (där andra hästar gått en dryg vecka och betat av lite) och då får han nog fortsätta gå in på nätterna i kanske en vecka eller så innan det blir dygnet runt ute fram tills vi flyttar. Funderar på att skaffa en sån där betesreducerare bara för att ha mest i början, men får fundera lite, vill ju både att han ska vara ute och äta, samtidigt som det inte får bli för mycket för snabbt. Detta gräs alltså...

 

Det Positiva: Sol och värme

Det Negativa: Att inte orka.

 

Over and Out

Veckan är redan halvvägs igenom och jag har inte många dagar kvar på jobbet. Samtidigt är det full fart över allt annars också.

 

Igår hade vi bokat in Lenaträning och önskat oss bommar. Så det fick vi. Hade gott om tid på oss så skrittade fram lilla rundan. Då blev han glad, stod och sov i stallgången innan, men när han fick ströva i åkanten och försöka norpa åt sig av rapsen blev han piggare och gladare. När han sedan fick se bommarna blev han ännu gladare. När jag värmt upp lite i trav och galopp började vi med att trava en linje på lite böjt spår, fick räkna steg mellan bommarna och sedan öva på att göra dem fler/färre. Sedan hade vi även tre bommar på medellinjen där han skulle ta ett trevsteg mellan, Lena puttade isär dem lite allt eftersom så vi fick öva på att länga ut. Gick över till galopp sedan, räknade språng mellan bommarna på det böjda spåret och fick öva på att länga/korta och ändra väg för att få plats med det antal jag skulle. Bommarna på medellinjen blev stutsar och så hade vi en bom snett igenom så red vi som en bana på det. Han hade så sjukt kul hela tiden kändes det som, även om han blev trött och svettig. Ett sånt positivt pass.

 

Idag slog det till och var högsommarvärme. Jag jobbade halvdag och åkte ut till stallet efter lunch. Packade in allt i transporten och körde iväg till Söderköping för lite kvällstävling. På vägen dit satte jag upp målen, fram för skänkeln, rid rätt vägar och förhoppningsvis vara över 55%. Jag bestämde också att om vi kom över kvalgränsen skulle vi rida nästa dressyrtävling för att försöka få ett kval till, annars skulle jag ändra om lite och byta ut den tävlingen mot en pay&jump istället. Väl framme utan problem, lasta ur, sadla på och fixa allt och så gick vi upp till framridningen. Försökte tänka framåt, inte tjata och ta många skrittpauser så han skulle orka. Varmt och ganska tungt var det, men vi jobbade på bra, vi är inte riktigt överrens med sadeln ännu, men jag jobbar på det, ser framför mig en sommar med sitsträning utan stigbyglar.... Sedan var det vår tur och vi gick in i det ännu varmare ridhuset. Och sedan red vi programmet och tog oss faktiskt igenom med livet i behåll (även om jag var överkokt efteråt, tror jag får lägga lite pengar framöver på att köpa en tävlingskavaj som andas lite mer). Visst energin fanns inte riktigt där den skulle, men stundtals var det ändå okej och han gjorde allt jag bad honom om. Procenten blev 59% så ett kval fixat! Jätteglad över det! Gladast är jag över att vi fick betalt för skrittdelen en 7:a! Och sista halten med, som vi har jobbat med halterna, i den i programmet vilade han tyvärr bakbenen, men den sista blev som sagt bra. 6,5 på båda uppridningarna är ju inte heller fy skam, även om jag tror vi kan ännu bättre. Annars så hade vi mest 6 och 5,5. Slutkommentar " Bra kämpat på lite svårpåverkad häst. Ofta fina linjer, trots dålig bjudning." Första travdelen var ganska okej, längningen blev det inte mycket av. I galoppen var han över tygeln nästan hela tiden och ville inte jobba med mig och jag orkade inte rida tillräckligt bra, men känner att det har en del med styrka att göra också. Jag har ju svårare hemma för den också, men är övertygad om att den kommer så småningom bara att fortsätta kämpa.
Största guldstjärnan får hans uppförande, fina fantastiska prinsen som är så lätt numera att åka själv med, jag oroar mig nästan aldrig längre över hur han ska uppföra sig.

 

Det Positiva: Flyt

Det Negativa: Trötthet

 

Over and Out

Helgen gick förbi i en rasande fart, som vanligt vill säga. Som vanligt hann/gjorde jag inte alls allt jag planerat. Lyckades i allafall åka förbi ikea på lördagen och fixa lite fler flyttlådor. Har så sakta börjat fylla upp, men det är svårt, speciellt när man ska planera vad som ska vara kvar i Linköping (förvaring) och vad som ska få följa med. Nåja, har börjat i allafall.

 

Fredagen lyckades jag faktiskt vara till stallet innan jobbet, Maxim fick vila för hela eftermiddagen hade vi företagsaktivitet och därefter fest. Så matte var ute på stan och roade sig lite på fredagskvällen, mycket trevligt var det. I lördags var en något seg dag, men strålande sol så när jag kom ut till stallet blev det först att kika lite på loppisen vi hade, mest prata med människor, kika efter bett (fanns inte den sort jag ville ha) och råka köpa ett jättefint ridtäcke till ruskiga höstkvällar. Maximen skulle motioneras också, det blev dressyrsadel på och en tur upp på stora banan som var lite ojämn, men fungerade att skritta och trava på. Ganska laddad häst, men blev väldigt fin efter ett tag. Inga sporrar på, konsekvent ridning, om han inte tog mina hjälper petade jag på rumpan (vilket han tycker är väldigt förudmjukande)  och i slutet räckte det med skänklarna (och inte så mycket av dem heller) koncenterade mig på att inte tjata. Vi red lite delar av LB:2 som vi ska tävla i veckan och jag försökte bli bekväm med att sitta i nya sadeln. Nöjd efter vårt intensiva pass, blev ca 35 minuter från stalldörr till stalldörr.

 

 

Igår blev det långtur med Flora och Anette. Lite av en söndagstradition har det blivit och åh vad jag kommer att sakna. Vi hade fika med oss denna gång också och tog oss ända bort till Tinnerö Eklandskap och Rosenkällasjön. Inte riktigt in i reservatet, men fina skogsvägar alldeles i utkanten. Mycket fint var det. Maxim var på perfekt humör, pigg, men kontaktbar, matte andades sig genom trafiken och det mesta gick smärtfritt. Han råkade bli "rädd" en gång då Flora skrapade sina sadelväskor mot ett träd. Annars var han så medgörlig så, även om han kanske tyckte det var lite onödigt med fikapaus (stå och bunden vid en gran, nej tack, då gräver jag hellre ett litet hål så folk ska tro att det varit vildsvin i farten) och att vi inte galopperade hela tiden. Vi skuttade över hindren på lilla terrängstigen vid lagunen och där var det öronen framåt och galoppera fort uppför backarna, han orkade lite längre uppför denna gång, men sista biten blev det trav. Och Anette kan oändligt många fler vägar som vi ska försöka hinna med att utforska snart.

 

Idag blev det morgon i stallet och bara fixa. Vilodag då jag hade massage på eftermiddagen, sista gången (förmodligen, i allafall på väldigt länge) med bästa massören som jag gått hos i 1,5 år nu. Men hon har tipsat om en i Uppsala som jag ska försöka leta upp. Har också tagit tag lite i stalletandet och nu har vi en box på G i Uppsala, ska bara kolla på den när jag flyttat upp till Uppsala också innan det är bestämt, ganska nära där vi ska bo, ridbana och verkar vettigt av vad hon berättade för mig. Vi får se helt enkelt, men allt faller så sakta på plats. Svårt att hålla koll på allt och svårt att hinna med, men jag försöker andas och acceptera.

 

Imorgon blir det markarbete för Lena och på onsdag är det dressyrtävling i Söderköping, kommer bli awsomee det här. Puh!

 

Det Positiva: Gula hästen som ett andningshål

Det Negativa: Orken tryter

 

Over and Out

 

 

Igår hann vi rida ut i ganska så fint kvällsväder jag och Maxim. Tog ingen lång runda, men rätt så intensiv med mycket trav. Fokus på att lyssna framåt, vilket tillslut blev väldigt bra, på hemvägen lite väl bra. Efter regnet fanns det utmärkta vattenpölar att trava igenom, det bästa sättet att rengöra leriga ben kan tilläggas. Tog några korta galopper också. Och vände genom att backa i vinkel på ännu ett nytt ställe. Fortsätter strategin att han ska kunna göra det oavsett plats och oavsett vad som hände runt omkring.

 

 

Idag så var det först skoning och sedan så hade vi Lenaträning! Hoppning stod på schemat och hoppa det gjorde vi minnsann! Jag värmde upp i alla gångarter först medans Lena byggde fram, försökte mest koncentrera mig på att få fram honom och det gick helt okej. Lena ställde upp en trekombination på ena långsidan (vilket vi aldrig hoppat förut) och sedan ett hinder rätt upp på medellinjen och ett till hinder efter det (4 galoppsprång mellan) som stod lite snett ut på diagonalen. Började med att hoppa dessa två ett och ett som uppvärmning och sedan skulle vi komma i vänster galopp, vända rätt upp och ta första hindret (rättuppstående), fyra galoppsprång och nästa hinder (grind). Inga problem sa Maximen och hoppade och hoppade och hoppade. Inga tveksamheter alls, han mest frågar "Är du med nu matte? Nu kör vi!" Vi kommer inte perfekt hela tiden, men på just denna linje stämde det mesta hela tiden, Lena höjde grinden lite och lite till och lite till. När jag hoppat sista gången så mätte vi och fick den till ca 85! Wuhu! Och det kändes inte direkt läskigt någon gång heller. För Maxims del hade vi nog kunnat fortsätta, Lena tyckte mest att han klev över, men han har ju mig att släpa på också så vi gick över på trekombinationen. Många hinder i följd är jobbigt (tycker matte), så första gången blev det lite pannkaka (och Maxim suckade nog lite inombords över piloten som inte kunde styra på hindren, men han kravlade sig snällt över. Det blev bättre och bättre ju fler gånger vi testade. Ganska så ofta kom vi in lite trångt och då var jag tvungen att vara med och stötta honom ordentligt mellan. Men när vi mixtrat lite med anridningen så fick vi till några gånger när allt kändes lätt, hopp, två galoppsprång, hopp, ett galoppsprång och hopp. När vi fått flyt fick vi ta den första linjen med rättuppstående och grind ett par gånger till som avslutning. Jag börjar inse att det är en hoppehäst jag har, så jag får morska till mig lite och träna mer. Som Lena sa, det finns ju faktiskt tävlingar som ligger på 80 cm. Vi får se hur det går i framtiden, måste ju hitta en bra tränare efter flytten, någon som jag kan lita på så mycket som jag litar på Lena. Men drömmen vore ju att kunna våga tävla någon gång även i hoppning, för det märks så väl på honom att han älskar det.

 

Det Positiva: Gula hoppetossan

Det Negativa: Dressyrtanten på ryggen

 

Over and Out

 

 

 

Första kendoträningen sedan Sugo blev så av i söndags. Det är segt att ta sig till dojon efter ett uppehåll. Speciellt om uppehållet för det mesta berott på sjukdom och därefter stress/för mycket annat i huvudet. Jag vet hur bra kendo är för mitt huvud i dessa lägen, men jag tycks hela tiden glömma bort det. Tur att min sambo puttar iväg mig så jag kommer utanför dörren.

 

Ett minne

 Söndagspass är ganska lagom att börja med. Vi körde även rustningsfritt denna söndag då det var fler som inte var på topp. Ägnade den första timmen efter uppvärmningen åt att leka med Iaido, men på ett kendovis som Anders sa. Jag insåg att jag kanske mindes mer än vad jag trott av min en termin långa iaidoträning. Inte så mycket vad allt heter, men jag kände igen det mesta när han visade. Iaido är i vissa lägen ännu bättre för mitt huvud och det var kul att frächa upp lite kunskaper. Gjorde sedan lite bokken-kihon också innan vi den sista halvtimmen gick över till shinai. Vanliga stora Men övade vi med attacksteg, kändes okej för egen del. Avslutade med huggcirkel, vilket, tja, vad jobbigt. För lite hugg i kroppen helt enkelt.

 

Det Positiva: Att komma iväg

Det Negativa: Att gnälla

 

Over and Out

 

 

Det blir inte alltid så som man vill och hoppas. Tävlingen i helgen var väl ingen toppenkänsla direkt. Han kändes ganska så okej på framridningen, sedan fick han sår av sporrarna, jag fick starta ändå, men utan sporrar på. Det kändes väl sådär, kände mig rätt så hemsk som ryttare just då. Och även om jag inte brukar bry mig speciellt mycket vad andra tycker och tänker så gnagde det lite i bakhuvudet. När jag red för Lena i torsdags så påpekade hon att jag knappt rör honom med sporrarna, men ändå hade han lite skav efter den träningen och så blev det då ytterligare i lördags och det gick hål på huden. Sedan pratade jag med en stallkamrat som har väldiga problem med just detta i pälsfällningstider, så kanske är det så även för Maxims del att han är extra känslig just nu? För jag har ridit med de här sporrarna tidigare utan att det synt någonting alls. Jag vet inte, blir utan sporrar ett tag nu (han behöver det inte hemma ändå) så får vi se hur det ser ut inför nästa start. Funderar också på att inhandla ett par lite mer rundade, men det ska jag klura lite mer på.

 

Vi fick ju som sagt starta ändå och även om det inte blev någon toppenkänsla genom hela programmet så finns det lite ljusglimtar när jag läser igenom protokollet. Vilket för övrigt är ett protokoll som jag tycker stämmer väldigt väl överrens med min egen känsla av ritten. Vi slutade på 58.2% och kommentaren "Trevlig häst som för dagen inte riktigt går fram." De moment som kändes positiva (och som vi också fick betalt på) var sista uppridningen, en av övergångarna och högergaloppen. I övrigt var det lite segt, en sen fattning, dålig igångsättning från halten (som annars var en av de bättre han gjort på tävling och i vänstergaloppen ville han inte ställa sig och jag fick inte igenom honom. Så lite upp och ner med andra ord. Nåja, jag hade ju hoppats på lite bättre, men nu blickar vi framåt istället. Jag har anmält mig till en LB:2 i Söderköping om ca 2 veckor, den går på lång bana vilket blir första gången för oss. Vi kanske inte riktigt är där än, men jag vill ge det ett försök, tror programmet kan passa oss i allafall så får vi se hur det är med orken. Är också anmäld till en LB:0 i början av juni. Så nu blir det till att plugga program så de sitter ordentligt. Det här är de chanser jag har att kvala till LB-klasserna på Fjord-SM i sommar, men är vi inte redo så är vi inte det och får sikta vidare mot 2015 istället.

 

Förutom det kan jag säga att det här med att rida i lag har varit riktigt skoj. Tyvärr var det denna tävling ganska så utspritt mellan starterna så jag hann inte se någon av de andra, då jag inte tror det varit den bästa förberedelsen för Maxim. Men vi hann ta en fika alla fem i allafall innan jag skulle starta, sedan fick jag bra med hjälp att göra i ordning Maxim (Johan har för mycket med exjobbet nu för att hinna följa med som hästskötare) och det kändes bra att ha några som man känner lite närmare på tävlingsplatsen. Riktigt trevlig dag allt som allt.

 

Igår var det uteritt på schemat vilket slutade med en dryg 2-timmars tur tillsammans med Flora och Anette. Mycket trevligt trots duggregnet. Kommer sakna våra söndagsturer när vi flyttar. Vi red i allafall till Sankesund och sedan genom skogen hem. En hel del trav första biten av turen på regnmjuka grusvägar, sedan skritt rundan i skogen och så galopp på vägen tillbaka till isis-stallet. Vi tog oss genom skogen ut till asfaltsvägen också, även om det var lite blött. Sedan hade vi trafikträning med Floras rumpa som stöd framför. Jag satt kvar under två bilar, sedan hoppade jag av och gick sista biten. Han skötte sig okej, men jag blev så himla spänd och kände att jag skulle förstöra om jag satt kvar på ryggen.

 

Idag var vi en sväng i ett fullt ridhus där mycket pågick med unghästar, hinder och spännande saker. Bra övning för oss båda. Han kändes ganska okej, lite matt, men det är ju förstårligt, imorgon blir det vila. Vi joggade mest runt lite först, krävde att han skulle böja sig ordentligt i båda varven. Sedan galopperade vi åt båda håll också med samma krav på volten. När jag kände mig nöjd fick han ta galoppbommarna som låg framme (5 språng mellan) två gånger åt båda hålllen, bästa på hela passet enligt Maxim. Lite trav efter det och så skrittade vi av, tror det blev ca 30-40 minuter.

 

Det Positiva: Mjuka vägar

Det Negativa: Dålig känsla

 

 

Over and Out

 

Träningen igår var så väldigt bra. Fick igenom lite av det jag ville och en liten boost inför imorgon. Naturligtvis var det uppehåll hela dagen och en halvtimme innan lektionsstart börjar det regna ganska så ordentligt. Så vi höll oss i det torra, men något dammiga ridhuset. Det fungerade okej i allafall, var själva så dammade runt bäst vi kunde.

 

Vi började med att jag värmde upp som jag brukar i alla gångarter sedan red jag programmet för Lena. Efter det gick vi igenom lite olika moment. Främst jobbade vi med övergångar, att jag verkligen ska rida in i dem och se till att han inte slår sig fri. Det gick bättre, som sagt, bara jag har fokus så blir det bra, måste öva på att hålla det även under tävlingsritt. Vi jobbade också en hel del med galoppen, framförallt vänster där han inte riktigt vill ställa sig innåt. Fick kämpa lite, men till slut så gick det hyffsat. Sedan red vi programmet en gång till och då kändes det bättre. Så fokus i morgon blir 1: får honom framme för skänkeln 2: rida varje moment för sig. Jag har också en klar plan över framridningen som jag ska ska försöka hålla mig till.

 

Idag blev det badande och sedan en promenad för att torka. Maxim något på tårna, men lyssnade ändå okej på mig, nu hoppas vi att detta upplägg ska fungera också, återstår att se imorgon. Startar efter lunch imorgon så blir inte så hiskeligt tidigt, hoppas kunna åka så jag i allafall hinner se en av mina lagkamrater.

 

Det Positiva: Lenaträning

Det Negativa: Regn i fel ögonblick

 

Over and Out

 

 

Helgen har gått förbi i ett nafs. Trots att jag sovit bort det mesta tycker jag ändå att jag har hunnit med en hel del av det jag satte upp på listan. Inte allt, men som sagt en hel del. Bland annat är transporten redo för tävlingen nästa helg då jag bytte till sommardäcken. Ska försöka hinna med att åka iväg i veckan och kolla luften i däcken också, men det kan vi göra på väg till Mantorp på lördag också.

 

Maxim har fått gå i den nya sadeln både lördag och söndag. På lördagen red vi ut en liten ensamtur i skritt och jobbade en del på grusvägen/gräsvägen. Det kändes bra, lite pigg var han och när vi mötte en fyrhjuling blev han lite spänd. Jag satt dock kvar i sadeln och efter att ha försökt backa och fly några gånger så stod han stilla medans den körde förbi. Efter det var det lite frustigt och en inte så skrittsugen häst. Han mer travade på stället och var upprörd ett tag, men vi jobbade oss igenom det och kunde bitvis skritta normalt hem. Mycket stolt matte, både över sig själv och hästen.

 

 

Söndag var det dressyr inplanerat. Vi red på lilla utebanan och det kändes väl sådär måste jag säga. Det gick lite upp och ner. Ska bli så skönt att ha en dressyrlektion för Lena på torsdag så vi får lite hjälp. Jag tror att det är en kombination av den nya sadeln, som vi inte känner oss helt bekväma med ännu och att jag red på det träns och bett vi inte rider med så ofta. Så till på torsdag ska jag byta bett på det tränset till det raka med fasta ringar som han brukar gå på när vi tränar dressyr och så ser vi hur det fungerar. Det är vanlig engelsk nosgrimma på det också och min känsla säger mig att han trivs bättre med remont, men vi tar en sak i taget, känns han lika tung i handen som han gjorde bitvis igår så får det väl bli till att inhandla ett brunt remonträns som matchar sadeln. 

 

Bitvis var han i allafall fin i skritten och traven, galoppen kände vi bara på lite, ville inte börja dra i det själv, är han likadan på torsdag får vi bra hjälp av Lena med den.

 

Blev sedan vila måndag och tisdag, han har varit lite snorig också, så kände att det var en bra idé. Idag var vi därimot på G igen. Ut skulle vi också trots hällregnet, planen ska ju hållas liksom, eller mest för att jag inte vill rida på banan två dagar i rad så här nära inpå tävlingen. Man kan ju rida dressyr ute på grusvägarna också brukar jag resonera. Dock kanske det inte var världens roligaste ritt. Men! Maxim var på tårna (två dagars vila som sagt, tur det inte var tre). Skulle spana misstänksamt mot allt som kunde anfalla och det är mycket när regnet smattrar kan jag säga. Han slutade aldrig lyssna på mig så det var himla bra. Red grusvägen bort med en del trav, genom vattenpölar och backa i vinkel för att vända blev dagens bruksövning. Sedan övade vi tempoväxlingar i trav hemåt, lite galopp också, på bortvägen gick det och sitta och få lite tempoväxlingar även där, men hemåt blev det lite mer fart och mindre tillbaka om vi säger så. Ganska nöjd häst efteråt tror jag, även om han nog gärna sprungit lite längre, men imorgon är det träning så då får han jobba ordentligt i allafall.

 

Det Positiva: Energi

Det Negativa: Oflyt

 

Over and Out

Vi hade en trevlig uteritt för oss på tisdagskvällen jag och Maximen, red grusvägen bort och även en sväng ner på gräsvägen. Han skötte sig finfint, kom en bil och körde om i början av grusvägen, men vi kunde stå i gräskanten och titta när den åkte förbi. Träffade en bil lite senare också och även då var han duktig. Dock var det värsta på hela turen enligt honom att någon hade lagt två små vedhögar där det absolut inte brukar vara några vedhögar. Maxim trodde att de skulle bitas så tog för säkerhetsskull en längre omväg kring dem. Annars var det idel solsken, hade lite "dressyrridning" lite skänkelvikning i trav på grusvägen, lite tempoväxlingar, halter, framdelsvändningar/ryggning (mest bruksträning i att backa i vinkel) och så en galopp i vardera, han kändes så fin så fin. Framåt, men inte hysterisk, precis så där som jag vill att han ska vara.

 

På onsdagen hade vi träning för Lena. Hade lyckats fixa sällskap också så vi hade Flora och Anette med oss, alltid roligare om man är fler, speciellt om det ska hoppas! Efter uppvämningen (då han försökte busa lite och bocka!) började vi med två bommar på ena långsidan med stuts mellan. Inga problem sa Maximen och undrade vart hindren tagit vägen. Sedan byggde vi vidare med att ta snett igenom och hoppa grinden, när Lena höjde upp den till oss så hoppade han mig nästan ur sadeln, lilla skrutthästen. Sedan så testade vi en stutsserie på den andra långsidan med tre små hinder. Första gången gick sådär, men sedan gick det bättre. Tror Maxim mest blev irriterad på klumpen som satt på ryggen och störde honom när han skulle hoppa. "Herregud matte, håll i dig då, jag sköter resten." kändes det som om han sa vid mer än ett tillfälle. Men vi kämpar vidare tillsammans, jag är så stolt över att jag vågar numera.

 

 

Igår var det ledig dag och jag envisades med att trotsa hostan, halsontet och snoret för att rida ut. Hade sagt till på stallets facebooksida att jag skulle rida till lagunen och frågade efter sällskap, efter lite om och men blev det Flora och Anette som hängde med. Mycket bra sällskap, Flora är en trygg rumpa för Maxim att hänga i vid trafiksituationer och Anette och jag har ungefär samma tankar om hur fort saker och ting ska gå. Vi gillar båda att ta skrittpauser och snirkla fram på stigar i skogen. Dessutom har Anette haft häst runt lagunen förut och känner till alla stigar och vart man får och inte får rida.

 

Det blev en toppentur verkligen! Maxim var pigg och glad, blev lite trött på slutet och i mitten när det var mycket att hålla reda på. Vi hoppade på hoppstigen, nästan alla hinder utom det högsta och ett hinder som såg ut som en liten stenmur. Doppade hovarna i lagunen och de fick även dricka lite (Maxim lekte mest sjöhäst och rörde runt med mulen och skvätte). Sedan visade Anette mig supermysiga små stigar där man till och med kunde trava vissa bitar. Det fanns även en sandväg som kallades "galoppstigen" där vi tog oss en galopp med Maxim i täten. Flora tyckte att han var lite långsam, så när vi skrittat genom skogen och kom upp på en grusväg fick hon ta täten och springa i sitt tempo. Då gick det lite snabbare och jag fick farttårar i ögonen, Maximen hade nog kul kan jag tänka mig. När vi kom in i skogen igen skulle vi över en porlande bäck, men det kunde jag glömma så jag fick hoppa av och gå före, då tog han världens största skutt över istället. Vi hade träffat på en farbror i skogen också som följde med oss en bit när vi skirttade, han tyckte att Maxim var en feg häst. Jag är väl böjd att hålla med lite, det var liksom max en decimeter brett med porlande vatten liksom. Sista galoppen hemåt tror jag han blev lite överraskad över för där blev det världens rivstart och så gick det ganska så fort, men han är ju inte svår att få koll på igen så det kändes okej hela tiden.

 

Som sagt en toppentur och han skötte sig så bra, så bra. Med trafiken, gångare och cyklister och mycket nya saker att hålla reda på när vi red på de nya stigarna. Hoppas verkligen vi hinner dit ett par gånger till innan flytten. 2,5 timme var vi ute tillslut. Kanske inte så bra för tillfrisknandets skull, men, men för humöret var det guld värt.

 

Idag fick vi båda välförtjänt vila, passade på att stå i solen och rykta medans Maxim fick knapra lite gräs. Tror jag var världens mest populära matte idag.

 

Det Positiva: Skogsstigar

Det Negativa: Sjuka

 

Over and Out