Upptäcksfärder med galen matte

Påsken kom och gick utan att göra större väsen av sig. Jag var ju hästledig två dagar och tog det väldigt lugnt hemma. En liten utflykt gjorde vi till ett naturreservat i närheten, sedan åkte vi hem och grillade på balkongen. 
 
På lördagen red vi i allafall i ridhuset, mest jogging i alla gångarter och försöka slappna av. Det var lite ponnykaos och hästar lite var stans så matten fick öva på att titta upp och hålla koll. Inte läge att göra avancerade grejer och då är det ju bra att vi inte behöver det heller utan kan jobba mjukgörande med övningar som passar för situationen. Matte övade sig också på att släppa och gå vidare, inte älta och inte lägga energi på andra människor... Jag har så lite energi att det inte ska slösas på vad andra har för sig. 
 
 
 
Måndagen sedan blev promenad i skogen som uppvärmning inför Equiteraput-besök som vi lyckades boka in väldigt snabbt. Återigen fick matten öva sig på att inte lägga mer energi än nödvändigt på krånglet det medförde utan på det bra resultatet vi hoppades på. Vi fick stå i det andra stallet, vilket Maxim tyckte var sådär och hade lite svårt att slappna av. Han fick laser, akupunkturnålar och kiropraktik. Lite sned i korset och stel i höger bakknä, vilket också gjort att fler saker på höger sida var stela. Även bogarna var stela, men liksidigt stela. Han var väl inte superuppskattande i början, men när hon kom bak till höger bakben/knä så började han gäspa och se väldigt nöjd ut. Ska underhålla med linement där nu och försöka vara bättre på att stretcha. 
Vi tog en längre skrittpromenad på tisdagen som uppladdning inför tärningen. 
 
På träningen sedan på onsdagen kändes han fin! Vi tog många pauser och checkade av det mesta utan att pressa för hårt. Han kändes pigg och framåt, men lite trött i musklerna vilket är helt förstårligt. I början jobbade vi som en åtta mellan kvartlinjerna där diagonalerna var i skänkelvikning och så blev det ju som en mindre halvcirkel, väldigt effektivt och uppmjukande att hela tiden byta varv på det viset.
Sedan kollade vi av lite galopp, förvänd i båda varven, små tempoväxlingar och där kändes han också fin! Vi tittade även på öppnorna och slutorna. Öppnorna kändes bra och slutorna tittade vi bara att det gick, vilket det nu gjorde korta sträckor, jämfört med veckan innan ett stort framsteg. Det var lite för jobbigt för honom så vi upprepade oss inte där. Det kommer så småningom. Han kändes så fin och mjuk i avtravningen sedan. Jag filmade stora delar av passet och när vi kikade hemma i datorn blev jag nästan tårögd! Vilken häst jag har!!
 
Sedan red vi ut på torsdagskvällen, joggade i skritt och trav med trevlig känsla trots stark blåst. Även på fredagen fick han komma ut i skogen med medryttaren och hade skött sig.
Helgen bjöd också på uteritter, först gick vi på upptäcktsfärd på lördagen, Maxim blev lite uppspelt när vi såg några träna rodd på ån och hade svårt att fokusera, fick kliva av några gånger för att han blev så spänd och jag inte kunde hantera det. När jag inser att jag bara sitter och spänner hela mig och rycker till för minsta lilla så är det bättre att kliva av, få tillbaka normal andning och slappna av några minuter med att gå bredvid innan vi gjorde nya försök. Hittade superbrant klätterbacke vi tog oss uppför, Maxim stannade halvvägs och undrade om jag var galen, men vi tog oss upp och han blev väldigt nöjd över allt beröm han fick. Andra halvan av rundan gick på välkända stigar så där slappnade vi båda av och kunde njuta av det fina vädret.
 
 
 
Söndagmorgon var det dags för sällskapstur. Blev lite ändring av planerad tur under vägens gång så det slutade med att vi var ute i 2,5 h... 2 timmar skritt, men även lite trav och några trevliga galopper. Maxim skötte sig bra, men tyckte återigen att matten var galen som skulle ta sig igenom skogen. Det var väl ett av våra sämre försök till att göra en ny stig, sällskapet undrade nog också vad hon gett sig in på... Men jag kommer inte ge upp! Nästa gång ska jag ta med snitslar och märka upp från andra hållet så blir det en toppenrunda!  
 
Det Positiva: Få saker ur världen
Det Negtativa: När kroppen sviker
 
Yellow is the color of everyday
 
Over and Out

Vårtecken

Hår överallt, små stickande som fastnar på kläder, innanför kläder och som ibland hänger kvar även fast man tyckte att man tvättade av sig... Ja, våren är här, matten har utökat sitt tablettintag ytterligare lite för att försöka motverka polleninvasionens effekter och försöker njuta av att solen och ljuset återvänt. 
 
Och än så länge är det inte så illa, orken verkar också ha fått sig en liten skjuts framåt vilket gör att det finns tid att lägga på Maxim. Kan ju också vara så att vi inte gör så mycket annat än är hemma och jobbar så energin går inte åt heller. 
 
I allafall så hade vi två uteritter förra helgen. På lördagen skrittade vi en sväng i skogen och red sedan till ridbanan och skrittjobbade lite där. Blåsigt och en inte helt avspänd Maxim som, även om han gått på de vägarna tidigare betedde sig som om allt möjligt var farligt... Jaja, lite nytta fick vi gjort i allafall. Söndag morgon blev det två timmar i skogen med stallkompis, vi red bort till sandvägarna och galopperade. Maxim skötte sig bra, gjorde bara ett försök till tjuvryck, annars kunde jag faktiskt nästan slappna av. 
 
 
Vila på måndagen som vanligt och så red vi i ridhuset på tisdagskvällen. Jag var totalt förvirrad och tyckte att ridhusschemat såg ut som det var ledigt, men det var ju träningar hela kvällen. Men vi samsades och det gick okej. Maxim var stel i högersidan vilket han varit ett tag nu. Märks inte när man bara rider normalt, men när jag ber om lite mer så slår det igenom. I allafall joggade vi omkring i alla gångarter och blev hyffsat nöjda med vår uppmjukning. 
 
Onsdagskväll och Marithaträning också starten av min påsk ledighet så jag var på gott humör. Vi fick kämpa lite i början för att se om vi kunde få igenom stelheten. Det lyckades inte riktigt... Så nu är equiterapeut kontaktad för att se om vi kan få lite extra hjälp. Men det var saker som fick bra också. Båda öppnorna till exempel. På medellinjen minsann, sedan sprang han också fint i höger sluta. I vänster blev det dock ingenting pga av nämnda stelhet eller vad det är. Han vet vad han ska göra men det tar i mot helt enkelt. Fin i galoppen var han i allafall, men jag behöver jobba ordentligt med mina händer. Varför vill de vifta? Varför vill de vara höga och ostadiga? Fick jobba med tempoväxlingar och mjuk hand, minska för säte och inte mer. Han var duktiga, men tyckte det var jobbigt. Hoppas kunna få hjälp med stelheten så snart som möjligt, men till dess håller vi igång med lagom krav. 
 
Idag när jag var ledig så var vi ute i 1,5 h och skrittade. Red en runda vi ofta red för ett par år sedan när vi stod i ett annat stall, Maxim betedde sig som om han aldrig sett dessa omgivningar tidigare och var ganska spänd. Men blev bättre efter ett tag. Vi träffade många trevliga människor ute på promenad och så red vi hem till husse en sväng och fick några foton tagna innan vi gick hem med de stora kliven. Det var ju lunchdags, vad tänker människan med som envisas med att vara kvar ute i skogen då? Imorgon och på söndag kommer medryttaren att rida. Får se vad vi hittar på tillsammans på lördag. Hoppas på fint väder denna påsk så man kan hålla sig lite utomhus. 
 
Det Positiva: Godaste mysmulen
Det Negativa: Stelheten
 
Into the unknown
 
Over and Out

Omkullkastad termin

Och vad hände sedan, jo alla planer gick i stöpet eftersom det inte får anordnas några tävlingar, preliminärt fram till sista maj. Såklart besviken då jag gillar att följa mina planer, men det är ju inget att göra åt, nya planer läggs upp och så hoppas vi att alla vi älskar är friska i slutet av den här stormen. 
På tal om omkullkastade planer så blev förra veckans träning inställd då Maritha var sjuk, i samma veva tappade Maxim en sko, så då blev det en liten mikrovila. Är ju bra det också ibland och jag lägger ju sällan planerade vilor eftersom jag vet att sånt här händer. 
 
 
Efter några dagar med lugnare takt var Maxim ganska så pigg och lite stel också såklart. Försökte rida igenom så gått det gick på egen hand inför träningen och visst kom vi en bit på vägen. Men vilken vila det är att åka iväg på onsdagsträning då. Lämna allt vad oro heter hemma, stänga av jobbet och bara koncentrera sig på att göra sitt bästa tillsammans med bästa Herr Gul. Vi fick ägna lite tid åt att mjuka upp eftersom han som sagt vilat lite extra, men sedan blev det riktigt, riktigt bra. Vi jobbade med våra mikro-tempoväxlingar i traven, sedan med skänkelvikningarna, här måste jag nu i höger tänka på att ställa honom lite åt höger och inte längre rida honom så rak som jag behövt tidigare. Nya saker hela tiden eftersom utvecklingen går framåt. Vilket är en utmaning för mig när jag just lärt mig rida på det sätt som krävdes tidigare... 
I galoppen jobbade vi också med mikro-tempoväxlingarna, sedan jobbade vi en del med förvänd galopp och linjer ur medelsvår, för att variera vägarna vi rider (läs häst som lär sig när man ska bryta av...). Det gick ganska så bra faktiskt, jag behöver försöka behålla kvalitén på galoppen så blir det ofta väldigt stadigt och bra. Avslutade med lite övergångar mellan galopp-skritt-galopp-skritt. Där får jag inte ta mig vatten över huvudet, det är svårt nog som det är. Vi behöver träna korta sträckor, fatta, galoppera 3-4 språng, bryta av osv. Några blev väldigt bra och vänsterfattningarna lossnade verkligen! Trött matte och häst tog sig hemåt i kvällen som numera är ljus istället för bäckmörk. 
Så trots diverse allergier som gör sig påminda och inga tävlingar att se fram imot så känns våren ganska härlig. 
Eller vi kanske ska vara med i en digital dressyrtävling, får se om jag får ihop det med filmning och ensamtid i ridhus och så vidare. Jag har förberett med att skapa ett öppet instagram-konto till Maxim i allafall. 
 
Det Positiva: Friska ännu så länge
Det Negativa: Världen
 
Nyhetsvärdet i rubriker är skrämmande
 
Over and Out 
 

RSS 2.0