tildans

Tre av tre, så här kör vi. Det har varit några mycket intensiva veckor för min del och än är det inte över.

- Jag och Johan ska bli sambos, ganska snart till och med, flyttlådor ska packas, saker ska slängas, sparas, skänkas. Någon som vill ha en tv? Det ska bli väldigt roligt och spännande.

- My Toyota is fantastic. Hur det gick till när jag blev bilägare är en historia för sig, men snabbt gick det och min pärla har nu anlänt. Mycket efterlängtad då det blir smidigt att åka till stallet och inte behöva anpassa sig till bussarna åt något håll.

- Häst. Sedan jag var 6 år har jag drömt om en egen häst och nu har den drömmen blivit sann. Jag har redan skrivit om honom, Maxim, och jag hoppas att vi kommer att komma överrens och få många roliga år och uppleva många äventyr tillsammans.

Nu är jag iväg på semester och road-trip med Johan, mer om det när jag kommer hem, semestern gäller också internet.

Over and Out

Idag så blev det ut i skogen igen, men en liten längre tur, samma väg som igår, men vi fortsatte på den trafikerade vägen en bit och sedan in en vända i skogen. Vi både mötte bilar och blev omkörda, där de kom och körde om blev han lite orolig, men Joker gick på utsidan så det gick bra ändå.

I skogen blev det att kliva över grenar och förbi träd som blåst ner. Han var väldigt duktigt, men ibland så förstod han inte att det är bättre att ta det lugnt och låta Joker gå några meter framför så att man i allafall hinner se grenarna som kommer och inte snubblar för att man försöker hänga i svansen. I skogen var det också lite blött så vi fick träna lite på att gå i vatten också och lera. Han var inte så förtjust i det, men när Joker gick så följde han efter. När vi vände så finns det en bra uppförsbacke där vi skulle testa att galoppera lite, Joker startade lite innan och så skulle vi få lite draghjälp var det tänkt. Det blev väl inte riktigt som vi tänkte, Maxim travade snällt på efter Joker, men när Joker försvann upp för backen i galopp tog det ett tag för honom att förstå att det var bättre att galoppera upp än att trava. Några galoppsprång fick vi till i allafall, så nu har vi galopperat tillsammans för första gången också.


Det läskigaste på hela turen var när vi upptäckte kantareller, jag hoppade av och fick en jättehemsk, läskigt orange påse av Jossan att stoppa svamparna i. Den ville han inte vara i närheten av, Jossan red med den sedan, men när vi skulle rida bredvid fick hon flytta den till sidan längst bort från oss, för den var jätteläskig.

Det passar nog bra med lite vila nu, imorgon styr (förhoppningsvis) jag och Johan bilen söderut.

Det Positiva: Rida
Det Negativa: Regn

As if we could be better

Over and Out

Mot kvällningen igår så åkte jag ut till stallet. Det var dags för den första turen ut i skogen. Planen var att skritta upp för vägen bakom stallet (där det aldrig är trafik), den tar sedan slut vid en trafikterad väg ungefär 1,5 km bort så där skulle vi vända och skritta hem igen. Jossan hade hoppat Joker på ridbanan så farbror Hampus fick följa med ut, vilket är bättre då han alltid tar det lugnt och inte hetsar upp sig för något.

Maxim kollade sig nyfiket omkring lite och när vi kom förbi fårhagen (dit vi promenerade dagen innan) så blev det ännu mer att titta på, man han gick snällt på hela tiden. Vände mest på huvudet när han tyckte att något såg intressant ut. Vi travade även några meter. När vi sedan vänt och ska bege oss hemåt så kommer det plötsligt en bil på vägen, till råga på allt med en släpvagn. Så vi vänder igen och går tillbaka så att man kan ställa sig på sidan om vägen och kolla. Samma sak där, han kollade lite, men stod annars snällt så stilla.

På vägen hem så bestämde jag mig för att testa att gå i en rätt så stor, men grund vattenpöl. Han försökte åla sig därifrån, men när han fått nosa lite och dricka så gick han försiktigt igenom den också. Tror nog att han kan bli en bra brukshäst. Vi klarade oss också ned för backen helskinnade.

Jag och Johan åkte ut till Omberg igår i det fina vädret. Det blev lite picknick och premiärdopp i Vättern! Riktigt härlig dag, varmt och skönt och solen lyste. Denna gång kunde vi även se några av kyrkorna från toppen av Omberg. Sist vi var där var det dimma så man såg inte ens 20 meter framför sig.

Även idag så kom hästarna när vi ropade, faktiskt så var det Hampåushästen som tog insiativ och kom galopperandes när Jossan nämnde ordet Saltsten, övriga följde lydigt efter.

Idag så testade vi longering på ridbanan tillsammans med Joker och Jossan. Han var väldigt duktig och lyssnade för det mesta bra, ibland så hämnade jag lite i fel position, men vi redde ut det vart efter. Han har helt klart ett jobbit varv upptäckte vi också. I vänster varv så gick det hur bra som helst att bårde skritta, trava och galoppera, men i höger var det så jobbigt och där försökte han vända och komma undan. Jag övergav tanken på att galoppera i det varvet ganska tidigt, men en ordentlig trav fick vi till utan att han försökte backa och komma undan. Vi får öva oss båda två så att vi blir bättre helt enkelt.

Joker fick också jobba på och blev svettig, han har en liten annorlunda strategi för att komma undan, han springer så fort han kan istället. Efteråt när vi båda var nöjda så tog vi en promenad upp till gräshagen för att kolla om fåren levde och mådde bra. Det är också i den hagen som hästarna brukar gå ibland när de har lite mer semester. Maxim skötte sig alldeles utmärkt, kollade lite omkring sig, men när fåren kom springande och bräkte så brydde han sig inte så mycket. Imorgon är planen att vi ska skritta ut och fortsätta förbi gräshagen på en skogsväg och sedan vända när den tar slut, ingen trafik där, men så att vi får se oss omkring lite till.

När jag borstat och ändå var inne i stallet så passade jag på att testa nya grimmorna på Maxim som fick agera fotomodell, han var måttligt road, men ett par bilder fick jag i allafall. Mutade honom genom att klia under hakan och i öronen (tack för tipset, underläppen blev såå lång när jag testade).


När jag släppte ut i hagen så träffade vi också på stallhusse med en fyrhjuling, det var lite intressant och något som han ville hålla koll på, men han försökte inte hoppa omkring. Han känns så lugn och trygg lilla hästen, trots nytt ställe och nya saker varje dag och en ny människa som håller på med honom så tar han det mesta med ro. Det känns väldigt skönt inför framtiden.

Ikväll blir det ingen kendoträning, men istället tänkte jag ta mig ut i kvällsolen på lite promenad.

Det Positiva: Lugnt och fint
Det Negativa: Lite okoncentrerad människa ibland

My little pony

Over and Out

Idag hämtade jag denna skönhet och premiärkörde ut till stallet. Attans vad smidig det var. Gott om plats i bagagutrymmet också så man kan klämma in ströbalar, foder och när den tiden kommer tävlingsutrustning.

Efter möhippe-kendon tog jag en buss ut till stallet.

Hästarna gick och åt i hagen, Joker och Hampus brydde sig inte så mycket om att jag gick förbi, men Maxim kom fram till staketet och följde med mig fram till hörnet där han fick stå och överse när jag hjälpte till att flytta får. Detta tog ju en stund så när vi var redo att hämta hästarna hade han knallat ner till de andra längre ner i hagen och betade igen. Men han verkar vara en väldigt sällskaplig häst, för när jag ropade på honom så kom han lunkande, väldigt praktiskt (jag vågar inte riktigt tro att han kommer för att han tycker om mig, det känns lite tidigt ännu, men visst värmer det lite).


Vi tog in alla tre, testad Hampus sadel och träns på Maxim (de passade hjälpligt, men jag ska snart inhandla egna grejer till honom). Sedan så gick vi ut på ridbanan tillsammans med Joker och Jossan som stöd. Han var väldigt duktig, nyfiken, men på ett lugnt sätt och kollade in alla saker runt omkring. Vi provade även att trava några långsidor innan vi avslutade. Till och med jag kunde slappna av lite på slutet.

Efteråt i stallet så stod jag och borstade ganska länge och det tyckte han om, han verkar vara (precis som Joker) en häst med hängläpp när han tycket något är skönt. Jämnade även till manen lite, några strån som stack upp sedan tidgare och det fann han sig i utan problem.


Sedan så släppte jag ut dem i hagen igen, det gick utan problem, Joker vallade undan Hampus som igår, men Maxim fick gå väldigt nära så länge Joker var i mitten, så jag tror att de kommer att bli kompisar snart.

Imorgon ska jag testa att longera, kanske hinner ta en sväng ut med Hampus också, vi får se.

Det Positiva: Snäll häst
Det Negativa: Spänd ryttare

Dream came true

Over and Out

Efter en hel häst-dag var jag ändå pigg nog att åka iväg på träningen igårkväll, den första på flera veckor.

Vilket gjorde det väldigt tacksamt att vi ägnade nästan en timme åt Kata, jag älskar kata i vanliga fall också, men det var verkligen en bra start efter uppehållet, sedan att jag höll på att dö under den halvtimme vi spenderade i rustning är en annan sak.

Som sagt började vi med Kata, jag körde mot Lollo hela tiden, först körde vi igenom 1-5 några två gånger, gav varandra kommentarer, körde två gånger till i samma roller innan vi bytte roller och körde samma sak. Det kändes rätt så bra, men vi kom lite på fel avstånd i 1:an speciellt med alldeles för långt ifrån varandra, det blev bättre vissa gånger, men något man måste tänka lite mer på, speciellt när man ska visa upp den. Måste också tänka på hur svärdet hålls i Waki-kamai i 4:an så det inte hamnar upp och ner.

Vi gick sedan över till 6:an och den kändes helt okej. 7:an därimot... Hehe, vi fick inte till det någon gång tror jag, vi mest skrattade åt oss själva, men den har vi dels inte tränat så mycket på och om vi nu ska gradera på den någon gång så dröjer det allra minst ett år till, så tiden för att träna in den finns definitivt.

Efter att rustningen fått komma på så blev tempot lite högre. Vi körde lite stor Men och även lite Ai-Men innan vi körde ett varv ji-geiko. Fem stycken blev det, de två sista kändes det som om jag bara vill släppa shinaien och lägga mig ner på golvet. Såklart var dessa två mot Kalle och Anders så det gick ju inte för sig. Det känns ändå som om jag försökte, men orken räkte inte till för att göra ordentliga attacker och jag nådde liksom inte fram. Måste sträcka fram mer på något sätt som jag inte riktigt fått in än, ska försöka exprimentera lite när jag gör grundtekniker och se vad som kommer fram.

Idag blev det lite mer kendo då vi skulle ha en möhippa på besök som skulle testa på. Jag var med och hjälpte till.
Det var riktigt skojigt, lite förvirrande och några skratt också. I slutet fick bruden gå en "match" mot mig.

Efteråt så disuterade vi möjligheterna att köra Kendo från häst, men jag tror nog att riddarspel är något som fungerar bättre eller Kyudo (japansk pilbågsskytte som de även kör med från häst i Japan). Om några år så kanske det kan bli spännande att testa, eftersom jag är intresserad av bruksridning så blir det ju bara ytterligare en konstig sak jag gör från hästens rygg.

Det Positiva: Träna
Det Negativa: Inte orka

Smile...

Over and Out

Idag var dagen då vi skulle hämta hem min nya häst, Maxim. Vi började rätt så tidigr, Johan och jag, med att åka buss ut till stallet. Fylla vattenhinkar i boxarna och sätta in den nya mineralstenen i Maxims box. Jag hade glömt namnskylten hemma på köksbordet, så den får följa med imorgon istället. Sedan så åkte vi iväg och hämtade transport och styrde kosan mot Söderköping. Vi hittade fram rätt och bjöds på lite fika och träffade en ursöt liten kattunge. Sedan skrev vi på lite papper, fick Maxims pass och så åkte vi vidare till stallet.

Jag följde med ut i hagen och vi fick gå en bra bit innan hästarna behagade komma fram. Kanske kände de på sig att något var på gång. Maxim följde i allafall snällt med, genom hela hagen och raka vägen in i transporten (fast jag ledde och han inte känner mig) stannade och luktade lite halvvägs inne, men sedan klev han på. Stod som ett ljus hela vägen gjorde han också. När vi lastade ur så kollade han sig omkring lite, men efter lite övertalning så följde han med in i stallet och boxen. Jossan hämtade de andra två från hagen och jag tror att han blev glad över att se andra hästar, han gnäggade, men varken Hampus eller Joker var så intresserade av att svara, de såg sig hellre omkring efter mat. De fick komma in i boxarna på båda sidor om Maxim så att de kunde nosa i lugn och ro genom gallret. Det var tyst och lugnt hela tiden så vi gick och åt och lämnade dem i fred en stund.

Sedan var det dags för ihopsläppet. Jag gick först med Maxim och strax efter kom Jossan med Joker. Johan fick äran att leda Hampushästen. Kan inte säga att det hände så mycket (se själv på filmen), Joker och Maxim sprang lite och så fort Maxim kom i närheten av Hampus jagade Joker bort honom (med öronen spetsade och inte alls hotfullt, bara som markering att Hampus var hans).



När vi varit och lämnat transporten passade jag på att borsta lite i hagen och Johan var med och höll i lite. Sedan så såg det ut som om han och Joker skulle börja klia varandra, men istället tror jag att Maxim gav honom ett tjuvnyp, för Joker pep till och hoppade undan.

Det känns fortfarande lite overkligt, men bra.

Det Positiva: Häst
Det Negativa: Huvudvärk

I have a dream, a song to sing...

Over and Out

e. Isidor 249          ee. Hauk Thun 222          eu. Froydis van Oderhaff 3222
u. Irima 3354         ue. Furubäcks Io 210      uu. Björkhems Heika 2512

Uppfödare: Mia Ewerskog, Stolplyckan
Ägare: Matilda Näslund

Mina veckor har varit fullsmockade och ork att skriva eller lust att berätta har inte funnits. Det har hänt och händer så mycket i mitt liv just nu som snurrar runt i huvudet, men det är bra grejer. När alla tre är klara och definitiva (i nuläget två av tre) så ska jag skriva ner det hela, men en sak är säker, förändring blir det.

Under tiden kan jag ju berätta om helgen som gick. Jag och Johan tog tåget upp till Tierp på fredagkvällen och anlände lagom trötta till ett Sevallbo i sommarskrud. Det var skönt att komma hemhem igen och träffa föräldrarna. Vi började lördagsmorgonen med en lång och trevlig frukost tillsammans alla fyra, sedan begav sig jag och Johan in till stan för att spana in Gävle. Visade konserthuset, Boulongerskogen, min gamla gymnasieskola Vasa, Teatern, Rådhuset och ja, så mycket mer blev det inte. Tog en fika vid torget, tyvärr utan vänner då det inte riktigt passade ihop sig. Nästa gång ska jag försöka vara ute i bättre tid.


På torget köpte vi jordgubbar och glass, ringde till farmor (överraskning för henne!) och då hon var hemma styrde vi bilen mot Österfärnebo. Där blev det fika, först med jordgubbar och glass och sedan kakor. Allt medan vi pratade och kollade på gamla foton.

När vi tog oss därifrån blev nästa stog Färnebofjärdens nationalpark och en 4 km slinga längs med älven. Det var trevligt att gå där och mycket fint. Vi hittade spår efter bäver och ett (vad vi tror) bäverhus.

Pust, nu har jag suttit med fötterna på soffbordet i ett par timmar och knaprat ostkrokar ur en påse. Helgen har varit helt otrolig, härlig, varm, regnig och underbar. Vilket team vi var! Allt har flutit på så bra, hämta transport, lasta häst, packa saker och åka hela vägen till Örebro, med mig som kartläsare, utan att åka fel en enda gång. Jag brukar vara bra på kartor och vägbeskrivningar, eller det var i allafall vad jag tyckte tills jag började åka till stora städer eller små hästgårdar på landet. Jag var kartläsare när vi skulle till Sörbyholm första gången, och vi åkte lite för långt. Det här var över ett år sedan och så fort vi är iväg på något i fjordhästsammanhang så får jag höra det.

Framme på Karlslund blev vi väl imottagna och kunde snabbt installera Joker i en spilta med mat och oss själva i Jossans föräldrars husvagn. När vi andats lite så gav vi oss på uppgiften att motionera Joker. Han blir alltid lite uppspelt på nya platser med mycket folk och främmande människor, speciellt utan Hampus som trygghet. Döm av vår stora förvåning då han plötsligt uppförde sig exemplariskt. Vi hittade ett tomt ridhus som vi kunde vara i, han har nog aldrig varit helt själv i ett sådant heller, men han kollade knappt och trampade på bra utan att bli för mycket framåt. Både Jossan och jag red och han kändes fin, mjuk och lyssnade bra. Någon i östgötalägret kläckte idéen att det var för att han inte träffat Jossans mamma (och hans ägare) ännu, så hon lovade att hålla sig borta även i fortfättningen. Dock sprack den teorin följande morgon när vi tog honom till vetrinärbesiktningen, men det kommer vi till snart.

Kvällen bestod av att steka hamburgare i husvagn och klämma in så många människor som möjligt, medan regnet öste ner utanför. Husvagnspremiär blev det för mig också.

På lördagen steg vi upp, pigga (nåja) och glada. Strålande sol var det och rätt så varmt. Började med vetrinärbesiktning där jag skulle leda och springa med Joker. Han var helt hyper och slängde med huvudet så att han träffade min kind och gav mig en liten svullnad och skrapsår. Sedan spang jag för långsamt enligt honom, jag har för kort ben helt enkelt, men fick stopp på honom i allafall, sedan taktade vi tillbaka till stallet, kollade lite på början av bruksridningsklassen (Jossan startade inte förrän på eftermiddagen) hejade på östötarna och gick sedan tillbaka till stallet för att ta ut odjuret igen. Alla banor och ridhus var upptagna, så vi försökte oss på att rida ut på den snitslade slingan som fanns erbjuden. Den var väldigt härlig, de verkar ha gott om fina ridvägar i omgivningen. Joker taktade på, ropade efter kompisar, såg sig omkring, snubblade lite, ville gå fort. Men tilllslut så kunde han i allafall skritta någorlunda normalt, jag fick mig en rejäl motionsrunda när jag knatade efter.

Tillbaka igen gick Jossan för att ta igen sig efter den ritten och jag finputrade man, flätade svans och putsade häst. Han blev riktigt fin tycker jag och fann sig snällt i vad jag än gjorde, tyckte nog om att få mat kan jag tänka mig. Sedan så var det dags för start, skrittade bort till framridningen och kom rätt så precis så vi fick göra funktionskontroll direkt och sedan hann Jossan värma lite i trav innan det var dags att gå in på banan. Han skötte sig faktiskt bra. Första hindret var serpentiner mellan koner typ, bollar på toppen som man inte fick ha ner, det var väldigt smalt och han hade ner några bollar, men ändå var det bra gjort. Nästa var en vattengrav där han stannade, backade, gick fram och tittade och sedan gick igenom. (Hade tjuvtränat lite vatten på uteritten också) Dessa två skedde i trav, sedan var det ner till skritt och upphöjda skrittbommar som Joker gjorde plockepinn av, men de tog sig igenom, även genom "rutan" eller vändning i trångt utrymme, sedan passade de på att ta nästa hinder, gatubrunn och bryggan, som de hade problem med i skåne förra året, av bara farten. Så kom de till backa i vinkel. Där fick Joker hjärnsläpp, han har gjort det så många gånger tidigare, men nu förstod han inte vad han skulle göra. Tyvärr drog de på sig ett U där. Vidare till nästa hinder i galopp, tre små hinder skulle det hoppas över, Jokers favorit såklart, han skötte det bra och tog hand om sin ryttare. Sedan var meningen att man skulle galoppera i en halvcirkel runt en damm och på marken låg det ett paraply med navkapsel, den skulle man galoppera förbi utan att hästen drog iväg utanför en spånade linje, här travade de då Jossans ork tog slut lite. Tre halter följde sedan med olika tidsintervall, de klarade alla utom den sista. Sista hindret var trav genom avsmalnande korridor och i mål där Joker var tvungen att bralla lite, då han glömt det inne på banan. Efter funktionkontrollen och avsittning fick jag tyglarna och Jossan satte sig i gräset för att hämta andan. Joker fick komma in i stallet, få en massa klappar, mat och lite godis. Resultatet blev en 11:e plats av 19 tävlande, så i mitten, den högst placerade av alla som fick U på något delmoment. Det var bra jobbat, en svår bana som flera duktiga ekipage hade svårt med.

Tävlingarna var naturligtvis inte slut för det, vi fortsatte som publik och hejarklack, kollade dressyr, köpte lotter (och vann!) kollade lite shopping och gick runt och pratade. På kvällen var det dags för middag som var trevlig med god mat och voltigeuppvisning.

På Söndagen försökte jag gå promenad med Joker, bitvis skötte han sig, men annars var han odräglig. Vi kollade på hoppning i ömsom sol och regn. Det var kul, men många av hästarna fick underlaget och vädret imot sig. Det sista som avgjordes var Allroundklassen, de tre deltagande östgötska ekipagen var de enda som fick runt sina hästar genom hoppningen så de blev placerade 1:a, 2:a och 3:a! Annars så kan föreningen stoltsera med en 2:a plats i SM-hoppningen, 3:e i SM-dressyren och 1:a och 2:a i brukskörningen. Kan var fler placeringar i någon körgren på fredagen som jag inte hann se, har för mig det. Dessutom deltagare i öppna klassen i hoppning som gick och vann! Och många fina ekipage som visade upp sig.

Resan hemåt gick smidigt, hästen gick in på en gång och stod som ett ljus, han och Hampus gnäggade till varandra och Hampus vägrade lämna Jokers sida utan följde efter honom när han travade iväg genom hagen.

Tyvärr så har mina foton försvunnit ur kameran, vet inte vad jag gjort och orkar inte ta reda på det just nu, men en härlig helt var det helt klart!

Det Positiva: Hästhelg
Det Negativa: Man vill så mycket

Dreaming...

Over and Out

Det var dags för kendo igen ikväll. Efter att försökt vända tillbaka dygnet nu i början av veckan och vänja mig vid dagjobbandet (har gått sådär, men det fungerar) var jag rätt så trött innan träningen, men eftersom jag håller på att arbeta bort mina tupplurer innan middagen så fick det gå ändå. Blev bättre efter cykelturen till Dojon i det fina vädret.

Lollo höll i passet idag och hade lite Sumi och Bob-inspirerade övningar. Det var kul! Vi var fyra stycken, vi tre tjejer och Lars som dök upp för första gången på evigheter, alla andra var lata (bara för att folk fyller jämt eller inte har träffat sin familj på nån vecka kan man inte bara skippa kendopass sådär). Jag tycker att vi gjorde bra övningar, vi började med lite fotarbete och skuggkendo. När vi gjorde övningen Seme-Attack-Zuriachi, vända och samma sak igen så kände jag hur attackstegen satt! När jag gjorde ordentligt seme-steg så kunde jag inte göra mitt fusksteg som jag brukar göra, så jag kände verkligen hur vänstervaden jobbade och tryckte ifrån. Det är fortfarande svårt med skugkendo, men övning ger färdighet.

När vi fått på oss rustningen så körde vi igång ordentligt. Jag minns inte riktigt i vilken ordning och vilka övningar vi gjorde. Men känslan nu efteråt är så bra. Förrförra passet med Anders var ett underbart pass med fokus, men man fick också mycket att tänka på (som man inte hann tänka på under träningen) det här tror jag bearbetades till stor del på förra träningen där det blev lite mycket tänka. Detta pass så tänkte jag inget och det kändes som om stora delar av det släppte. Det kändes så bra idag, det är klart att jag blev trött och att inte alla attacker blev bra, men en tillräckligt stor del av dem blev så bra att det var så roligt att träna.

Vi övade i allafall på små Men, Kote-Nuki-Men, Ai-Men, vi körde att man skulle attackera tills mottagaren tyckte det var ippon (helst på första attacken). Lollo visade en Bob-övning där man började på avstånd från varandra, zuriachi in, mottagaren visar vart man ska hugga och så förbi och om igen på en gång. Kul med lite nya övningar tycker jag. Körde också Kirikachi, men där man står stilla på sairuhuggen som vi gjorde på sumi-lägret. Sist så körde vi ji-geiko, min första var mot Lars och vi skulle köra med inställningen "attackera, attackera tills det blir ippon" övningarna innan byggde liksom upp till ji-geikon och det tyckte jag var bra, jag har så svårt att bara köra teknik, teknik och sedan pang! Tagga till och ji-geiko. Nu var jag faktiskt ovanligt taggade och ville, mer än vad jag tycker att jag brukar vara. Det är en fin känsla när något man försöker med fungerar mot någon som man vet är snabb och duktig (nog för att han är otränad, men ändå). Körde även på rätt så bra mot Stina, attackerna satt inte lika bra, i den sista mot Lollo blev jag lite trött, men inte så att jag stod och flåsade, även andningen fungerade fint detta pass, joggingen kanske har hjälpt ändå.

Sedan blev det ipponmatch, nedvarvning och välbehövlig stretching. Nu är det sovdags och upp tidigt igen i morgon. Men jag ska somna med ett leende på läpparna och tänka på hur bra jag faktiskt kan vara ibland. Slutsatsen är väl bara att jag ska sluta tänka och bara göra.

Det Positiva: Bra känsla
Det Negativa: Spruckna fötter

I am awsome!

Over and Out

Efter att ha tagit en powernap på 25 minuter (jag försöker vända tillbaka dygnet här, det går sådär, klockan är nu ställd två gånger imorgon så att jag kommer upp och till jobbet ganska tidigt), var jag redo för kendoträning. Eller egentligen inte, gäspade mig iväg till Dojon, fick sitta ute ovanligt länge innan någon kom och låste upp (visste att Lollo skulle komma, så var inte orolig, men lite tidigare brukar de andra vara). Lollo och Kalle kom samtidigt så pass blev det, sedan dök Stina upp i sista sekund också! Anders fladdrade förbi i ögonvrån, men handen var fortfarande inte bra så han gick hem igen.

Vi körde igång i värmen och svetten rann redan efter uppvärmningen. Jag kände mig ganska så fokuserad idag, ville liksom arbeta med min kendo. Jag tänkte innan att jag skulle hålla fokus på attacksteget som förra gången, men det gick sådär, ville gärna fokusera på allt möjligt. Vi började med stora Men, eftersom jag gärna ta mitt lilla extra steg i attacksteget så kommer jag väldigt nära när jag hugger och det blir inte bra, men jag tror att om jag börjar flytta in min vänstra fot lite så att jag får en lite taitare kamai så kommer jag att kunna arbeta bort det lättare, då känns det som om jag kan skjuta ifrån med vänster och nå fram, tror att jag måste börja där. Extrasteget följer ju med i alla tekniker så det är viktigt att jobba med. Härmed lovar jag mig själv att tänka på det varje pass hädanefter, oavsett vad vi gör eller var den allmäna fokusen ligger. Jag fick till några attacksteg idag så jag vet att jag kan. Jag är bara lat.

Vi fortsatte med stora Do, små Men och små Do innan det var vattenpaus. Do kändes sådär idag, det var ingen riktig Do-dag för mig. Så är det ibland, samma här var avståndet sådär och de små teknikerna blev inte så små som de borde vara.

Efter pausen körde vi en omgång Men-Nuki-Do innan det var dags för ji-geiko! Vi körde ett varv med tre ganska långa ji-geiko, vilket märktes kan jag säga, i den första så orkade jag rätt så bra mot Lollo, men måste börja tänka på att fullfölja attacken. I den andra mot Kalle så orkade jag typ halva, men han var svår idag, han stod där i sin kamai och var stor och lång. Jag försökte attackera och tänka framåt, men det gick väl sådär, en del saker är jag nöjd med andra inte. Den sista mot Stina så var jag väldigt trött, eftersom jag hela passet, främst i ji-geikon, försökte tänka på min kamai och hålla den som Anders visade förra gången så värkte armarna, kanske inte blev lättare efter paddelturen heller. Så den blev verkligen halvdan.

Nu är det dags att varva ner och sova, hoppas på att vara pigg på jobbet imorgon, sedan väntar en intensiv vecka med roligt slut!

Det Positiva: Vilja
Det Negativa: Känningar

Be clear in your head

Over and Out

Efter lite övertalning så bar det idag iväg på min första kajaktur! Har velat testa så länge, men det har liksom inte blivit läge. Friluftsfrämjandet ordnar kurser som jag tänkt gå, men det har heller inte blivit av. Men idag så åkte vi till Motala och VätternKajak. Lollos mamma var med och hon har hållit kurserna med FF, så hon, Johan och Lollo, visade mig hur man ställde in sitsen och pedalerna, paddlarna och hur man paddlade, hur man tog sig i och berättade vad man skulle göra om man föll ur, vi testade även att vicka på kajaken när jag satt i så jag kunde känna hur långt man faktiskt kunde luta sig utan att tappa balansen. Den var förvånansvärt stabil. Vattner var lite för kallt för att jag skulle vilja testa på riktigt, men kanske någon gång när det är varmare och man har badkläder på sig.


I allafall så paddlade vi en timme eller något mer, gick i land på en udde och åt lunch och så paddlade vi tillbaka. En alldeles lagom tur tycker jag. Solen lös igenom ibland också och mina armar har fått en rödbrun färg. Det var mycket trevligt att paddla, men det tog ett tag att få in snitsen, man får helt enkelt göra det många gånger så blir det nog ännu bättre!

Det Positiva: Äventyr
Det Negativa: Trötthet

Feel the wind in your hear

Over and Out

Idag så tog vi med oss påsar ut i ridbyxfickorna när vi gav oss iväg. Eftersom åskan och regnet lurade ovanför molen, red vi inte så långt, men först skrittade vi ut i skogen en bit och spanade efter kantareller, naturligtvis hittade vi också, Jossan hittar alltid svamp. Jag har också börjat lära mig, i allafall att hitta kantareller. Efter att vi var nöjda, eller egentligen när myggen fått bita på oss tillräckligt länge, skrittade vi hem igen och red lite mer på vallen.

Blev några varv av trav och en lugn galopp, hästarna var lite halvtrötta, de hade varit utlånade dagen innan och fått galoppera. Hampus orkar ju rätt så bra ändå, bara underlaget är bra och det är det ju på vallen, så han trampade på och var vild och vacker som vanligt. Joker såg riktigt trevlig ut, lugn och galopperade även lugnt utan att försöka springa. Jossan hoppas att han kan vara så på lördag också, men planen är att rida ordentligt när vi kommer fram på fredag så kanske han håller sig lite lugn.

När det började droppa från himlen och mullra så skrittade vi snabbt hem och hann nästan precis in i stallet innan det började forsa. Sedan var det evigheter tills bussen gick så jag putsade träns (alla fyra) bytte bett och hade mig i stallet, fixade även vattenhinkarna i hagarna så det blev rengjorda och fyllda.


Väl hemma blev det till att steka kantareller och äta inrullade i tunnbröd. Så gott!
Det var min lördag det, sedan så sov jag en timme eller två, gick på inflyttningsfest och spelade spel.

Det Positiva: Svamp
Det Negativa: Myggor

Love is the answer

Over and Out

Jag har läst en bok, en bok som fick mig att både gråta och skratta. Den hette Hästarna i mitt liv och är skriven av Monty Roberts han har tidigare skrivit Mannen som lyssnar till hästar som jag nu har insett att jag måste läsa.

I morse när jag kom hem efter min sista natt möts jag av en öppen altandörr och en pojkvän som fipplar i köket. Champangen var planerad, men sedan hade han fixat jordgubbar, vindruvor, kex och ost, så vi hade värst festen halv sju på morgonen innan innergården hade vaknat. Blev så glad och det var en så mysig stund!