tildans

Så igår blev det ingen ridning, jag kom inte upp på morgonen och efter jobbet var det direkt till massagen och sedan till stallet och då var kroppen rätt så mör. Massage är den bästa investeringen jag gjort i mig själv, men ibland gör det jäkligt ont.

 

Blev i allafall lite pyssel och en sväng på gårdsplan med repgrimman. Vi över för tillfället mest att han ska stå stilla medan jag går en bit ifrån. Vi övar både i grimman ute och i stallgången, han börjar bli duktig, det jag vill är bland annat att han ska stå stilla när jag t.ex. tränsat och ska hänga tillbaka grimman på boxen som ofta är några meter bort. Sedan är det också bra om han kan vänta på mig när jag knäppt lös honom och han ska tillbaka till boxen igen och inte trampar över en. Han är duktig och villig att lära, även om matlusten ibland tar över såklart. Vi stod också en stund i mörkret och kollade på den underbart fina månen och stjärnorna som lyste.

 

 

Idag så lyckades jag komma ut till stallet medans det var skymning, så jag skyndade mig och fixade i ordning Maximen och reflexerna fick komma på och så gav vi oss ut. Vi tog grusvägen borta vid ridbanan och så åkervägen. Grusvägen var hal så där var det skritt som gällde, men en mycket mer avspänd häst än tidigare turer. Bättre underlag på traktorvägen så där skrittade vi först upp för första backen och så ner en bit innan vi travade, travade sedan uppför och hemåt, skritt nedför och så vända och upp igen med skritt och lite galopp. Sedan ner igen trav och lite galopp och så galopp uppför och skritt hem, borta en timme ungefär och matten var blöt av svett, medans hästen knappt var varm.

 

I allafall fokuserade vi på bakben idag, skritta på ordentigt med stöd på tygeln både uppför och nedför, traven var fin och balanserad också, han är så himla lydig nu och lyssnar när jag vill att han lugnar ner sig. Galoppen då? Herrejäklar vad bra han kommer att bli när han blir stark. Fantastiska hästen säger jag bara, jag provade att samla galoppen ordentigt uppför och han bara "Okej, nu kör vi" och så känner man hur han sätter under sig bakbenen och kämpar några språng, sedan så orkar han inte, men bara jag lättade och släppte iväg honom lite så kunde jag ta tillbaka lite igen och så fortsatte vi så uppför backen. Kände att jag kom ner ordentligt i sadeln också och det var riktigt härligt att rida i ljuset av solnedgången, rött, orange och rosa. Skrittade hem på långa tyglar och vi höll oss båda lugna.

 

Så imorgon blir det vilodag och så blir det Lenaträning på torsdag, Clear Round Dressyr i Mantorp på fredag kväll och vila på lördag igen som det ser ut för matten ska på möhippa. Jag hoppas på superväder på Söndag så vi kan ut och galoppera mera.

 

Det Positiva: Vackra kvällar

Det Negativa: Ishalka

 

Over and Out

 

Strålande sol och en lugn skrittrunda på vallen var planen på söndagen, vilket det också blev, trots en lite hyper häst. Ungefär såhär kändes det som om vår konversation hade varit:

 

Jag: Lugn och fin tur på vallen blir ju skänt idag när vi rörde så mycket på oss igår eller hur.

Maxim: Jajemän, jag har solat i hagen idag.

(En minut efter att jag kommit i sadeln och vi skrittar genom valvet)

Maxim: Det är något där, det är någor DÄR.

Jag: Nejdå, det är bara transporterna som står på sin parkering som vanligt.

Maxim: Jaha, okej... Dumbidumbidum... VA!? Det kommer någon där! Matte vi MÖTER någon!

Jag: Men det är ju din stora fuxkompis från stallet ser du väl.

Maxim: Jaha, Hej, hej kompis!

(Skrittar ut mot vallen och precis när vi ska svänga in på den tvärstopp)

Maxim: Matte, MATTE, det är någon på vallen!

Jag: Ja, jag ser det, söndagspromenad vet du.

Maxim: Men det är människor och hundar!

Jag: Ja, och vi har väl mött både människor och hunder förut, kom nu så går vi. (Skrittar typ tre steg och tvärstopp igen)

Maxim: Men det är MÄNNISKOR och HUNDAR på MIN vall.

Jag: Ja, de får vara där (klappar och tre skrittsteg till innan tvärstopp)

Maxim: Men, men, men, de BRUKAR inte var här. Det är FEL.

Jag: Men skritta ordentligt då!

Maxim: Måste, hålla, koll (drakblåser upprört då vi passerar gruppen på tre människor och två hundar).

Jag: Sådär, nu kan vi kanske fortsätta med det vi ska?

 

Maxim: Fint väder idag, ska vi inte trava lite?

Jag: Nej, skritt idag

Maxim: Okej då

 

(Nästan hemma igen efter en 40 minuters skrittrunda utan större överraskningar).

 

Maxim: Matte, MATTE, en människa och en hund IGEN!

Jag: Mmm, du vet, du hälsade på dem i stallet tidigare.

Maxim: De ska inte vara där, de är på fel ställe.

Jag: Sluta trava på stället, vi ska skritta.

Maxim: Måste komma närmre snabbare, måste ta reda på vad de gör.

Jag: De är ute på promenad ser du väl.

Maxim: Det är något lurt med det hela, de ska inte vara på min vall.

Jag: Suck, tur att vi snart är hemma, kanske skulle vi ha sprungit av dig lite i stället, du är ju uppenbarligen inte för trött efter hopptävlingen igår.

Maxim: Kanske vi skulle ha gjort ja.

 

Som sagt, strålande sol och underbart att vara ute var det i allafall.

 

Det Positiva: Glad häst

Det Negativa: Störande moment

 

 

Over and Out

Så här kommer filmer på båda starterna som gjordes idag!

 

 

 

 

 

<3 Söthästen <3

 

Over and Out

Nå, magen var tillräckligt under kontroll för att jag skulle ta mig ut på fredagskvällen och schamponera svans och sedan stiga upp i morse och åka iväg tidigt till stallet med bästa sambon som hästskötare. Efter att jag stressat upp mig lagom mycket över att mitt tidsschema inte höll som jag tyckte att det borde fick vi in alla grejer och Maxim i transporten. Johan är värd sin vikt i guld vid dessa tillfällen, jag klarar ju nämligen inte av att lasta min häst själv utan få stå bredvid och peta på baken när han ska gå in. Mina nerver är inte de bästa...

 

 

Så vi rullade iväg mot Mantorp, nytt ställe denna gång och första gången någonsin vi var ensam fjordhäst på plats. Vilket ju gör en extra nervös när man inte känner människorna som är runt omkring. Vi kom i allafall fram i god tid, kunde anmäla, gå banan, kolla in vart man red fram och sedan ta ut Maxim. Han var nyfiken och lite taggad, men ändå kontrollerbar så Johan höll honom medan jag sadlade och satte på skydd. Sedan gick vi upp till det lilla ridhuset där vi skulle rida och hoppa fram. Där var det ponnier och barn i överflöd. Eller okej, de var egentligen inte så många, men de var lite överallt istället. I början var Maxim lite uppspelt, men när jag kom upp i sadeln så blev det bättre. Tror till viss det att jag slappande av mer då jag fick hålla koll på alla andra runt omkring så det inte blev krockar. Nåja, inte den bästa framridningen, men lite varma blev vi och kunde ta några skutt också vilket var bra, även om han stannade några gånger för att inspektera hindren.

 

 

Sedan fick vi gå ut och ner till stora ridhuset, husse fick hålla i första gången och leda genom dörren. Där var det mycket titta på, mycket färgglada hinder och saker på väggarna. Men vi tog det lugnt även efter att vi fått startsignal och skrittade igenom alla trånga passager så han fick se ordentligt. Blev mest trav på banan första starten, någon gång saktade han av till skritt, bland annat vid utgången för där stod dels en människa och så kunde han se ut till de andra hästarna. Så var det ett extraläskigt hinder också, lila och blått, så han stannade lite innan det, men klev, med betoning på klev, sedan över det också. Det var väl kanske ett under att allt låg kvar, men ibland ska man ha lite tur också. Andra starten var bättre tycker jag, lite mer fart och galopp ibland, samma läskiga hinder klev han över igen, men, men, bara vi tar oss över så.

 

Tror att det var en bra strategi att hoppa samma höjd två gånger för oss båda. Maxim fick titta och jag också, jag kundne slappna av lite mer och tänkte mycket på att titta långt fram och inte direkt på hindret. Kände att höjden inte var så stort problem, så nästa gång höjder vi till 50 cm och satsar på mer galopp.

 

Sedan var det lite fotografering med fina rosetterna och så inlastning. Johan och jag tog en fika och kollade på duktiga ponnyryttare och deras räserponnier. Så for vi hemåt igen och allt gick bra även där, skönt att sjunka ner i soffan nu och slappa lite. Kommer förmodligen att somna. Kommer videos i ett senare inlägg.

 

 

Nu ska vi ladda om för dressyr på fredag, funderar på ett LC-program eller två. Det är på samma ställe så nu är vi bekanta med ridhuset också, vilken fördel det är att veta vad som väntar en.

 

Det Positiva: Trygga hästen

Det Negativa: Stressig matte

 

Over and Out

 

Så söndag hade vi markerat som hoppdag. Ska man anmäla sig till en pay&jump är det kanske ide att ta reda på hur bra man kan styra hästen över flera hinder i följd och på den höjd man tänkte anmäla sig till. Johan följde med för att kunna rätta till hinder och höja (!).

 

Vi började med att plocka fram allt. Två sockerbitshinder på ena långsidan, ett hinder mitt på andra som började som ett kryss och sedan blev en oxer och så ett hinder snett igenom som mest var en upphöjd planka. Skrittade och travade fram lite och travade över plankan snett igenom. Lite galopp runt fyrkantsspåret och sedan hoppa fram lite över krysset. Red sedan lite "bana" med flera hinder i följd och det gick ganska bra, han slarvade lite på sockerbitarna, men vissa gånger blev det bra, det var lite allmänt vingligt både för matten och hästen, mitt i allt bestämde han sig för att en hink eller nått i ena ridhushörnet var lite läskigt så då koncentrerade han sig mer på den än på att lyfta tassarna.

 

Johan lade sedan upp en bom vid krysset så det blev en oxer, gigantisk tyckte jag första gången, men vi styrde modigt på och jag koncentrerade mig på att hålla blicken långt fram efter hindret. Och fina lilla hästen kommer precis rätt och hoppar så fint över utan att matten hänger på sned. Och han tyckte att det var kul! Den känslan kan jag leva på länge tror jag, hoppas att den finns kvar till på lördag. Det gigantiska hindret var 50 cm, hej höjdrädsla! Men vi får jobba oss uppåt, vet ju att det blir bättre ju mer man håller på, en gång i tiden har jag faktiskt hoppat banor på 80 cm och jag har tagit mig över 1 m också, men då på stor häst. Huvudsaken var ju att Maxim hade roligt och tog sig över allt med lätthet han har inget problem med höjden i allafall.

 

Bjuder på en liten video av det hela, som sagt, vi gör så gott vi kan tillsammans :)

 

 

 

Medans jag plockade bort hinder red Johan lite. Först lite skritt och öva på att inte gena i hörnen och att göra halt och sedan lite trav och hitta takten, det gick riktigt bra! Maxim var snäll, även om han bestämde sig för att Johan ville galoppera några gånger också.

 

Det var den helgen det, över alldeles för fort såklart. På måndagen så bestämde jag mig för att rida ut i den halva snöstorm som bestämt sig för att lägga sig just över oss. Kände att jag behövde luft och rensa tankarna. Maxim var väl lagom imponerad i början och försökte fåna sig lite, allt blir ju extra läskigt i mörker. Men när vi båda slappnade av så blev det en riktigt fin tur. Lillpojken var supermjuk och fin i munnen och trampade på med stora steg, frustade med jämna mellanrum och verkade nöjd med tillvaron. Vi travade en del och han höll den takt jag ville, jag börjar lära mig att räta upp mig och bromsa mer med rumpan och takten när jag rider lätt, vågade inte galoppera i mörkret denna gång. Sista backen trampade han på så himla fint med gung i ryggen och utan att jag kände att han ville öka och trava, en ordentlig skritt helt enkelt. Hoppade av och ledde sista hundra metrarna, skönt för mig att sträcka lite på benen också, även om jag inte blev så kall.

 

Tisdag blev det vila, vilket nog jag behövde mer än Maximen. Kände mig så trött och orkeslös just då och huvudvärk varannan dag ungefär. Inte så kul alls. Onsdag blev det, trots värk i magen lite longering över upphöjda bommar. Matten kunde inte sätta sig på en häst i det skicket, men hoppet om pay and jumpen levde och frodades så hästen skulle röra på sig i allafall. Torsdag blev det vila igen och inställd ridlektion, tidig hemgång från jobbet och sova på soffan några extra timmar för mattens del. Det såg mörkt ut för lördagens skull, idag har jag varit hemma från jobbet, ont i magen på förmiddagen, speciellt efter att jag ätit något, men nu börjar det kännas bättre så vi kör på imorgon som det ser ut.

 

Ska till stallet ikväll och se om jag kan sitta på hästen eller inte, kan bli tömkörning istället.

 

Det Positiva: Mysritter

Det Negativa: Slarvig hoppmatte

 

Over and Out

Så, Lenaträning i torsdags. Det gick bra, varken jättesuperbra eller dåligt, en sak som var riktigt bra var att han fattade rätt galopp i varenda fattning! Så nu ska jag tydligen anmäla mig till en hopp-clear round om en vecka och en dressyr veckan efter det. Och så har jag lyckats boka in både tandläkarbesöket och sadelkontroll av sharpman också. Känner mig mycket effektiv. Transport är bokade till clerar rounderna (de andra är på vardagar så bör nog inte vara några problem att få den då heller) och nu behöver jag bara oroa mig över att ta mig av stallplan med hela ekipaget.

 

Åter till träningen. Vi arbetade en del i skritt och lade tiometersvolter, även i trav en del volter och lite på stora mittvolten. Sedan så travade vi på en volt på kortsidan, red ner långsidan och fattade galopp innan hörnet och höll den hela nästa långsida och så bryta av och inte på volten igen. Han var lite bråkig i högervarvet, men tycker ändå att vi gjorde det hela rätt så bra. Vi gjorde även serpentiner i trav och de är jag också nöjda med, jag hinner med lite bättre med att ställa om, även i högervarvet. Varma blev vi båda två, men jag hade nog velat ha något mer att bita i. Någon ny lite krångligare övning, men, men, vi får krångla till det själva helt enkelt. Jag red ju inte ensam denna vecka och då blir ju upplägget lite annorlunda också.

 

Idag så red vi ut med fjorkompisen i hagen. Maxim har en väldigt pli på henne i hagen så hon ville inte ge bredvid, men tuffade på ganska nöjd bakom. Det blev en ganska lugn tur, men Maxim var på tårna. Först så hade någon flyttat på en gammal rostig bil som minsann alltid står på samma ställe och nu, hör och häpna var det en kal fläck med gräs där istället. Det måste man fnysa på. Sedan passerade vi husen där han ansträngde sig väldigt mycket för att hitta något att bli rädd för. Och så dök ju monsterpulkan upp också, den rosa som äter små Maximhästar, det vet ju alla! Sedan blev det lugnt ett tag och vi travade upp för kullen, högst upp ska man passera en liten samling med träd och buskar, där kunde man passa på att se i syne och kasta sig lite tyckte lilla hästen, matten var måttligt road och drev på traven istället. När vi kom ut på åkervägen så kunde man fnysa lite på en brunn och så på de kala fläckar med gräs där det legat hösilagebalar, bonden höll nämligen på att flytta balar från den åkern, så han kon såklart åkandes med traktor och vagn, när vi skrittat ner till grisstallet och kom tillbaka igen så var han nästan klar så vi väntade och övade på att stå stilla medans han lastade klart och körde iväg. Tycker det är lagom att bekanta sig med traktorn på 100 meters avstånd. Vi travade lite uppför backen och även om han ville springa fortare så var han inte okontaktbar utan höll sig ganska snällt i trav, några få galoppsprång blev det. Tror att jag ska försöka rida ut på måndag och springa lite mer då. Sedan hem igen, fnysa lite över pulkan och en bil med släpvagn som dykt upp under tiden vi var borta.

 

 

Ganska händelserik tur, mest nöjd med sällskapet och att jag hanterade allt ganska bra, höl inte så hårt i honom utan han fick kika och stanna och jag klappade innan vi gick vidare och det gick bra. Behöver ju självförtroendet en sådan här tur ger och att jag agerar så som jag gjorde när han kastar sig, bara driver på framåt och fortsätter som jag tänkt, blir han rädd på riktigt så har jag kanske inte mycket att sätta imot, men när det bara är lite så ska jag kunna hantera det.

 

Nåja söt som socker är han i allafall. Imorgon ska vi hoppa, kanske blir film av det hela. Någon slags bana ska vi försöka oss på som uppvärmning inför pay&jump nästa vecka. Johan ska hjälpa mig och sedan ska han rida lite också är det tänkt, så fullt upp imorgon alltså.

 

Det Positiva: Frisk luft

Det Negativa: Många behov

 

Over and Out

Eller nått. Strax innan sju var jag i stallet i morse i allafall. Fixade mat och mockade. Borstade av Maximen, på med tömkörningsgrejerna och ut till ridhuset, tömköra, tillbaka, på med täcka och ut i hagen, ombytt och klar i bilen till kvart över åtta och på jobbet tio minuter senare. Awsomeness!

 

 

Maximen var nog lite morgontrött, men kom igång bra ändå. Tömkörde en halvtimme ungefär i skritt och trav och han mjuknade på fint i slutet, körde även lite serpentinbågar i trav och lite trav-halt-trav. Nåja, nästa gång vi tömkör ska jag göra det ordentligt och även galoppera. Men idag fanns inte tiden.

 

Efter jobbdagens slut åkte jag in till stan och tog reda på att jag inte behöver vaccinera mig mot något i allafall. Skönt att slippa sprutor. Sedan hem och börja baka fredagsfikat som det är min tur att ta med till jobbet.
Inte så mycket annat skoj som hänt idag.

 

Det Positiva: Tidig morgon

Det Negativa: Mycket i huvudet

 

Over and Out

 

Så jag kom iväg på kendoträning idag också. Ibland är det tungt att ta sig till Dojon, men hittills har jag aldrig ångrat att jag gjort det. På söndagar är det både fortsättare och nybörjare med, den första 1,5 timmen ägnas åt grund och sedan har fortsättarna en halvtimme själva med rustning, eller tja, ji-geiko brukar det bli.

 

Mycket fokus på attacksteg och fotarbete idag, vilket aldrig är fel. Jag tyckte att för egen del så funderade det hela rätt så bra. Jag var ganska avslppnad, för att vara jag, och fokuset fanns där bitvis i allafall. Nybörjarna var också duktiga, första gången de fick hugga på Do idag också, vilket alltid är en intressant upplevelse för båda parterna. För nybörjaren blir det egentligen det första riktigt hugget man nåonsin gör, första hugget på en rustningsdel, eller egentligen på en person. Även om man tidigare huggit en del på shinai så blir det en annan känsla, mer på riktigt. Det här brukar gå lite olika beroende på person, men oftast stirrar man sig blind på träffpunkten, man blir rädd för att träffa/träffa för hårt och man tappar det mesta av den teknik man nu lyckts lära sig. En av de första misstagen man gör, speciellt på Do är att hugga för löst. Hugger man för löst så är risken att man missar betydligt mycket större än om man satsar och hugger ordentligt. Enligt min erfarenhet i allafall. Jag vet inte hur lång tid det tog för mig att hugga Do ordentligt, men det är något som kommer med tiden.

 

I allafall så överraskade de mig, de nybörjare som högg Do idag. Det var naturligtvis inte perfekt, men den första som jag tränade imot lyckades ganska bra med träffarna. Den andra hade lite mer problem, men där kände jag att jag kunde hjälpa till, vilket bättrade på mitt sempaisjälvförtroende lite gran. Han hade lite problem med hugget att han inte lyfte händerna över huvudet och ögonkontakten var heller inte så bra i början, men blev bättre. Och jag var med och sa när han gjorde något bra, vilket jag vet att jag kan vara lite kass på. Mer beröm åt folket!!

 

Efteråt körde vi ji-geiko också. För första gången på flera månader mot Anders till råga på allt. Jag blev trött rätt så fort, men försökte att inte tänka så mycket, det kändes ändå hyffsat okej alla ji-geikosarna. Två stycken mot nybörjare efter Anders och sedan mot Lollo och Lars. Min teknik flyger omkring lite varstans, men jag hängde kvar till slutet i allafall och kände mig inte helt bortgjord.

 

Något blå av kläderna även denna vecka. Nåja, nu taggar vi torsdagsträning!

 

Det Positiva: Vänner

Det Negativa: Huvudvärk

 

Over and Out

 

Så idag kollade jag ridhusschemat och upptäckte att en stor del av måndagskvällen var uppbokad så vi tog ridhus idag och så får vi ge oss ut på tur i mörkret imorgon istället. Men jag tog mig tid och ork till att släpa fram lite bommar och sockerbitshinder. Ställde upp två sockerbitshinder på ena långsidan och tre bommar på andra.

 

 

Värmde upp med lite skritt och trav och han kändes mjuk och fin som han faktiskt gjort den senaste tiden och lite pigg också. Galopperade igång lite sedan och började med bommarna, han var jätteduktig, på slutet blev han lite trött och vi kom lite fel in och fick avbrott till trav, men i början fungerade allt finfint. Sedan gav vi oss på hindren också och minsann lyckades jag med avstånden denna gång. Tre galoppsprång klämde vi in mellan dem och hoppade fint gjorde han också, piloten hängde med för det mesta också. Jag är ju ingen hoppryttare och Maxim är ju inte speciellt mycket hoppad heller, men vi reder ut det hela på ett relativt bra sätt känner jag, även om vi båda fladdrar lite här och där. Sedan travade vi av och han fick skritta av medan jag plockade undan allting, allt som allt ett fint pass på ungefär 45 minuter. Hoppas på att Johan kan följa med nästa helg så kanske vi kan hoppa lite bana och Johan kan rätta till om vi sabbar avstånden och kanske om piloten vågar höja litegrann.

 

Efteråt hade vi liten mysstund i hagen, Maxim tycker att kli i öronen är det matten är bäst på.

 

Det Positiva: Flyt

Det Negativa: Ork

 

Over and Out

Så var då äntligen helgen här, Maximen fick vila på fredagen, men passade på att klippa lite man och pyssla med annat istället, vi får se, men siktet är inställt på en pay&jump om två veckor, håller på att dö av nervositet redan nu. Får se dock, lite tveksam till stt köra tramsport i det här vädret.

 

 

Nu har det nämligen snöat konstant i två dygn igen. Toppenkul då underlaget blir bättre, men tycker faktiskt att vintern ska bestämma sig och inte hatta fram och tillbaka hela tiden. Nåja idag så gav vi oss ut på vallen, körde den halvan utan trafik då vi var själva och det gick bra. Travade en del utan att han smygökade så jag var nöjd. Sedan galopperade vi också, där låg han på lite mer, men det gick ändå hyffsat bra. lite lång bromssträcka bara. Hem kunde vi skritta på halvlånga tyglar och sista biten på ännu längre utan att han försökte tjuvöka och trava. Så nöjd, han gick och frustade för sig själv också så vi var nog ungefär lika glada.

 

Sedan så passade jag på att klippa honom också, tog lite mer en sist och klippte även en bit av magen, han var superduktig (med bomull i öronen) blev lite otålig på slutet, men det var ju matdags då så fullt förståligt.

 

Det Positiva: Frisk luft

Det Negativa: Osäkerhet

 

Over and Out

Några dagar av tystnad, på söndagseftermiddagen däckade jag nämligen riktigt ordentligt. Så mycket bättre blev det inte på måndagen heller, men upp var jag tvungen att gå för hovslagaren skulle ju komma. Maxim var vuxna killen och skötte det hela själv medans matte mockade och fixade maten där på morgonkvisten, jag hörde inte hovslagaren säga ifrån heller så han stod nog som ett ljus. Sedan iväg till jobbet och kämpa sig igenom restan av dagen. Sedan blev jag hemma tisdag och onsdag, sov en del och vilade i soffan. Maxim fick vila måndag och tisdag.

 

Igår eftermiddag kände jag mig bättre så tömkörde lite, ville röra på honom om det nu skulle bli någon träning idag. Han var himla fin och vi var verkligen bästa vänner igår, kommunikationen på topp. Trampade på fint i skritten och även bitvis fin i traven. Nya tränset på och skum i munnen, ska testa rida med det i nästa vecka. Jag orkade dock inte så mycket så sedan blev det av med grejerna och lösgaloppera, vilket passade oss båda utmärkt. Jag skickade iväg honom och ropade galopp och stod stilla i mitten medan han rusade ungefär tre varv runt fyrkantsspåret. Han saktade in galoppen på kortsidorna, men drog på desto mer på långsidorna och gjorde diverse luft och krumsprång. Så söt och go! Sedan kom han in i mitten och fick klappar innan det var ut i andra varvet och samma visa där också. Tror inte att han rört sig så mycket i hagen senaste dagarna, skönt att han inte får för sig att göra så med mig på. Vi galopperade några lugna varv också, sedan kom det en annan häst och ville in så vi skrittade av i grimskaft och så var vi ganska nöjda med det.

 

 

 

Så idag blev det jobb, hade en släng av huvudvärk på förmiddagen, men det gick bra. Iväg till stallet och träning. Vi hade sällskap av två till hästar i stallet idag också, bra övning för både matte och häst. Vi var vänner idag också och det känns skönt. Han var fin, men lite stum och inte så mycket framåt som jag kan önska, bestämt mig för att klippa i helgen, han har ju inte börjat fälla ännu så det ska nog bli bra. Vi jobbade en del i skritten först och fick till det bra i båda varven och traven med, vi jobbade med ridvägar och inte så komplicerade övningar, volter lite här och där, passade oss utmärkt. Svårare i högervarvet såklart och mina händer viftar omkring och blir höga och så glider tyglarna iväg och blir för långa. det är nog det stora jag ska jobba på. Men, vad han släppte till ibland i vänstervarvet. Fina, fina hästen!!! Jag satt ner en hel del mer än vad jag brukar och man riktigt kände hur han gungade igång med bakbenen och framförallt, inget i handen, på slutet när han blev trött så hängde han sig lite i bettet, men i början var han så mjuk och fin. Galoppen var fin o vänster, men höger är lite knepigt i fattningarna, han orkar inte riktigt och vi fick några avbrott på volten, men med mer styrka så, om snön ligger kvar ska vi ta ett pass i helgen med snögalopp om underlaget tillåter. Längtar tills man kan rida på andra sidan stora vägen och galoppera i backarna där.

 

Nöjd med hästen och nöjd med piloten på, ska se till att anmäla mig till lite pay and rid/jump aktiviteter snart också. Ska bli kul att komma ut och se sig omkring. Ett besök och sharpman och kolla sadeln samt ett besök hos tandläkaren i Söderköping för årskontroll står också på att göra listan. Det enda positiva med att jobba natt är ju att man kan lite fler tider den veckan.

 

Det Positiva: Rida

Det Negativa: Jobba

 

Over and Out

I helgen har fina systeryster som bor i Göteborg varit på besök. Det har varit toppen, även om jag önskar att förkylningen väntat ytterligare några dagar innan den bröt ut. I allafall började vi fredagskvällen med att åka ut och pyssla med Maximen. Sedan blev det hem och äta tacos och kolla film.

 

På lördagen sken solen och vi åkte ut till stallet på förmiddagen, hade lånat en häst till syster så vi kunde rida ut tillsammans. Först mockade vi och fixade maten och sedan hämtade vi hästarna. Skrittade ett varv runt vallen. Gick hyffsat bra, Maxim försökte leka ånglok några gånger och låtsades bli rädd för en hösilagebal en gång, men på det hela gick det bra. Det var lite hårt och knöligt så när vi kom hem så gick vi in i ridhuset en väng så syster fick prova på de andra gångarterna också.
Maxim och jag tittade på, tror han var ganska nöjd med det.

 

Sedan åkte vi hem, fixade lunch och mototskaka och inväntade främmandet. Hade bjudit hem Johans pappa på födeledagsfika och så skulle Johans bror och en kompis komma (trodde jag), men där lurade han mig allt fina sambon, för när det ringer på dörren står faster och hennes sambo utanför. Snacka om överraskad!! Sedan kom Johans pappa också och vi hade några trevliga timmar med kaffe (och te) och prat innan de var tvungna att fara hem igen. Så trots min snoriga hjärna blev det en bra dag. Avslutade kvällen med att snaska choklad och kolla film. 

 

 

Så idag åkte vi återigen ut till stallet, bara en häst att fixa till så det gick snabbt och sedan så gjorde vi i ordning Maximen. Skulle skritta fram en vända runt gården i det fina vädret var det tänkt och det gick bra. Tills det kom en bil med släpvagn bakom oss och det kunde man springa för, sedan kom det mer bilar och det blev en väldig fart på det hela. Jag blev stressad, han blev stressad så på det hela inte så bra start. När jag sedan skulle rida i ridhuset hade jag ingen riktig plan och det blev väl inte så där jättebra, men, men alla dagar kan inte var så heller.

 

 

Syster satte sedan upp och testade lite och det gick fint. Ställde fram ett sockerbitshinder också för jag ville så gärna se honom hoppa under ryttare, det var superkul att se! Fick hoppa upp och ta några språng själv också, något av dem var superfint, men jag vet inte om han egentligen gillar att hoppa, svårt att säga. Börjar också fundera på om jag ska klippa honom igen, han känns lite halvseg, men samtidigt vill jag inte störa pälsen allt för mycket om han snart ska börja fälla. Vi får se, ska fråga om lite råd.

 

Hem och lunch och så däckade jag lite på soffan innan det var dags att skjutsa syster till bussen. Saknar henne redan, hoppas att vi ses snart igen.

 

Det Positiva: Systerhelg

Det Negativa: Snorighet

 

Over and Out

 

 

Så, trots födelsedag och ridträning var jag ganska taggad för att träna kendo också. Så det gjorde jag och inte behövde jag ångra det. Lollo var på landslagsläger förra helgen och kom hem med massor med ny inspiration och lite nya blåmärken, så hon höll i passet.

 

Hela tio stycken var vi och jag fick träffa Kalle igen för första gången på jag vet inte hur många veckor. Redan uppvärmningen satte ett litet annan tempo än det vanliga så jag blev både uppvärmd, lite trött och taggad. Uppvämningskiaien gör ganska mycket för hur min attityd under resten av passet är. Sedan körde vi lite semeövningar över salen, byggde vidare på att skapa öppningar och ta ippon. Sedan körde vi också några övningar med många hugg på rad över salen, först med öppen mottagare kote/men och sedan med mottagare som skulle försöka blocka lite så man skulle hitta på lite annat för att träffa. Vi körde också några vändor med enkla Men och Kote-Men i grupper, då kunde man återhämta sig lite från de snabba övningarna och göra sitt bästa när det var ens tur. Fick sedan vattenpaus och så var det dags för något jag fruktat lite skulle dyka upp. När vi åt lunch tidigare i veckan och hon berättade om lägret hade hon berättat om den här jobbiga övningen. I allafall hälften placerades ut som mottagare och övriga på ett led framför första mottagaren, sedan körde första personen kakarigeiko till hajeme, flyttade vidare och så gick kön framåt ett steg, sista mottagaren skulle man köra kirikachi mot. Jag började som mottagare, men sedan bytte vi så alla fick köra. Det var riktigt jobbigt, men jag klarade mig till slutet.

 

Efteråt så stretchade vi lite och sedan blev det bastu innan jag åkte hem och fick fin födelsedagssemla med ljus i.

 

Det Positiva: Träna

Det Negativa: Ont i halsen idag.

 

Over and Out

Så igår var det då dags för första ridträningen detta år. Lena låg sjuk i förra veckan, så då fick vi träna lite själva. Idag var hon i allafall piggare och kom, plusgrader utomhus gjorde också att jag kunde lita lite mer på underlaget, vilket kändes skönt. Lena ställde ut sockerbitar med bommar, på lägsta nivån i hörnen på kortsidan längst bort, sedan ställde hon ett snett igenom och ett på medellinjen nere på volten vid dörren. Vi skulle få lite hjälp med att framförallt få rätt på högersidan. Om jag inte hann i hörnen kunde jag lägga en liten volt och ta bommen igen. Vi började med hörnpasseringarna och sedan ner längs långsidan och så in på den lite större volten nere vid dörren. Det märktes skillnad på vad han klarade av, på den större volten så fungerade det riktigt fint, men i hörnen så var det svårare och jobbigare på de mindre volterna. Inför den första bommen, efter en hel långsida i trav, hade jag svårt att hinna få tag i honom så där blev det nästan hela tiden att jag fick lägga volt, men till den andra var vi båda bättre förberedda.

 

Nästa övning var att t.ex komma i vänster varv, ta hörnen med bommarna, vända snett igenom och ta den bommen, sedan flytta ut honom mot sargen för att kunna ta bommen som stod på medellinjen, ut i höger varv och sedan vända över banan och ta vänster och så började man om med hörnpasseringarna. Det var lite knepigt, men bra för mig som fick koncentrera mig och titta vart jag skulle och inte ner på den snygga hästnacken. Sedan gick vi vidare med att ta hörnpasseringarna i trav, fatta galopp och galoppera långsidan ner, bryta till trav och trava volten med bommen och på nästa långsida skulle det vara lite förlängning i traven. Det var roliga övningar och han var duktig, mycket mer öppen form efter vilan och krullar inte alls ihop sig lika mycket, vilket jag tycker är bättre och lättare att jobba med.

 

 

Vi körde också lite galoppjobb, hade lite problem med högergaloppen med att jag inte får honom riktigt rak när jag fattar så ibland blir det fel, men vi ska jobba vidare på det helt enkelt. Berättade också om planerna för Lena om att rida pay and ride hos Sissi Lilja den 1 mars. Kanske även en pay and jump om jag hittar någon passande. Det känns som bra mål nu innan resan. Kommer tyvärr att missa de flesta av ÖFF:s aktiviteter denna vår, men får ta igen det till hösten. Sedan är planen att starta en "riktig" tävling i höst också, men det får vi ser hur det går med.

 

Trött matte och lite varm häst var mycket nöjda efteråt. Får vi se vad hon hittar på åt oss nästa vecka.

 

Det Positiva: Roliga övningar

Det Negativa: Begynnande förkylning.

 

Over and Out