Höstens första isäventyr

November var som bekant mörk, trist och blöt. Men så, i slutet av månaden och början av december blev det minusgrader några dagar i sträck och isarna började lägga sig. Vi var inte sena med att packa ryggsäckarna och utnyttja det så gott vi kunde.
 
Vi har kommit iväg till studenternas några gånger i november och åkt på den kostfrusna banan där, men visst längtar man ut. I mitt fall med lite skräckblandad förtjusning. Nyisar är speciella och låter en hel del och risken för att plurra i kan vara stor. Men sista november var vi ute på skogspromenad och vad ser vi vid dammen inne i skogen, jodå, där ligger det is. Fortfarande något osäker på tjocklek, men dagen efter promenerade vi tillbaka i full utrustning och med skjutmåttet i högsta hugg för att se om det gick att åka på.
 
Johan kollar
Stordammen
Första gången på nyis
 
 Jag trodde inte jag skulle våga åka, men när Johan först gått lite, mätt på flera ställen och sedan plockat på skridskorna för att susa runt den lilla dammen så kunde jag tillslut inte hålla mig heller. Så vår första ensamma premiär på naturis blev på Strodammen i Lunsen. Den är nog max en meter djup, men det är fullt tillräckligt på skakiga ben. Isen var fantastisk! Så fina mönster, vi kunde se sjögräset genom och så sjöng den för oss när vi åkte. Den knakade även lite, men allt gick bra.
 
Dalkarlskärret
Morgonlycka i isfeberns töcken
 
Med blodad tand och research i facebook-gruppen steg vi upp tidigt på måndagen och åkte till Dalkarlskärret, också grunt och isen lägger sig tidigt. I morgonljus susade vi runt och fick oss en energikick innan jobbet väntade inne i stan. Nu var det många som börjat komma ut så på måndagskvällen läste vi israpporter och beslutade oss för en ny tur på tisdagsmorgonen. Sedan skulle det bli milt och regn/snö, så vi kände att vi skulle passa på. Vi hamnade vid Norrsjön öster om Uppsala, en liten sjö, ca 1 km lång och inte alls bred. Fantastisk is återigen och soluppgång! Vi hade egenligen inte så mycket tid, men när tiden för att gå upp kom, så ville jag bara inte, "Vi hinner ett varv till om vi åker fort" Johan hävdar att jag aldrig åkt så fort tidigare... Men det var så värt! Hoppas på några fler nyisar framöver, de stora sjöarna hann ju aldrig lägga sig denna omgång, så kanske om det inte kommer allt för mycket snö samtidigt som det blir kallt igen...
 
Norrsjön i morgonljus
Längtar!
 
Det här älskar jag med att bo där vi bor. 
 
Det Positiva: Is
Det Negativa: Plusgrader
 
Isfebern som rycker tag...
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0