tildans

Idag blev det lite sovmorgon, rättare sagt ,en hel del mer sovmorgon än vad jag hade tänkt, men jag hann allt jag ville ändå, och det var nog välbehövligt.

 

Blåste (som vanligt på slätten) en hel del, men ut skulle vi, fick bli en ensamtur denna dag, mitt i mellan alla andra som red kom jag (såg två som var på väg ut när jag kom till stallet och mötte två på väg ut när vi kom hem igen), men det var okej, mysigt och trevligt hade vi det jag och Maximen, förutom en incident, men det kommer vi till senare.

 

Jag har kännt ett tag att vi behöver öka fokuset lite under våra uteritter, visst att det ska vara mys i skogen också, men ibland ska vi arbeta ordentligt också, t.ex. göra skänkelvikningar över vägen i både skritt och trav, att galoppfattningarna ska vara på hjälpen, öka/minska gångarten. Jag har så mycket gratis ute när han har mycket mer egen bjudning och måste nog börja utnyttja det lite mer. Så vi körde på ganska ordentligt med det idag, fokuset skulle ju också vara en hel del galopp så vi satte högt tempo från början, travade upp för kullen och då är man lagom uppvärmd för en fösta galopp efter rosa huset redan. Fortsatte sedan grusvägen bort, mest i skritt, men även lite trav, ledde på asfaltsvägen och sedan körde vi galopp på grusvägen mot Sankesund, bröt av ibland och gjorde nya fattningar, provade hur mycket jag kunde samla, för att sedan länga några steg. Han var mycket duktig, red sedan ner till gamla hoppstigen, insåg med glädje att det börjar bli tillräckligt bra underlag för att man ska dra dit lite stallkompisar för att röja och bygga nya hinder! Vi skrittade runt en sväng i allafall, stötte på ett rådjur och sedan begav vi oss hemåt igen, en del trav och så galopp innan vi kom fram till asfalten. Sedan började jag med att skritta uppsuttet, men naturligtvis kom det bilar så jag hoppade av för säkerhetsskull. Vilket ju var tur, första bilen vi mötte höll det nämligen på att gå lite illa med. När jag leder Maxim på vägen går han inne vid kanten och jag en bit ut i vägen, helt enkelt för att göra oss bredare och få bilarna att sakta ner mer. Jag brukar vinka dämpande eller vad man ska säga med armen som är mot vägen. Det brukar fungera bra, icke denna gång, får en glad vinkning tillbaka, men ingen nedsaktning vilket gör att Maxim (då bilen kommer framifrån) backar två steg och kör ut rumpan i vägen, jag tror inte att han snuddade vid den, men inte mycket marginal fanns det, bilen fortsätter och gasar iväg åt sitt håll (tror också att föraren pratade i mobiltelefon samtidigt, men min syn kan ha spelat mig ett spratt där), ingen skada skedd denna gång heller, men jag fasar för den dag det händer något mer. Nåja, övriga bilar både som vi mötte och som körde om oss gick toppenbra, så inget som satte sig i någons huvud i allafall och det är jag mest lättad över.

 

Vi fortsatte hemåt, nu med mig i sadeln och så blev det ytterligare lite trav och galopp innan vi var hemma igen, drygt en timme var vi ute. Rätt så fin avslutning på helgen ändå.

 

Det Positiva: Bästa myshästen i skogen

Det Negativa: Vårdslöshet i trafik

 

Over and Out