Hjärtehästen Nr 1
Efter lilla vilan värmde vi upp med tömkörning igår. Höll oss på ridbanan i kvällsolen och jobbade med lite bommar. Tre upphöjda i trav och så en galoppbom, det gick ganska bra, bakbenen jobbade på ibland, traven börjar vi får riktig koll på nu och snirklade oss runt i serpentiner och över bommar som om allt var lättast i världen. Galoppen, mja, lite att jobba med, men det är på G tror jag, jag börjar kunna tömköra honom i den också, men det är svårt när jag inte riktigt har koll på hur jag ska stötta hela tiden.
Idag då, idag hade vi Lenaträning, fick en sen tid så tyvärr missade jag veckans torsdagskendo, men herregud vad det var värt det. Idag var han oslagbar på så många sätt och så underbar. Det är aldrig så att man kan "åka häst" med honom, men jobbar man för det så kommer belöningen som på beställning.
Det som var himla kul är att han hade lite mer egen motor idag, det var svalt i ridhuset och kanske hjälpte det till en hel del, redan under uppvärmningen var han mer allert än vad han varit på länge. Vi värmde upp lite i skritt och trav tills Lena kom och då undrade hon vad vi skulle hitta på. Kändes som om det var lite fritt fram, ville inte direkt träna mer programridning och delar när det är en månad till nästa dressyrstart. Så hon föreslog lite svårigheter, eller rättare sagt saker vi inte egentligen kommit till i utbildningen. Eller vi har nosat på dem. Skänkelvikningar, ryggningar och förvänd galopp.
Vi har ju tränat lite på skänkelvikningar i skritt och jag har någon gång flyttat honom lite i trav utomhus, så vi testade i skritt först, gick bra så Lena tyckte att vi fortsatte i trav så det gjorde vi. Och hästen bara: "Jaha, åt sidan säger du, okej." Visst att jag fick vara med och ta förhållningar och stötta, men så stora framsteg! Ryggningarna gick också bra, vi har ju tränat en del sådant med tanke på bruksridningen och sakta och försiktigt trampar han på bakåt.
Varför traggla saker när det går bra? Över till förvänd galopp, som jag inte minns när jag tränade sist, många, många år sedan med hästar som var bra myckt äldre och mer skolade än Maxim. Först så var han lite frågande, "Va, är det här verkligen rätt?" men som vanligt, gör matten rätt så gör han snäll som han ska. Vi testade några gånger och sedan fortsatte vi med att fatta galopp på medellinjen, både att vända upp från kortsidan och långsidan. Mycket nyttigt och det gick bättre och bättre, de sista fattningarna riktigt fina, någon sådär magisk, jag tänker galopp och en millisekund innan jag ger hjälpen så fattar han. Travade lite på slutet också och han släppte till så fint i högersidan (som varit så svår), gjorde en ökning snett igenom och när jag tog tillbaka honom efter flöt han fram ett halv varv i ridhuset, tårarna började nästan rinna, så underbart kändes det. Vi slutade där och skrittade av, varken jag eller Lena kunde sluta berömma honom. Han gav mig verkligen allt idag och det finns ingen annan häst i hela världen som kan mäta sig med honom i mitt hjärta. Jag kan knappt tro att vi kommit så långt tillsammans, jag som aldrig utbildat en unghäst tidigare sitter nu på en häst som kommit så långt på så kort tid. Jag är väldigt stolta över oss båda och där vi är idag är väl vad jag hoppades att vi skulle vara säg nästa sommar.
Imorgon ska vi ut och busa i skogen med husse och Flora, vilken bättre start på helgen kan man få?
Det Positiva: Alltid Maxim, alltid!
Det Negativa: Mörker
My furture
Over and Out
Kommentarer
Trackback