Pinsamt
Igår så var det kendoträning med en fokuserad Matilda på plats. Eller ja, fokuset höll inte hela vägen, men mer om detta senare.
Vi började med uppvärmning och sedan fick alla ta på sig sina koteer. Först skulle vi köra vanliga Men-hugg, efter första omgången med attacker när man gick förbi ändrade Anders övning till att mottagaren skulle hålla shinaien kvar över huvudet och man skulle sedan ta ett attacksteg in, mottagaren backade ut på avstånd och så gjorde man sitt nästa attacksteg. Detta för att få extra fokus på själva attacksteget. Kände själv att det hjälpte lite och skillnad blev det när vi sedan gick tillbaka till att köra Men föbi. Fokus låg också på att få ett flyt i hugget och inte stanna någonstans på vägen.
Sedan var det dags att använda koteerna lite mer. Vi hade en övning med små Kote där man skulle attackera in, mottagaren backar (fortfarande öppen) och när avståndet är lagom skulle man köra nästa hugg och så vidare över salen. Själv kom jag lite nära och det blev väl sisådär med huggandet, men bättre med tiden. Vi körde även små kote och gick förbi, lite läskigt utan Men på, men det gick bra.
Sist, men inte minst, skulle vi köra Do. Svåra, knepiga Do som för en gångs skull fungerade bra! Iallafall på höger sida... Jag tänkte på att hugga rakt mot Men, gå ner på Do och sedan gå förbi. Kunde även hjälpa någon lite som högg från sidan eftersom jag själv var så fokuserad på att hugga rakt. Klart att inte alla blev bra, men merparten var jag nöjd med. Sedan skulle vi köra på vänster sida också och där fick jag verkligen hjärnsläpp. Kände redan efter första omgången att något var fel, men kunde inte för mitt liv begripa vad det var. Mitt i min andra omgång har jag fortfarande inte kommit på och Anders kommer för att hjälpa. Och nä, det går inte så bra att hugga på vänster sida om man hela tiden hugger på höger. Det känns fel då, speciellt eftersom man ska gå förbi på ett annat sätt. Så då ska jag försöka igen och fortsätter hugga på höger sida! Ungefär då får jag en mindre skrattattack och Anders bara skakar på huvudet och skrattar åt mig också. Efteråt föreslog jag att jag skulle åka dit någon gång och stå en timme och bara hugga hidari-Do på junior, han tyckte inte att det var en dålig idé.
Trevligt pass var det i allafall, dock är motivationen för Sugo inte hög för tillfället, jobbit när de olika delarna i livet sliter och drar åt alla håll och kanter.
Det Positiva: Migi-Do
Det Negativa: Hidari-Do
LOL
Over and Out
Vi började med uppvärmning och sedan fick alla ta på sig sina koteer. Först skulle vi köra vanliga Men-hugg, efter första omgången med attacker när man gick förbi ändrade Anders övning till att mottagaren skulle hålla shinaien kvar över huvudet och man skulle sedan ta ett attacksteg in, mottagaren backade ut på avstånd och så gjorde man sitt nästa attacksteg. Detta för att få extra fokus på själva attacksteget. Kände själv att det hjälpte lite och skillnad blev det när vi sedan gick tillbaka till att köra Men föbi. Fokus låg också på att få ett flyt i hugget och inte stanna någonstans på vägen.
Sedan var det dags att använda koteerna lite mer. Vi hade en övning med små Kote där man skulle attackera in, mottagaren backar (fortfarande öppen) och när avståndet är lagom skulle man köra nästa hugg och så vidare över salen. Själv kom jag lite nära och det blev väl sisådär med huggandet, men bättre med tiden. Vi körde även små kote och gick förbi, lite läskigt utan Men på, men det gick bra.
Sist, men inte minst, skulle vi köra Do. Svåra, knepiga Do som för en gångs skull fungerade bra! Iallafall på höger sida... Jag tänkte på att hugga rakt mot Men, gå ner på Do och sedan gå förbi. Kunde även hjälpa någon lite som högg från sidan eftersom jag själv var så fokuserad på att hugga rakt. Klart att inte alla blev bra, men merparten var jag nöjd med. Sedan skulle vi köra på vänster sida också och där fick jag verkligen hjärnsläpp. Kände redan efter första omgången att något var fel, men kunde inte för mitt liv begripa vad det var. Mitt i min andra omgång har jag fortfarande inte kommit på och Anders kommer för att hjälpa. Och nä, det går inte så bra att hugga på vänster sida om man hela tiden hugger på höger. Det känns fel då, speciellt eftersom man ska gå förbi på ett annat sätt. Så då ska jag försöka igen och fortsätter hugga på höger sida! Ungefär då får jag en mindre skrattattack och Anders bara skakar på huvudet och skrattar åt mig också. Efteråt föreslog jag att jag skulle åka dit någon gång och stå en timme och bara hugga hidari-Do på junior, han tyckte inte att det var en dålig idé.
Trevligt pass var det i allafall, dock är motivationen för Sugo inte hög för tillfället, jobbit när de olika delarna i livet sliter och drar åt alla håll och kanter.
Det Positiva: Migi-Do
Det Negativa: Hidari-Do
LOL
Over and Out
Kommentarer
Trackback
