Kendosammanfattning
Då ska vi se, en liten sammanfattning av kendoläget just nu. Jag har inte tränat så mycket som jag kanske borde, men med tanke på hur livet sett ut så är det inte mycket att göra åt, man gör det man orkar. Anmäld till gradering är jag i allafall!
Det är tre pass jag gått på sedan sist jag skrev, alla tre nybörjarpass och två av dem höll jag själv. De senaste tisdagarna har Anders varit sjuk eller jobbat så jag har ryckt in. Det har varit kul, men svårt på många sätt. Det roligaste är att jag märker att jag ser mer och mer saker så då känns det som att jag kan hjälpa till. Jag var även på passet som Kalle höll i söndags. Stannade sedan inte på fortsättarpasset eftersom jag ätit ganska dåligt på dagen och dessutom inte träffat Johan på nästan hela helgen. Några timmar i soffan behövs så väl då.
Men idag, idag då jäklar! Lollo och jag peppade varandra till att gå på passet och då så bar det av. Fick jaga Lollo upp för Glyttingebacken innan jag hann i fatt, svettigt, men kondisen finns där någonstans. Jag kände mig för övrigt väldigt stark idag, stark och fokuserad. Det vi hoppades mest på slog in också, mr M dök upp så Lollo som väntat på den här dagen väldigt länge fick köra sin ji-geiko mot honom, jag med såklart.
Vi börjar från början. Jag kände redan i början att fokusen var där den skulle och att jag var inställd på att kanske inte go all in, men att köra väldigt koncentrerad och jobba på mina graderingsgrejer, ta intiativ och inte ha fusksteg i attackerna. Vi började med stora Men, första gången mot Anders, första tre var väl rätt så okej, minifusk-streg på någon och någon som blev lite bättre, jobbade också med en lite snabbare zuriachi efteråt, bra att vi tränar mycket sådant på nybörjarpassen. Andra omgången på tre så fick jag till en som, jag vet inte, den kändes så rätt och det bästa var att när jag vände mig om så nickade Anders och gjorde tummen upp och det är inte ofta det händer. Och det blev lite av en uppenbarelse för mig, jag kan, jag vet, jag känner när det är bra!
Sedan gick vi över till Kote-Men, först stora, sedan stora kote följt av små Men och sedan tvärt om (vilket är knasigt, bakvänt och svårt) och sist små attacker på båda. Det gick helt okej, flytet fanns där för det mesta, även några av varianten små Kote, stor Men satt bra. Vi gick över till lite mer avancerade tekniker när man ska få bort mottagarens shinai för att öppna Kote och hugga Kote-Men. Jäkligt svårt, men jag tror att det är bra, för man koncentrerar sig så mycket på det svåra att allt annat går per automatik. När jag kom på att jag skulle dra ner tempot lite så gick det betydligt bättre och jag fick till en där jag kände att jag verkligen styrde den andres shinai.
Vi gjorde också en omgång med Men-hiki-Men, Men-hiki-Kote och Men-hiki-Do, körde mot Lollo, vi körde järnet. Tack och lov blev det vattenpsu sedan, annars så vet det tusan. Ji-geiko väntade, första var mot Anders, vi skulle köra så bra attacker vi kunde så jag försökte ta lite intiativ och jag är nöjd med vad jag åstakom, jag var fokuserad, taggad, men inte så taggade att det blev ett totalt virrvarr av det hela. Sedan så körde jag mot Martin, vilket var kul, jobbigt och lärorikt. Han är väldigt snabb och stabil och när Lollo och jag pratade på hemvägen kom vi på att det är lite som att köra mot Nisse (sedan så hade vi en lång utläggning där vi saknade Nisse en massa).
Naturligtvis var jag helt slut inför nästa som var mot Johanna, men jag höll ihop och fokuserade ganska bra, försökte variera attacker och lite sånt. Nästa var mot vår spanska utbytesstudent, då blev jag lite lat och trött och längtade efter vila. Efter min vila blev det en sista ji-geiko mot Lollo. Den var inte speciellt vacker tror jag, men Anders sa, ge det allt ni har så vi körde på. Bitvis kanske för mycket, jag är ledsen att jag sprang in i dig, jag såg dig, men jag ville göra min Do ändå, kanske är något jag borde ha sagt till en person efter passet.
Mycket stretching, bastu och susa ner för backen mot soffan och den lilla chokladen som väntade. Ledig imorgon, ska träffa Hampushästen, rida ut på Maxim, fika hos en kompis och kanske promenera. I helgen blir det att flytthjälpa i Västerås och brukstävling.
Det Positiva: Känsla, vilja, hopp.
Det Negativa: Små skavanker
Torsdagsträningar is the shit!
Over and Out
Det är tre pass jag gått på sedan sist jag skrev, alla tre nybörjarpass och två av dem höll jag själv. De senaste tisdagarna har Anders varit sjuk eller jobbat så jag har ryckt in. Det har varit kul, men svårt på många sätt. Det roligaste är att jag märker att jag ser mer och mer saker så då känns det som att jag kan hjälpa till. Jag var även på passet som Kalle höll i söndags. Stannade sedan inte på fortsättarpasset eftersom jag ätit ganska dåligt på dagen och dessutom inte träffat Johan på nästan hela helgen. Några timmar i soffan behövs så väl då.
Men idag, idag då jäklar! Lollo och jag peppade varandra till att gå på passet och då så bar det av. Fick jaga Lollo upp för Glyttingebacken innan jag hann i fatt, svettigt, men kondisen finns där någonstans. Jag kände mig för övrigt väldigt stark idag, stark och fokuserad. Det vi hoppades mest på slog in också, mr M dök upp så Lollo som väntat på den här dagen väldigt länge fick köra sin ji-geiko mot honom, jag med såklart.
Vi börjar från början. Jag kände redan i början att fokusen var där den skulle och att jag var inställd på att kanske inte go all in, men att köra väldigt koncentrerad och jobba på mina graderingsgrejer, ta intiativ och inte ha fusksteg i attackerna. Vi började med stora Men, första gången mot Anders, första tre var väl rätt så okej, minifusk-streg på någon och någon som blev lite bättre, jobbade också med en lite snabbare zuriachi efteråt, bra att vi tränar mycket sådant på nybörjarpassen. Andra omgången på tre så fick jag till en som, jag vet inte, den kändes så rätt och det bästa var att när jag vände mig om så nickade Anders och gjorde tummen upp och det är inte ofta det händer. Och det blev lite av en uppenbarelse för mig, jag kan, jag vet, jag känner när det är bra!
Sedan gick vi över till Kote-Men, först stora, sedan stora kote följt av små Men och sedan tvärt om (vilket är knasigt, bakvänt och svårt) och sist små attacker på båda. Det gick helt okej, flytet fanns där för det mesta, även några av varianten små Kote, stor Men satt bra. Vi gick över till lite mer avancerade tekniker när man ska få bort mottagarens shinai för att öppna Kote och hugga Kote-Men. Jäkligt svårt, men jag tror att det är bra, för man koncentrerar sig så mycket på det svåra att allt annat går per automatik. När jag kom på att jag skulle dra ner tempot lite så gick det betydligt bättre och jag fick till en där jag kände att jag verkligen styrde den andres shinai.
Vi gjorde också en omgång med Men-hiki-Men, Men-hiki-Kote och Men-hiki-Do, körde mot Lollo, vi körde järnet. Tack och lov blev det vattenpsu sedan, annars så vet det tusan. Ji-geiko väntade, första var mot Anders, vi skulle köra så bra attacker vi kunde så jag försökte ta lite intiativ och jag är nöjd med vad jag åstakom, jag var fokuserad, taggad, men inte så taggade att det blev ett totalt virrvarr av det hela. Sedan så körde jag mot Martin, vilket var kul, jobbigt och lärorikt. Han är väldigt snabb och stabil och när Lollo och jag pratade på hemvägen kom vi på att det är lite som att köra mot Nisse (sedan så hade vi en lång utläggning där vi saknade Nisse en massa).
Naturligtvis var jag helt slut inför nästa som var mot Johanna, men jag höll ihop och fokuserade ganska bra, försökte variera attacker och lite sånt. Nästa var mot vår spanska utbytesstudent, då blev jag lite lat och trött och längtade efter vila. Efter min vila blev det en sista ji-geiko mot Lollo. Den var inte speciellt vacker tror jag, men Anders sa, ge det allt ni har så vi körde på. Bitvis kanske för mycket, jag är ledsen att jag sprang in i dig, jag såg dig, men jag ville göra min Do ändå, kanske är något jag borde ha sagt till en person efter passet.
Mycket stretching, bastu och susa ner för backen mot soffan och den lilla chokladen som väntade. Ledig imorgon, ska träffa Hampushästen, rida ut på Maxim, fika hos en kompis och kanske promenera. I helgen blir det att flytthjälpa i Västerås och brukstävling.
Det Positiva: Känsla, vilja, hopp.
Det Negativa: Små skavanker
Torsdagsträningar is the shit!
Over and Out
Kommentarer
Trackback
