Satus Quo

Denna vecka har kanske varit snäppet bättre fysiskt i allafall. Fortfarande trött, fortfarande inte kommit in i de bra rutinerna jag hade i höstas gällande sömn och träning. Känner mig ganska negativ och bitter för jämnan. Som sagt försöker jag ta tag i det, men det kommer att krävas en hel del förändringar för att situationen ska reda upp sig. Men men, det enda man kan göra är sitt bästa och det är mitt ansvar att få mitt liv dit jag vill.
 
Vi startade veckan med vila för Maximen, jag hade kvällsfodringen så vi passade på att ha lite mysstund och rykta ordentligt när jag väl fixat allt som måste fixas. På tisdagen pallrade jag mig upp och longerade på morgonen bara för att göra något, på kvällen skulle jag på middag så fick fixa stallet då, tyvärr kom jag inte upp i så pass god tid att jag hann rida.
 
 
 
På onsdagen blev det ridning i ridhuset hemma, hade tur och fick det för mig själv trots att det inte var så sen kväll. Vi har stängt vår anläggning i två veckor på grund av smittoläget så fick ställa in denna veckans och nästa veckas träning. Sedan får vi se var situationen säger. Min åsikt är att det är bra att alla blir mer medvetna om hur man ska förebygga smittspridning på bästa sätt i alla lägen inte bara när det är större utbrott (inte låna varandras saker, inte gulla med andras hästar utan att tvätta händer efter, byta kläder mellan olika stall och så vidare) sedan kan jag tycka att det blivit lite hysteriskt i år. Det är en läskig form av virus som härjar och olyckliga omständigheter har lett till att många hästar drabbats och flera dött, men det har inte spridit sig explotionsartat utanför de redan drabbade anläggningarna. Ja, jag tycker att de som rör sig i närområdet av de isolerade anläggningarna absolut ska vidta ännu mer försiktighetsåtgärder (luftburen smitta), men att hela landet ska stänga ner all verksamhet och tro att det då inte ska ske några fler fall är lite naivt tycker jag. Säg att alla stänger i två-tre veckor och sedan börjar alla bete sig som vanligt igen, klart det kommer spridas smittor igen då. Bättre medvetenhet hos alla behövs verkligen, själv har jag fått flera insikter och ideer om rutiner som jag ska införa för mig själv och Maxim. Varje år går det smittor denna tid på året, men detta år verkar folk och media fått upp ögonen för det hela. Vilket gör att det blir en hel del spridning av rykten och andra otrevliga saker, jag försöker läsa det mesta som sägs, men sägs något från myndighetshåll eller veterinärer så lyssnar jag extra noga. De är ändå dem som har en helhetsbild känner jag. Sedan kan jag också tycka att de flesta stall verkligen inte är byggda för smittor och för att förebygga dem. Kontakt mellan boxarna och mellan hagarna, där finns det nog mycket man kan göra. Minns när ridskolan jag red på fick in en smitta (tror det var kvarka), efter det byggde de uteboxar och ändrade om rutiner för införsel av nya hästar, man lär sig nog den hårda vägen. Och ibland hjälper inget av det man gör och hästar blir sjuka ändå.
 
Över till passet, han var faktiskt jättefin, lite stel i höger sida, men det släppte ganska så snart och vi kunde rida på ganska bra detta pass (mattens ork höll lite bättre). Fina tempoväxlingar i traven, skänkelvikningar och i galoppen jobbade vi mest varvat på fyrkant och voltspår, lite förvänd och försöka ställa åt båda hållen och balansera upp. Blir så himla fin av det jobbet. Svagare i vänster, men när vi fick igenom högerställningen även i vänster förvänd var det något som släppte och galoppen blev flera snäpp bättre bara sådär.
 
Gick en promenad på torsdagen i mörkret, först en slinga i skogen sedan försökte jag backträna lite över några kullar i en av sommarhagarna. Maxim blev lite sur för det var mörkt och han ville faktiskt stanna och äta, så det så. Sedan red vi ett pass i ridhuset på fredagskvällen, han kändes rätt så fin och med mig från början, inte speciellt stel heller. Försökte rida på framåt, mjuka upp med små volter i trav och åttvolter, någon skänkelvikning kände vi också på. I galoppen försökte jag tänka framåt, vi red förvänd några varv runt fyrkantsspåret och det blir han väldigt fin av, jobbade vidare med att ställa åt båda hållen. Sedan gjorde vi lite övergångar till skritt och ny galoppfattning också. Inte helt perfekt, men godkänt. Kändes mjuk och spänstig när jag travade av.
 
Helgen blev lite av en stallhelg där jag försökte stöka undan lite uppgifter. Påbörjade vårmockningen av hagen bland annat vilket känns skönt. Red ut båda dagarna i fint väder, lite blåst på lördagen, då skrittade vi i skogen där det fortfarande var en del is, någon kort travsträcka blev det, men mest skritt och ibland off-road för att undvik isen. Mysig tur! Idag hade vi en pang-tur, kunde rida i tröja och väst, plockade bort öronskydden på hjälmen och njöt av strålande solsken. På rundan vi red hade det smält fint ner mot åkrarna och ån, men var lite isigare inne i skogen. Så vi red någon extravända där det var tinat och kunde galoppera en hel del. Maxim njöt och frustade, kändes väldigt nöjd över att äntilgen få sträcka ut lite. Blev kanske lite väl mycket framåtläge ibland då han blev lite framtung, konditionen är väl heller inte vad den varit, men nu hoppas jag att mildvädret håller i sig så skogen också tinar upp och vi når våra längre galoppvägar och kan börja bygga upp oss igen.
 
Det Positiva: Mer medvetenhet åt folket
Det Negativa: Klart det är tråkigt att missa träningstid...
 
You give me a reason
 
Over and Out   

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0