tildans

Så var det då dags för årets DM, som vanligt en trevlig dag med många trevlig människor. VI hade en starttid i mitten av fältet så Maxim fick i år vara med hela dagen i skogen, annars tar det bara 20 minuter att åka med transporten så jag har kört i mellan tidigare år. Lång dag blev det så nästa år kanske vi lägger upp det lite annorlunda. I allafall kom vi dit i god tid och installerade oss vid ett träd med en höpåse, så Maxim var relativt nöjd med tillvaron.

 

Bangenomgång och så gick jag banan några gånger själv. Redan här borde jag ha förberett mer, haft en plan för hur jag skulle agera om han reagerade på något. Det var ganska mycket utställt mellan hindren och trångt så risken för att titta på ett annat hinder medan man skulle genomföra ett annat var ändå rätt stor. Vilket jag borde ha insett, men jag var väl inte helt med i huvudet kan vi säga... Kollade på de tre första ekipagen och sedan gick vi tillbaka till transporten, borstade, sadlade och gjorde oss i ordning. Sedan borde jag, återigen tänkt annorlunda vid framridningen, jag borde ju ha lärt mig vid det här laget kan man tycka, men minnet är bra men kort som man brukar säga. Jag ledde honom tillbaka så han var ordentligt framskrittad, men egentligen borde jag ha ridit honom tillbaka, när jag såg att det var ridekipaget innan, så alltså två kvar innan jag skulle starta som var i funktionskontrollen, borde jag ha travat och galopperat fram honom på skogsvägarna, istället blev jag stressad utan anledning och ville vara i god tid, vilket istället ledde till att vi fick skritta fram utan sadel tills funktionären var redo att ta imot oss en kvart senare... Och så var det dåligt underlag på gräset när jag väl kom upp i sadeln så vi kunde bara trava lite försiktigt. Den här insikten fick jag redan för några år sedan, så man undrar ju var den höll hus nu.

 

 

Igång kom vi tillslut, klarade för övrigt funktionskontrollen med 0 straff, över bron med 0 straff, kickade ner en skrittbom 10 straff, tog oss igenom flytta föremål felfritt med 0 straff, sedan var det dags för trav och lydnadshinder som i vanlig ordning bestod av den hemska vit/svart-mönstrade mattan och några till mattor. Maxim har gått över den i flera år nu och den var inte problemet nu heller, istället började han blåstirra på två stolar som stod bredvid med fårskinn hängande över sig. Tydligen livsfarligt... Mitt huvud var ju som sagt inte med, istället för att andas några extra gånger så stressade jag på och vips hade han smitig av mattorna och utanför spånlinjen 100u på det. Suck, blev såklart besviken, mest på mig själv, lite på honom, för jag trodde vi kommit lite längre än så här och att han ibland kan bjuda till lite. Vattnet gick han i iallafall trots nya ankor och en simbassängslina så 0 straff där, sedan skulle vi ta portarna, varav den första stod jämte stolarna med fårskinnet så han började krångla igen, kom tillslut fram och klarade alla felfritt 0 straff, men det påverkar ju bedömning under ridning. Sedan var det galopp, vilket han inte ville fatta, nog en kombination av för dålig framridning och att det var halt och han blev osäker, försökte inte jättemycket. Hoppning 0 straff, bryggan 0 straff och gatubrunn 30 straff eftersom han fint gick över den utan att nudda. Ryggningen 0 straff och vändning i trångt utrymme två tramp så 10 straff. Sedan var det halter, 3 st som avslutning som han i vanlig ordning glänste i. Vi fick 63 straff vid bedömning under ridning, lite för tveksamheterna och för felaktig gångart. Totalt 213u.

 

Egentligen borde jag inte bli besviken på det här viset, jag har ju sagt att vi inte kommer ta oss till något SM i bruks, att de banorna kommer vara för svåra för oss som ekipage med allt vi har i bagaget och att jag inte vill lägga tiden och energin på det. Just nu är jag inte rädd för bruksridning och det vore trevligt om det fortsätter så och vi kan hålla det på en lagom nivå. Vilket innebär att vi faktiskt nått så lång vi kan resultatmässigt, vi har flera rundor utan u vilket ger en prestationsmedalj i brons och vi har en placering på DM från förra året (3:a) som ger en prestationsmedalj i silver, för att ta guld ska man vara placerad på FjordSM eller BruksSM och det är som sagt inget vi siktar på. Men kanske är det den där tävlingsmänniskan i mig som vill, vill, vill. I år hade vi utan u:et ändå inte varit tillräckligt bra för topp 3. Men faktiskt kommer vi försöka igen nästa år, kanske med lite mer träning i kroppen och en bättre framridning att vi kan vara där igen. I år blev det en 5:e placering vilket inte är dåligt det heller och rundan var som sagt fin förutom missödet vid lydnadshindret. Vi har ju gjort betydligt sämre.  

 

Det roligaste med Bruks-DM är ju ändå alla människor och hästar man träffar. Många återkommer år efter år och det är trevligt att "känna" lite människor. Speciellt som det dyker upp människor med andra fjordingar som man kan prata med.

 

Det Positiva: Min gula kompis

Det Negativa: Tittigheten...

 

 

Over and Out