Höstens vindar

I onsdags fick vi bekänna lite färg med en betydligt jobbigare träning in föregående vecka. Var nog en kombination av att vi körde på lite mer och att ridhuset var nyharvat så det var lite djupare underlag än det brukar, men både Maxim och jag blev helt slut. Jag har haft träningsvärk efteråt, vilket väl betyder att jag hittade de muskler jag egenligen ska använda varje gång jag rider... Vi jobbade på en del i traven först och skänkelvikningar i diagonalerna, måste försöka hålla honom rakare i svängen annars försvinner bogarna iväg och han blir förböjd, men det går fortfarande helt klart i rätt riktning! Fick också göra öppnor på medellinjen och det var inga problem sa Maxim, "jag kan!", så kul att det har släppt där. I galoppen jobbade vi på med rakare häst och tempoväxlingar, ibland blir det super och ibland mindre bra och ibland tryter orken helt och hållet. Men i de stunder det blir bra så får jag en helt fantastisk känsla, längtar så över att någongång kunna visa upp den i större utsträckning på en tävlingsbana. Travade av genomsvettiga båda två, ytterligare en grej som nu släppt otroligt mycket är att länga ner halsen och gå i en lägre form, helt omöjligt  början, men nu förstår han precis vad vi är ute efter.
 
 
 
När vi kom hem igen fick Maxim bekanta sig med en ny hästkompis, vilket gick jättebra, på torsdagsmorgonen vankades det nämligen ihopsläpp med två andra hästar. Det blir ju lite rokader ibland med hästar, någon river saket, någon annan trivs inte osv, i detta fall är det två valacker som gärna vill bo med sina haggrannar när de är brunstiga så vi fick hitta en annan lösning innan något allvarlig hände. Maxim har varit tillfällig singel i hagen då hans ordinarie haggkompis är på semester i augusti. Han har haft hästar runt omkring, men det märks ju på honom att det inte är helt bekvämt. Det är ju trevligt när hästen kommer springande så fort man ropar och att han uppmanar en att klia på alla möjliga ställen, men det är ju bättre med hästkompisar som uppfyller de behoven istället. Lugnt ihopsläpp, Maxim har gått med en av dem tidigare och som sagt hälsat på den andra på onsdagskvällen, så det känns kul. Vi skrittade en vända i skogen på kvällen och myste lite.
 
Sedan hade han fått jobba lite markarbete med medryttaren på fredagen, på onsdagen tog vi en tur i ridhuset. Lite avigt pass, de höll på att spärra av en delen av ridhuset och målade hinder, vilket jag tog som mijöträning, men vi kände oss väl båda lite ur form. Travade runt och mjukade upp lite i allafall, för på söndagen skulle vi ut och galoppera med stallkompis. Lite mer harmonisk tur än förra gången vi var ute, men Maxim kändes också något trött, jag börjar fundera på om pälssättningen spökar och att han behöver någon slags extra hjälp, får se om det får bli lite B-vitamin som Maritha rekommenderade eller om vi ska ta oss igenom det ändå. Sedan blev det vila igår och så ridhuset igen ikväll, inte helt framme och fick leta efter enrgin, men han gjorde det jag bad om och kändes ändå mjuk.
 
Det Positiva: Denna vecka, bara mina pojkar
Det Negativa: Allt runt omkring
 
Ge mig styrka
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0