tildans

 

Förra veckan började som vanligt, vila på måndagen för Maxim, lång jobbdag för matten och tyvärr inte simning på kvällen som blivit en rutin. Sedan kom tisdagen, motivationen tröt kanske lite, men jag plockade fram tömkörningsgjorden och tömmarna och så fick vi ett hyffsat pass i ridhuset. Genast en förbättring mot föregående vecka och en liten puff uppåt för självförtroendet. Bästa är att avsluta med löslongering och han avslappnat travar runt på en volt runt mig. Finaste gula <3

 

På onsdagen blev träningen för Maritha inställd tyvärr, vi försökte oss på ett pass i ridhuset, men fick väl inte riktigt till det så bra som jag hade velat, så är det ju ibland och inte så mycket man kan göra åt det heller. Promenad på torsdagen i morgonsol och så hade jag semester på fredagen. Tog en uteritt i solen, jobbade undan ganska mycket i stallet och åkte till hovslagaren. Allt som allt en fin dag!

 

Sedan vaknade jag på lördagen med värsta förkylningen och feber, kravlade mig till stallet och longerade Maxim över tre bommar i ridhuset så han fick jobba lite i allafall. Vila fick det bli på söndagen för då var jag ännu mer sliten och sov mest i soffan hela dagen.

 

Tillräckligt med ork för att jobba på måndagen och så bet jag ihop och tog en kvällstur i skogen med Maxim, vi hade lite diskussioner om hurvida joggare och promenadare i skymmning plötsligt förvandlas till hästätande monster eller inte. Samt att kossorna var rätt så nära staketet denna kväll så då hoppade jag faktiskt av och gick. För att försöka få en avslappnad häst så gott det gick. Det har tidigare år inte varit så stora problem, men detta år och denna flock, speciellt nu på sensommaren och hösten har varit otroligt nyfikna och kommer ibland fram (alla hundra av dem) alternativt får ryck och springer efter en. Är matten misstänksam så blir ju hästen det också. Efter det fick vi till lite joggingtrav i alla fall och lite jobb i skritt innan vi tog oss hemåt.

 

Eftersom det var träningar inbokade på tisdagskvällen tog jag mig i kragen och åkte till stallet på morgonen. Vilket nog var ett klokt beslut (det är det nästan alltid, önskar jag orkade ännu fler mornar). Vi fick ha ridhuset för oss själva och rida välbehövliga övningar för att mjuka upp stel häst. Som faktiskt lossnade riktigt bra efter ett tag och blir fin. I traven red vi serpentiner och tiometersvolter och i galoppen rullade vi på runt fyrkanten, ställde åt båda hållen, lade in någon volt och lite förvänd galopp, även det runt fyrkanten eller på en större volt. Kändes helt okej att trava av sedan. Jag försökte fokusera på att inte bli fast i min ytterhand när vi böjde och ställde, i övrigt är jag mest nöjd med att jag orkade ett normalt ridpass, dock utan nedsittning i traven.  

 

Sedan blev det träning av på onsdagen, matten på ca 80% kapacitet, men då lade vi oss på den nivån också, träningen igenom. Många korta skrittpauser för att matten skulle andas. Mycket fokus lade vi på mig och mina skänklar denna dag och vad det blev skillnad. Ibland kan man få höra samma sak på hundra olika sätt, men det är när man hör det på det 101:a sättet som kroppen och huvudet plötsligt förstår vad som menas och vad man ska göra. Det jag ska tänka på är ju det gamla vanliga att inte skänkla hela tiden och inte flaxa omkring med benen, men när nu Maritha sa att jag ska trycka fram och ned foten i stigbygeln hamnade de plötsligt mycket mer stilla och det blev väldigt mycket bättre. Det här ska jag öva vidare på och försöka lita på att han går framåt även utan ständig uppbackning. Väldigt fin var han i alla fall, vi red lite förvända galopper och nu är vänster bättre än höger så där lite hux flux. Sedan övade vi skänkelvikningar på diagonalen in till medellinjen, när jag väl slappnade av och hade samma tänk med skänklarna som innan så blev det mycket bättre. Fick öva lite i bakdelsvändningar också, blev lite mycket för mattens hjärna, men börjar få in snitsen i alla fall ibland. Behöver vara noggrann med hjälpgivningen bara och inte lägga på skänkel som inte ska ligga på. Och noggrann med att det är tygeltagen som vänder. Fick trava av med en fin känsla sedan och klappa om min fina gula.

 

 

Morgonpromenad blev av på torsdagen, dock med sen matte som inte hunnit äta frukost, men det gick ändå. Och så hann vi ut på vår fredagstur innan det blev alldeles mörkt som avslutning på arbetsveckan. Lite kossor att snegla misstänksamt på och vi fick ta en liten omväg genom skogen för att några stod och glodde alldeles vid staketet, men annars gick det bra.

På lördagen blev det vilodag igen då vi hade familjehelg med hussens alla syskon och familjer. Och idag när alla hade åkt hem var orken nästan slut, vi fick till ett tömkörningspass i ridhuset med ganska så fin häst, om än något stel. Hade tänkt låta honom galoppera lite lös också, men så kom det in en annan häst alldeles i slutet av vårt pass så fick ändra mig.

 

Det Positiva: Att ändå nästan orka

Det Negativa: Dåliga prioriteringar

 

 

Over and Out