DM i Bruksridning Uppland

Så den sista tävlingen i bruks för säsongen enligt den plan jag har. DM har alltid variet en stor milstolpe och att lyckas på just den tävlingen har länge varit en önskan från min sida. Men alltid har det varit något som satt käppar i hjulet, mattens hjärna mestadels, som glömt bana, inte vågat göra hinder för att hjärnspökena säger ifrån. Men i år var vi taggade till tänderna, med lite självförtroende från SM, med träningar för Camilla i bagaget och med bästa uppbackningen i form av hästskötare-Johan, syster, mamma och pappa som hejarklack. Och Camilla på plats som också deltog och försökte få mig att komma ihåg att andas.
 
Maxim i det närmaste sprang på transporten, vi kom fram i god tid och kunde leta upp en plats att binda Maxim på innan vi gick banan. Banan började efter funktionskontrollen med en bro att gå över, därefter flytta tre föremål (pelhambett med kadja, hundleksak och vattenflaska) med mer och mer avstånd mellan pinnarna, därefter över tre skrittbommar, trav över läskig matta (många som hade problem med den), vidare genom portarna som var koner med tennisbollar på vilket vi föredrar framför den andra varianten med avsågade plogpinnar och pingisbollar, dessa är lite lättare för hästarna att uppfatta. Ner i vattnet, trava runt och ner i skritt, bryggan som även detta år var en vagn till en åkgräsklippare, lät lite när man steg på och av den, men i lagom höjd kan jag tycka, vi gillar ju inte höga bryggor jag och Maxim. Vidare till rutan och sedan backning innan det var galopp och tre hinder att ta. Skritt igen över gatubrunnen och avslutade med tre halter, uppför, nedför och plant i lite olika tidsintervall.
Gick banan ett par gånger med Johan och diskuterade igenom planen. Sedan såg vi på några ekipage och det kändes som att min plan var vettig. Eftersom vi haft lite problem med att hålla tiden hade vi tittat ut några ställen där man kunde gena lite för att spara in så vi inte skulle behöva stressa vid de moment vi vill ta tid för.
 
 
Sedan dök syster upp och så föräldrarna också vilket var roligt! Borstade Maxim, flätade svans och gjorde i ordning. Reda fram lite på vägarna och Maxim var pigg och glad! Helst när man red mot de andra hästarna, men även annars gjorde han det han skulle.
 
Funktionskontrollen kunde väl ha gått lite bättre, hade lite långa tyglar och det fanns ju massor med gräs tyckte Maxim, så 10 straff där. Hann rida runt lite innan start och sedan var det vår tur, över "övningsbron" och genom skogen där tanken var att vi skulle gena och spara lite tid, Maxim stannar för toapaus... men sedan kom vi igång igen, över ridbron som var lite smalare utan straff. Flytta första föremålet som var ett klirrande bett. Lite fumlig matte och Maxim blev lite spänd, men vi höll ihop det och lyckades med den och även de två efterföljande! Inget straff där heller. Skrittbommarna gick 2 av tre bra medan en föll så 10 straff där. Sedan var det travskylt, men eftersom det var så kort avstånd till mattan höll jag mig kvar i skritt, det är större chans att det inte händer något om han i tid hinner se vart vi är på väg och man inte "överfaller" honom. Lite tvekan, men sedan smög vi över, matten blåstirrandes någonstans långt bort bland träden och försökte andas normalt. 10 straff där, travade vidare och genom alla portar med glad Maxim som började sig på att "leta" vart han skulle, Inga straff där heller! Vattnet stannade vi till på också, men sedan igenom på 10 straff, om än i skritt. Upp och vidare till bryggan, djupandning av matten, ner med spöet under sadeln, försökte att landa mjukt och det verkade gå hem, han brydde sig inte så mycket om ljudet, kröp ihop lite, gick några steg framåt och så upp i sadeln igen, 0 straff! Till vändningen i rutan, fortfarande är vi lite för okoncentrerade och vi behöver öva för att veta vilken teknik som egentligen är bäst för oss, ett tramp på spånlinjen och 5 straff. Backningen gick inte heller optimalt 10 straff där, vi pratade lite bättre med varandra, men jag vet ju att vi kan ännu bättre. Det ska också sägas att måtten och vinklarna här var snällare än på SM eller de träningar jag varit på för C, så vi borde ha kunnat hålla nere straffen lite kan jag tycka så här i efterhand när man reflekterar, men det är jag som måste jobba vidare på min kommunikation. Sedan blev det hoppning över de tre hindren, tog dem i trav, men klarade alla så 0 straff där. Gatubrunnen vägrade han gå på trots att vi övar när vi kan hemma på cykelvägarna, så 30 straff där, verkligen något att öva vidare på, när allt annat går bra är det mycket straff att dra på sig. Halterna tog Maxim hand om, "Jag kan och vet" sa han, inga straff där och i mål inom idealtiden. Vi fick 37 straff för bedömning under ridning, merparten för att vi skrittade över mattan och genom vattnet samt hoppade i trav. Men kommentaren "Lugnt och koncentrerat ridet på bekymmersfri häst" värmer otroligt mycket, vilken resa vi har gjort och just nu är jag så tacksam över att jag aldrig givit upp för den här resan har gett oss så mycket mer än skador, den har gett mig så mycket i kommunikationen med Maxim, numer kan jag läsa av ganska tydligt vart gränsen går och hur mycket till man kan tänja den. Och jag börjar kunna förmedla ett lugn till honom även från ryggen.  
 
 
 
Vi åkte hem med Maxim, tömde transport och fixade klart i stallet det vi inte hunnit på morgonen. Sedan åkte vi tillbaka, hann se de sista ryttarna och vara med på prisutdelningen. Vi slutade på en 4:e plats! Fick diplom och en liten rosett. Med blodad tand drömmer jag om en pokal nästa år! Så här ska tränas brunnslock och att vända på en femöring. Vi ska om det blir någon arrangör till nästa år delta på FjordSM är planen och så får vi se i vår vad det dyker upp för brukstävlingar, det känns skönt att inte behöva åka land och rike runt för att jaga kval i år igen. Nu kan vi ta den tiden och pengarna och lägga på att träna bryggor och flyttning av allehanda föremål istället. Men en bättre avslutning på Bruks-året kunde jag inte ha önskat mig, så nu ska jag få tummen ur och ansöka om en prestationsmedalj i brons också!
 
Trötta styrde vi ekipaget ut på landet och hämtade ett lass hö som vi inte orkade lassa ur när vi kom hem, mitt förvaringsutrymme ser kaosartat ut så det blir en del att ta reda på nu i början av veckan.
 
Det Positiva: Min gula prins som alltid gör sitt bästa
Det Negativa: Mattens dåliga tajming
 
Minnen som varar för evigt <3 
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0