Uteritter till fullo

Det här var ett inlägg som skulle ha publicerats i början av förra veckan. Eftersom förra veckan inte alls blev så som förutspått kommer det här istället.  
 
Min tanke att blogga på helgen gick ju inte så bra, trots att jag egentligen inte hade så mycket planerat så blev det mycket ändå.
 
Vi avslutade veckan med promenad på torsdagen och ett försök till uteritt på fredagen. Lite ostyrig häst som hade behövt rasa av sig ordentligt men återigen fick nöja sig med skritt och försiktig trav i mörkret. Det går lite upp i huvudet på honom då och det blir inte riktigt harmoniskt. Vi jobbade vidare på det här under lördagen och var ute i nästan två timmar. Mest skritt såklart eftersom underlaget hade allt annat att önska. Men vi travade där det gick och körde fullt ös medvetslös med någon form av kontrollförsök från mattens sida uppför sandbacken som gick att springa i. Då kunde han skritta normalt hem och frustade nöjt, även om det fortfarande var den snabba traven som kom fram.
 
Även på söndagen red vi ut, skritt och trav och tanken var att utforska, men eftersom han var lite för speedad höll vi oss till bekanta vägar. Behövde sitta av en gång och leda när det blev mycket på samma gång, främmande hästar, hundar, barnvagnar och bilar. Bättre att ta det säkra före det osäkra. Han kändes ändå lite mer avrastad och lugn i huvudet, kom till ro i skritten på hemvägen och småfrustade för sig själv.
Jag ägnade sedan tid åt att mocka hage (ljuset är ju kvar på eftermiddagen!) och laga täcken innan jag även hade intaget.
 
 
 
Vi får se hur det går med vår träning den här veckan förresten, det ser lite mörkt ut. Jag var nämligen ute och for på lördagen för att hämta foder ute i Almunge. Det blev lite senare än vad jag beräknat och på hemvägen stötte jag på en flock med grisar som jag inte riktigt hann bromsa för. Så en krossade höger framljus och bucklade till motorhuven lite. Tror det bara var en touch, för vi såg inte till någon gris när vi gick för att titta, en snäll man stannade och kollade att allt var okej, han hade sett att jag bromsade. Men försökte ringa polisen och fick inte tag på dem, ringde till Johan och grät och så fick han polisen att ringa till mig. Fick berätta vad som hänt och märka ut så skulle de skicka jägare. Senare ringde jägaren också, men han kunde heller inte hitta någon gris, så den kanske klarade sig. Hörde prassel i skogen när jag var ute och märkte upp vägpinnen och skyndade mig in i bilen igen. Nu är vildsvin ännu läskigare än de redan var....
 
Det Positiva: i mörker lyser en gul häst upp
Det Negativa: När livet gör en helomvändning
 
For Everything we got, we should be grateful
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0