De första dagarna och Marithaträning

Så direkt efter tävlingen i söndags for vi mot vårt nya hem, Ganska pirrigt är det att byta stall, för det är så himla viktigt att det blir bra. Maxim var på och lite ostyrig, sådär som vi inte vill att han ska vara bland folk som inte lärt känna honom ännu... Därför kändes det extra bra att jag hanterade honom själv de första dagarna. De senaste åren har han ju i princip haft lösa ut- och insläpp och även om han är tränad till att inte springa omkring i grimskaftet så kokar det över i huvudet på honom ibland, speciellt på ny plats och med nya människor.  I alla fall vi anlände vid fyratiden och Maxim fick gå in i boxen och bekanta sig med den en timme ungefär medan jag packade upp och försökte ställa i ordning sakerna. När blivande hagkompisen kom tillbaka från ridtur så släppte vi ihop dem, pip och spring blev det, men inte så farligt mycket. Bestämd stor brun herre går han med nu, verkar vara en trevlig häst, han säger ju till, men Maxim vet ju man går undan, så jag har inte märkt att han fått bitmärken eller blivit träffad av någon spark. Men springa det gjorde de så att hagkompisen fick sned sko... Extra motion för knubbisen!

 
Vi hade sedan stallmöte och jag fick tillfälle att träffa de övriga som har hästar i stallet och försöka memorera lite namn. Vi gick också igenom fodringsschemat och lite andra rutiner. Jag tog semester på måndagen, var med på morgonen i stallet och släppte ut min ostyriga gula. Och försökte lära mig vilken häst som är vilken. Fixade allt för Maxim då också. Hemma strax efter åtta igen!!! Förstå vilken lyx. Sedan åkte jag och lämnade in cykeln på verkstad, ut till gamla stallet och städa ur det sista, iväg till ikea, hööks och biltema innan jag åkte och hämtade cykeln igen, förbi stallet på hemvägen och lastade ur det sista och försöka ordna lite mer bland grejerna. Hem och fixa i förrådet med de nyinhandlade hyllorna, samt fota alla täcken och andra hästsaker jag rensat ut. Iväg till stallet mot eftermiddagen igen, skulle vara med på intag. Sedan kom Johan och vi tog ut Maxim på promenad till ridbanan som första äventyr. Vilket han skötte med glans, trots mycket trafik och gångtunnel att passera. Det var sjukt spännande tyckte han helt klart.
 
Även på tisdagen gick vi till ridbanan, men denna gång med sadel på och premiärtur. Det var väl inte jättekul, eftersom han återigen inte var ordentligt riden på en vecka, men tillslut fullt godkänt. Lite djupt tyckte han nog att underlaget var, men jag tror vi vänjer oss.
 

Igår var det så dags för Marithaträning, han började med att var jobbig och stretig och ja, visade upp sig så som han blir oriden. I alla fall fick vi galoppera runt i fältsits och bara tänka framåt. Efter det var resterande tid fantastisk! Så fin och vi hann öva på skänkelvikningar och övergångar och halter. Och för det mest var han så trevligt och gick kvar i formen, någon gång ibland åkte huvudet upp i en fattning, men inte mycket alls. Lite tempoväxlingar blev det också och diagonaler i galopp där han inte bröt av sådär som han hållit på med tidigare. Jag var nöjd med min ridning också, tills jag kom hem och såg att han hade skav på ena sidan igen från sporren.... Jag vet att det är pälsbytningstider nu, men blir så ledsen att jag inte kan rida så vi undviker det ändå.. Så det som kändes så bra och som Maritha beskrev som ett av de bästa passen för oss, lämnade en ganska tråkig känsla tillslut. Men men, inga sporrar på ett tag, bara vid träningen så ser vi om jag kan få ordning på det hela.
 
Idag tog vi en 40 minuters skrittpromenad och utforskade lite, trevligt i skogen och Maxim följde snällt med. Imorgon blir det uteritt är tanken.
 
Det Positiva: Härliga känslor
Det Negativa: När man känner sig så uselt dålig
 
Trodde jag gick åt rätt håll...
 
Over and Out
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0