Trevligheter

Efter fyra dagars vila brukar jag inte riktigt se fram i mot att rida. Så på lördagen longerade vi istället, vi fick sällskap bort till ridbanan av en stallkompis som red. Hyffsad longeing, men han var inte så pigg som jag kanske hade trott. I alla fall, man kan ju tycka att longering inte tar så mycket tid, men ändå var jag fyra timmar i stallet. Det skulle ju mockas ordentligt och strös nytt spån, mysa extra mycket med Maxim, mocka lite hage och så passade jag på att klippa honom också när stallet tömdes på folk. Han stod och njöt och verkade väldigt nöjd med sin lott i livet just då.
 
Nöjd var kanske inte ordet för söndagens ridtur. Matten är ju lite galen ibland och nu gjorde jag något som gamla stallmatte varnat mig för. Försökte mig på att utforska Lunsen utan ordentlig karta, vilket var lite mindre lyckat. Vi red först bort till fina Galoppvägen, behöver ta mig tid att utforska den skogen lite bättre, är ganska övertygad om att man kan ta sig dit på ett bättre sätt än vad jag hittills lyckats med. Sedan började äventyret med att utforska nästa etapp och vad jag hoppades skulle bli ännu en fin galoppväg. Allt väl, stig som gick längs med stora vägen innan vi kunde gå över på ett bra ställe och till en väg som sett lovande ut från bilen. Helt fantastisk var den också! Men tiden började rinna iväg så vi red den fram och tillbaka och sedan skulle vi hitta en väg hem genom Lunsen. Som sagt... Gott råd, försök inte göra egna stigar i Lunsen, håll dig till de markerade. Och om du har en häst med dig kolla först att stigen du tänkt ta är hästvänlig. Och inte gå över ett mindre berg... Maxim började på allvar tycka att jag var en idiot. Tillslut hoppade jag av och promenerade istället. Och så fick han godis som muta för att vilja följa med genom blåbärsriset. Hem kom vi tillslut i alla fall, två timmar och 12 km senare...
 
 
 
Han verkade dock ha förlåtit mig igår då vi var på ridbanan. Red dit med premiär för reflextäcket. Trodde det skulle bli lagom kul att försöka rida dressyr, men det gick faktiskt bra. Visst, jag kan fortfarande inte rida, men betydligt bättre än förra veckan. Lite motvilligt var det i början, men efter lite ställning utåt och inåt på volterna och lite skänkelvikningar med framdelsvändningar på diagonalerna började han kännas ganska mjuk. Så vi satte igång att trava. Hej och hå vad det gick! Matten fick koncentrera sig på att trampa ner hälar, släppa ner knän, titta vart hon skulle och försöka hålla händerna stilla vid knutarna. Jag vet inte riktigt vad som hänt med min häst! Vi travade i alla fall runt ett tag både längs fyrkantsspåret och blandade in lite volter. Sedan skulle jag försöka sitta ner också, vilket går framåt, men fortfarande känns lite skakigt och ostadigt. Bitvis kunde jag i alla fall koncentrera mig på händerna och när jag höll dem stilla så kändes det underbart. Han låg på ganska mycket så jag försökte göra många övergångar och få honom att släppa lite i munnen, det gick väl ändå okej måste jag säga. Nöjda och glada gick vi hemåt igen, småfrustande häst och nöjd matte.  
 
Ikväll så var vi ute på upptäcktsfärd igen, något mer civiliserade trakter och en matte som pluggat in flera olika kartor innan avfärd. Försökte trava en hel del och tycker vi fick till en bra tur med fina vägar där man nog kan lägga in lite galopp framöver också, behöver utforska lite mer för att rundan ska bli perfekt, men det blev verkligen en runda, dock med en liten avstickare, tror att det kanske går att hitta en stig istället för att rida fram och tillbaka, men det gör egentligen inte så mycket. Pigg och glad häst som fick trava på ordentligt, matten övade på att hålla om med skänklarna även när han sneglade på saker längs vägen och fortsätta med traven. Fick hoppa av två gånger, en när han spände sig rejält för en båt och när vi skulle passera förbi fotbollsplaner där det pågick träning, men annars satt jag kvar, klarade bilarna vi träffade på grusvägen också! Stolt! Glömde såklart mäta med runkeeper denna gång, men nästa kanske.
 
Det Positiva: När hästen är glad
Det Negativa: När mattens trötthet tar ut sig
 
Could not live without the two of you
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0