Lovley yellow horse

Så blev det en kort vila på två dagar igen för Maximen. Matten och hussen hade middag på lördagen vilket gjorde att mycket tid gick till förberedelser. Hade morgonen både fredag och lördag så det passade ändå in bra. På söndagen blev det dock lite gjort. Var där en snabbis mitt på dagen med gästerna som stannade över och tittade på djuren. Maxim fick komma ut lite också, kunde ju ha uppfört sig lite bättre, men myrorna kröp i kroppen. Lill-tjejen verkade dock tycka att han var rolig ändå, även när han buffades och blåste...
 
När lägenheten var tyst och tom igen skyfflade Johan iväg mig till stallet innan jag somnade på soffan. Hade planer på en uteritt så vi gav oss iväg genom skogen, tanken var både skritt och trav, men blev skritt 40 min. Vi red lite fel för jag var ouppmärksam (eller filmade min spårhäst och missade svänga av stigen) sedan träffade vi på hundmänniskor som inte tyckte jag skulle rida i deras skog.... Jaja, jag orkade inte argumentera, jag har ju blivit visad den stigen och det är ju allemansrätt som gäller, det är ju inget markerat elljusspår direkt. Men som sagt, orkade inte tjafsa utan red hem istället. Tror mest gubben blev sur för att hundarna var lösa och han behövde koppla dem... Maxim var i alla fall pigg och glad, samt älgade på med sina stora steg.
 
Började veckan med en tur till ridbanan och en Maxim som låg på ordentligt. Han blir lite tung i handen, men jag försöker verkligen släppa lite ibland för att se att han inte dyker ner. Vi övade på våra övergångar till galopp, lite skänkelvikningar och att matten ska vänja sig vid den större takten i traven. Jag tycker att han känns stark just nu, förhoppningen att känslan ska hålla i sig till på söndag och dressyrtävling är väl inte så stor, men vi kanske kan göra något bra av det hela. Vi ska starta LB:2, lång bana alltså, därför är jag inte så säker på hur det kommer kännas, det visar sig helt enkelt, jag anmälde mig eftersom det är så nära att åka, så vi gör vårt bästa och ser om vi kommit någon vart. Jag har även anmält oss till en LA:1 pay and ride om ett par veckor. Inte riktigt redo kanske, men vi behöver ju börja någonstans.
 
På tisdagen red vi ut i en timme, dryga 8 km vilket gick bra förutom lite snubbel när vi travade över en äng... Jag satt kvar denna gång i alla fall. I övrigt en ganska bra tur, även om han inte riktig lyssnade så som jag ville hela tiden. Vi galopperade i alla fall en del och det gick bra! Vi gick också förbi korna utan problem. Dock blev nu jag irriterad på gubbar som var ute och gick på ridvägen... Nåja, skrittpauser har man ju inte dött av. Så lite konditionsrunda blev det.
 
 
 
Marithaträning igår som vanligt. Stora ridhuset även denna gång, vi trivs rätt så bra där, även om det blir mycket att titta på. Berättade hur det gått och hon undrade om "springigheten" kunde vara mjölksyra eftersom ridbanans underlag är lite djupare, vi ska testa att göra fler korta skrittpauser när vi jobbar där och ser hur det fungerar. I alla fall fick vi börja med skänkelvikningar, först i skritt vilket gick väldigt bra, sedan i trav som går bättre och bättre, Maritha filmade lite också. Han var lite stel i vänster varv tyckte jag, det är ju för tillfället även mitt svåra varv, men vi kämpade på. Sedan gick vi över i galopp, här ville han inte riktigt först så fick gå på honom lite. Han började tendera att kicka mot skänkeln en gång, vilket ofta får mig att backa av, men Maritha pushade på och det gick tillslut superbra, men hon förstod hur han kan bli på tävling och att jag inte har så mycket att sätta i mot då. I alla fall fick vi galoppera mycket volter, samt förvänd galopp i båda varven, vilket gick bra när jag var med och red också, kunde bryta av själv och gå ganska lång raksträcka i förvänd eftersom det är ett stort ridhus. Fick avsluta med lite öppna i skritt och trav, gick också, även om vi inte riktigt fått kläm på det ännu.    
 
Ikväll blev det en promenad i skymningsljuset, träffade på hussen som var på väg hem också. Charmen med att plötsligt ha så nära till stallet.
 
Det Positiva: När känslan är den rätta.
Det Negativa: När känslan inte finns alls.
 
One our way up or down?
 
Over and Out
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0