tildans

Ägnade en stor del av min tid denna helg åt min gula prins. Två tävlingar inbokade, Johan är inne i slutspurten och tentapluggar så det sprutar ur öronen på honom, så jag fick åka själv.

 

På fredagskvällen blev den en kort tur ute på grusvägen, lite avcheckning inför lördagens dressyr. Han är ju inte riktigt igenomriden för tillfället, men tyckte ändå att det kändes okej. Det gick bra att köra till tävlingsplatsen, förbi vårt gamla stall i Älgbosätter, kändes konsigt att se bruna hästar i hagarna och en liten tanke skänktes till Jossan. Hann precis se slutet på en väns ritt när jag startanmält mig, sedan pratade vi lite och fick sedan hjälp med urlastning och att hålla Maxim medans jag fixade i ordning. Dök också upp en fjord-vän när vi börjat skritta fram så även om man åker själv är man sällan ensam. Framridningen var rätt så tung, vilket inte är till vår fördel, men försökte lägga upp det bra och ta en del skrittpauser. Han kändes ganska så mähä, men mot slutet började det lossna lite. Alldeles innan min start började det såklart regna, hästen som varit kolugn hela tiden, bestämmer sig för att det plötsligt dykt upp livshotande saker längs med vägen mot ridhuset. Värst var människan som attackerade (läs var på 50 meters avstånd, gick väldigt långsamt och stannade när hon såg att han blev skärrad) med ett paraply. Fick hjälp av Lena att få in honom i ridhuset till slut i allafall. Där smattrade det av regnet, men det verkade mest tagga igång honom lite mer.

 

Programmet för dagen var LB:0, aldrig ridit det förut så det var hårdpluggning som gällde dagarna innan, men det satte sig och ingen felridning! Mål ett avklarat med andra ord. Annars så är jag nöjd med skritt och travdelen av det hela, mycket 6:or och en del 7:or där, till och med en 8:a på halten, vilket jag är väldigt nöjd med. I galoppen rasar vi ner till 5:or och några 4:or, en 2:a också då det blev ett väldigt tidigt avbrott så ett helt moment i galopp gick bort då vi travade. Det som händer är att han går imot och går över tyglen, denna gång lyckades vi nästan med volten i höger varv i allafall, där fick vi en 6:a. Slutade på 58,13% och jag får ju betalt i de moment som är bra, så tycker det var ett bra protokoll att lägga till handlingarna. Slutkommentar: "Trevligt travprogram. Blev lite mot handen i galoppen." Vi är ju på rätt väg i allafall och denna gång tycker jag att jag red varje moment ganska så bra för sig.

 

Söndagen bjöd på strålande sol och en dag med ÖFF Brukstävling. En på pappret kanske lite lättare bana (om jag jämför med vad jag ridit tidigare), men nog så svår för oss som inte är så vana. Vår nemisis "Bryggan" var med i år igen. Knepigt när man inte har möjlighet att träna. Maxim var väl sådär sugen på en åktur så snabbt igen. Men gick efter lite övertalning in i transporten. Glad blev han nog för att se så många gula kompisar. Vi var sista start innan lunchpaus. Hade gott om tid att göra i ordning och rida fram. Försökte att var lugn och fokuserad. Gick bra i funktionskontrollen, fick ha medhjälpare som höll vilket var bra med så mycket frestande gräs. Första hindret var en halt, inga problem sa Maxim, "Jag kan!", sedan bryggan där vi fick problem, men jag var lite mer förutseende och lade mig ner på mage i sadeln innan jag försökte ställa ner fötterna, han gjorde som förra gången och skuttade iväg, jag landade med fötterna i marken och tyglarna gick sönder. Lite knutar senare och mycket övertalning så kunde han stå bredvid bryggan, jag kunde klättra upp och så smög vi längs med den, jag fick inte komma upp i sadeln igen från den, men kunde sitta upp alldeles bredvid från marken. Bättre än förra gången. Och planer finns på att få pappa att hjälpa mig bygga en liten träningsbana hemhemm. Vidare till lydnadshinder som var inplastade balar med sprayfärg på, dem stirrade han på som om de skulle äta upp honom så ett u där också. Skrittbommar rev vi omkring lite. Portarna gick sedan bra, vi rev och vägrade hoppa lite hinder med glitter på. Korridoren gick utan staff, "bron" gick också okej, brunnslocket inte så bra, ryggningen är jag mycket nöjd med, likaså vändningen i trångt utrymme, sista halten satt också som en smäck. Mycket att glädja sig över alltså. Mest över alla fina ÖFF:are man får träffa och umgås med.

 

På eftermiddagen åkte vi hemåt igen, Maxim får nu sova ute dygnet runt och så blir det tävlingsuppehåll ett tag.

 

Det Positiva: Vi lär oss för varje start

Det Negativa: Hästätande saker

 

 

Over and Out