Livet...

... är nyckfullt och ofta orättvist. I natt förlorade en av fjordvännerna sin fina hingst, bara 6 år gammal och precis i början av sin avels- och tävlingskarriär. Så tankarna har varit mycket på henne under dagen som gått. Och på fina, fina Belgarion 286 som jag varit så förtjust i sedan första gången jag såg honom på en brukstävling på vikbolandet för nästan 3 år sedan. Han blev bara finare och finare med åren och det började visa sig i resultatlistorna, i somras deltog han i sitt första och enda Fjordhäst-SM och nu i höst har han gjort riktigt fina resultat på dressyrtävlingarna.
 
Efter jobbet åkte jag ut till stallet och pussade lite extra på min Maxim, vi tog en promenad i mörkret och jag försökte berätta för honom hur mycket han betyder. Han kanske inte förstår, men det känns bättre för mig att säga det, det gäller att njuta av de stunder man har tillsammans, för även om jag i mitt huvud ser oss tillsammans om 20 år, så vet man aldrig vad livet har i beredskap.
 
Vila i frid finaste Silvermulen
 

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0