Hoppitossa

Så söndag hade vi markerat som hoppdag. Ska man anmäla sig till en pay&jump är det kanske ide att ta reda på hur bra man kan styra hästen över flera hinder i följd och på den höjd man tänkte anmäla sig till. Johan följde med för att kunna rätta till hinder och höja (!).
 
Vi började med att plocka fram allt. Två sockerbitshinder på ena långsidan, ett hinder mitt på andra som började som ett kryss och sedan blev en oxer och så ett hinder snett igenom som mest var en upphöjd planka. Skrittade och travade fram lite och travade över plankan snett igenom. Lite galopp runt fyrkantsspåret och sedan hoppa fram lite över krysset. Red sedan lite "bana" med flera hinder i följd och det gick ganska bra, han slarvade lite på sockerbitarna, men vissa gånger blev det bra, det var lite allmänt vingligt både för matten och hästen, mitt i allt bestämde han sig för att en hink eller nått i ena ridhushörnet var lite läskigt så då koncentrerade han sig mer på den än på att lyfta tassarna.
 
Johan lade sedan upp en bom vid krysset så det blev en oxer, gigantisk tyckte jag första gången, men vi styrde modigt på och jag koncentrerade mig på att hålla blicken långt fram efter hindret. Och fina lilla hästen kommer precis rätt och hoppar så fint över utan att matten hänger på sned. Och han tyckte att det var kul! Den känslan kan jag leva på länge tror jag, hoppas att den finns kvar till på lördag. Det gigantiska hindret var 50 cm, hej höjdrädsla! Men vi får jobba oss uppåt, vet ju att det blir bättre ju mer man håller på, en gång i tiden har jag faktiskt hoppat banor på 80 cm och jag har tagit mig över 1 m också, men då på stor häst. Huvudsaken var ju att Maxim hade roligt och tog sig över allt med lätthet han har inget problem med höjden i allafall.
 
Bjuder på en liten video av det hela, som sagt, vi gör så gott vi kan tillsammans :)
 
 
 
Medans jag plockade bort hinder red Johan lite. Först lite skritt och öva på att inte gena i hörnen och att göra halt och sedan lite trav och hitta takten, det gick riktigt bra! Maxim var snäll, även om han bestämde sig för att Johan ville galoppera några gånger också.
 
Det var den helgen det, över alldeles för fort såklart. På måndagen så bestämde jag mig för att rida ut i den halva snöstorm som bestämt sig för att lägga sig just över oss. Kände att jag behövde luft och rensa tankarna. Maxim var väl lagom imponerad i början och försökte fåna sig lite, allt blir ju extra läskigt i mörker. Men när vi båda slappnade av så blev det en riktigt fin tur. Lillpojken var supermjuk och fin i munnen och trampade på med stora steg, frustade med jämna mellanrum och verkade nöjd med tillvaron. Vi travade en del och han höll den takt jag ville, jag börjar lära mig att räta upp mig och bromsa mer med rumpan och takten när jag rider lätt, vågade inte galoppera i mörkret denna gång. Sista backen trampade han på så himla fint med gung i ryggen och utan att jag kände att han ville öka och trava, en ordentlig skritt helt enkelt. Hoppade av och ledde sista hundra metrarna, skönt för mig att sträcka lite på benen också, även om jag inte blev så kall.
 
Tisdag blev det vila, vilket nog jag behövde mer än Maximen. Kände mig så trött och orkeslös just då och huvudvärk varannan dag ungefär. Inte så kul alls. Onsdag blev det, trots värk i magen lite longering över upphöjda bommar. Matten kunde inte sätta sig på en häst i det skicket, men hoppet om pay and jumpen levde och frodades så hästen skulle röra på sig i allafall. Torsdag blev det vila igen och inställd ridlektion, tidig hemgång från jobbet och sova på soffan några extra timmar för mattens del. Det såg mörkt ut för lördagens skull, idag har jag varit hemma från jobbet, ont i magen på förmiddagen, speciellt efter att jag ätit något, men nu börjar det kännas bättre så vi kör på imorgon som det ser ut.
 
Ska till stallet ikväll och se om jag kan sitta på hästen eller inte, kan bli tömkörning istället.
 
Det Positiva: Mysritter
Det Negativa: Slarvig hoppmatte
 
Going forward
 
Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0