Clear Rond 40 cm

Nå, magen var tillräckligt under kontroll för att jag skulle ta mig ut på fredagskvällen och schamponera svans och sedan stiga upp i morse och åka iväg tidigt till stallet med bästa sambon som hästskötare. Efter att jag stressat upp mig lagom mycket över att mitt tidsschema inte höll som jag tyckte att det borde fick vi in alla grejer och Maxim i transporten. Johan är värd sin vikt i guld vid dessa tillfällen, jag klarar ju nämligen inte av att lasta min häst själv utan få stå bredvid och peta på baken när han ska gå in. Mina nerver är inte de bästa...
 
 
Så vi rullade iväg mot Mantorp, nytt ställe denna gång och första gången någonsin vi var ensam fjordhäst på plats. Vilket ju gör en extra nervös när man inte känner människorna som är runt omkring. Vi kom i allafall fram i god tid, kunde anmäla, gå banan, kolla in vart man red fram och sedan ta ut Maxim. Han var nyfiken och lite taggad, men ändå kontrollerbar så Johan höll honom medan jag sadlade och satte på skydd. Sedan gick vi upp till det lilla ridhuset där vi skulle rida och hoppa fram. Där var det ponnier och barn i överflöd. Eller okej, de var egentligen inte så många, men de var lite överallt istället. I början var Maxim lite uppspelt, men när jag kom upp i sadeln så blev det bättre. Tror till viss det att jag slappande av mer då jag fick hålla koll på alla andra runt omkring så det inte blev krockar. Nåja, inte den bästa framridningen, men lite varma blev vi och kunde ta några skutt också vilket var bra, även om han stannade några gånger för att inspektera hindren.
 
 
Sedan fick vi gå ut och ner till stora ridhuset, husse fick hålla i första gången och leda genom dörren. Där var det mycket titta på, mycket färgglada hinder och saker på väggarna. Men vi tog det lugnt även efter att vi fått startsignal och skrittade igenom alla trånga passager så han fick se ordentligt. Blev mest trav på banan första starten, någon gång saktade han av till skritt, bland annat vid utgången för där stod dels en människa och så kunde han se ut till de andra hästarna. Så var det ett extraläskigt hinder också, lila och blått, så han stannade lite innan det, men klev, med betoning på klev, sedan över det också. Det var väl kanske ett under att allt låg kvar, men ibland ska man ha lite tur också. Andra starten var bättre tycker jag, lite mer fart och galopp ibland, samma läskiga hinder klev han över igen, men, men, bara vi tar oss över så.
 

Tror att det var en bra strategi att hoppa samma höjd två gånger för oss båda. Maxim fick titta och jag också, jag kundne slappna av lite mer och tänkte mycket på att titta långt fram och inte direkt på hindret. Kände att höjden inte var så stort problem, så nästa gång höjder vi till 50 cm och satsar på mer galopp.
 
Sedan var det lite fotografering med fina rosetterna och så inlastning. Johan och jag tog en fika och kollade på duktiga ponnyryttare och deras räserponnier. Så for vi hemåt igen och allt gick bra även där, skönt att sjunka ner i soffan nu och slappa lite. Kommer förmodligen att somna. Kommer videos i ett senare inlägg.
 
 
Nu ska vi ladda om för dressyr på fredag, funderar på ett LC-program eller två. Det är på samma ställe så nu är vi bekanta med ridhuset också, vilken fördel det är att veta vad som väntar en.
 
Det Positiva: Trygga hästen
Det Negativa: Stressig matte
 
Together we are strong
 

Over and Out
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0