tildans

Som vanligt har torsdagen varit lång och händelserik. Började med att vara på jobbet redan klockan sex i morse, men tack och lov ett lite lugnare tempo än tidigare, fick en hel del gjort också. När man börjar tidigt, får man sluta tidigt så jag var i stallet redan innan tre. Alldeles lagom med tid visade det sig för att hinna mocka och göra mat åt två hästar och hämta in Maximen från hagen. Det gamla begagnade regntäcket han har hade klarat dagens duggregn hyffsat också vilket var en lättnad. Gillar inte att gå och oroa mig över blöta täcken och frusna hästar.

 

Gjorde i ordning och vid fyra började vi skritta fram i ridhuset och började veckans Lenaträning. Idag var jag ensam igen så vi höll oss till dressyr. Lena undrade om det var något som jag ville träna på och jag tyckte väl att flytta för skänkeln och början till skänkelvikning kunde vara något. Det har vi aldrig testat i ridhuset på allvar och jag har aldrig lärt någon häst det så vill gärna ha hjälp i början och vägledning.

 

Dock började vi som vanligt med att trava igång och rida vägar, vara noggrann med hörnpasseringarna och försöka forma och runda. Bitvis var han väldigt stretig och i höger varv kämpade han imot väldigt mycket. Antingen försökte han springa ifrån mig om jag inte var med och bromsade upp på yttertygeln, när jag bromsade och försökte lirka in näsan och böja så knäppte han antingen av i nacken och krullade ihop sig eller hängde sig i handen och blev tung och stark. Vi fick kämpa på båda två, gå ner i skritt och försöka lösa det hela där och efter mycket om och men släppte det lite, några steg i allafall och sedan lossnade det även lite i traven, vänster varv var mycket bättre som vanligt, men även några korta steg i höger kändes fina.

 

 

Över till galopp och fattningarna satt bra, varvade med lite olika volter och det kändes bra, han höll fint och Lena tyckte att han börjar bli riktigt bärig i galoppen också. Sedan så skulle vi ge oss på fattningar från skritt också. Vilket hästen naturligtvis sköter med bravur, några travsteg blev det förstås, men inte många, får träna vidare lite, kanske i tömmar också. Sedan fick vi också testa att vända halvt igenom och flytta ut mot långsidan. För höger skänkel gick han imot, men vänster började han fatta att han skulle flytta. En bra början som jag ska fila vidare på.

 

Det är ju bara att inse att hästen är stjärnan i det här ekipaget, han har så mycket att ge hela tiden, blir aldrig sur eller motvillig, alltid sugen på att jobba, bara matte kan förklara för honom vad han ska göra. Sen är det klart att det blir jobbigt ibland också och då försöker man smita undan, man är ju faktiskt inte dum. Det gäller bara att matten är lite envisare så ordnar sig allt för det mesta. Jag är så glad och tacksam över att jag har honom, min lilla bebis som börjar bli stora killen och kunna en massa saker.

 

Det Positiva: Känsla

Det Negativa: Sned matte

 

Over and Out