Att leva vidare
Ett liv så kärt av många släcktes så tillslut
Minnen är det enda han lämnar efter sig
Vår svartvita lilla panter kungen över byn
som nästan alltid ville äta och bara jagade för kul
Jag minns de första stegen stapplande och små
hur liten han var den somaren när vår familj plussades på
Hur liten katt kände sig stor men inte vågade klättra ner från träd
Stolheten hos oss alla när det första bytet togs
En mus och råttfri-gård i mer än tio år någon som nu brosan får ta över anvsvaret för
Ett djur lever så kort i jämförelse med oss men ger så djupa avtryck som aldrig tvättas bort.
Gustav juni 2005-13/1 2017
Min prins, min bebis, min svarta tiger
Gosig ibland
Den första sommaren
Någon av de första gångerna ute i stora världen
När man fortfarande kunde hålla sams med sin bror...
Kommentarer
Trackback
