Att träna

När världens bästa sambo går med på att ta kvällspasset med Maximshästen kan matten vara kvar i stan, jobba lite längre och sedan träna kendo. Vilket för tillfället är en förutsättning för att hinna träna. Jag försöker komma in i bättre vanor nämligen och inte stressa och äta dåligt innan jag skyndar mig för att hinna träna. Försöker göra det samma med stallet, men det är svårare, speciellt på morgonen.
 
Men som sagt, kendoträning blev det denna vecka. Vi värmde upp med lite övningar från Sumi-lägret. Med kote på, men ingen Men. Stod i par och den ena gjorde först två Men som mottagaren öppnade för, på den tredje Men så kontrade mottagaren med nuki-Do. Fortsatte med lite samma princip, men med Men-suriagi-Men, först ta i mot Men, sedan suriagi på ena sidan och därefter på den andra. Vilket innebär inverterade fotställningar hej och hå. Hade lite bättre koll denna gång kändes det som i alla fall. Gjorde sedan Men-suriagi-Do på samma vis, vilket inte kändes så vidare bekvämt, men fötterna var inte helt vilsna i alla fall.
 
När vi tagit på oss Men gjorde vi ytterligare lite suriagi-tekniker. Började med att båda två gånger högg Ai-Men och sedan skulle då den ena vid den tredje attacken göra suriagi-Men och så bytte vi varannan gång. Det gick inte speciellt bra. Tydligen måste jag våga vänta med suriagin lite längre. Sedan gjorde vi kote med samma princip, två gånger kote och sedan suriagi-Men på den tredje koten, det kändes lite bättre. Men kote-träning brukar ta ut sin rätt och mycket riktigt kan jag ståta med ett blåmärke på högerarmen idag. Kan tilläggas att under täningen med Men delade vi upp gruppen i kyu och dan-graderade och de kyu-graderade övade på samma övningar, men började t.ex utan attacksteg och mer grundläggande. Tror de gick över mer mot attacker när dan-gruppen började med ji-geiko och ippon. Vi körde ji-geiko först och sedan en ippon mot slutet. Jag har mycket att jobba på i mina hugg, men tycker ändå att det fungerade hyffsat. Tog nästan en Kote, men den var lite för lös för att räknas riktigt, fick en ippon på Kote-nuki-Men sedan och den kändes bra, kroppen gjorde det mesta av sig själv. Ji-geikosarna var okej för det mesta, kändes som om jag försökte testa lite olika saker och inte fastnade. Mot slutet körde vi dan-graderade mot kyu-graderade och ji-geiko, medans de som ska tävla till helgen hade egen grupp.
 
Funderar så smått på om jag ska försöka klämma in och vara med på den timmes nybörjarpass som ligger innan också och träna lite grund. Känns som det är behövligt, samtidigt som det kan bli lite väl långt och därmed jobbigt att hålla hela vägen genom fortsättarpasset också. Och det är ju fortsättarpasset som är roligt, samtidigt som det blir roligare när teknikerna fungerar, vilket de brukar göra när man övar upp sin grundteknik. Vilket dilemma.
 
Men nästa kendoaktivitet blir ett besök på SKO på söndag, för första gången sedan 2009 är jag inte med och tävlar. Jäkligt mystiskt känns det, lite sorgligt, men samtidigt rätt.
 
Det Positiva: Kommit på hur man ändrar språk på zombie-datorn
Det Negativa: Snorigt.
 
Even when you make me smile

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0