Epic

Jomen sörru, klart jag skulle träna kendo igår också. Man får ju passa på när man är motiverad liksom. Det gick förvånansvärt bra, trots för lite mat och trötthet. Jag lyckades för det mesta gömma bort det och ack så härligt det var efteråt när både kroppen och knoppen var helt slut av kendo. En av de bättre känslorna som finns faktiskt, när musklerna liksom blir alldeles genomarbetade och helt slut.
 
Kalle som höll i passet, han var taggad och hade kendoabstinens, så det lovade på att bli ett bra pass. Vilket det också blev. Lite fippel-tekniker vilket var evigheter sedan jag körde och på slutet ji-geiko. Jag är inte så bra på fippel, men det gick ganska okej ändå, framför allt skulle vi öva på att fortsätta attacken även om vi missade.
 
Det, framförallt har något från helgen i allafall stannat kvar och jag latade mig inte så som jag gärna gör, vi får se hur länge jag orkar hålla i, men det är helt klart en början. Rätt så nöjd med mina ji-geikosar också, den mot Kalle var rolig, han tycker verkligen att det är superkul och visar det, ibland blev det lite tokigt, men då skrattade vi mest lite och fortsatte. Sista ji-geikon körde jag mot Lars, fy tusan vad trött jag blev mot slutet, armarna bara dog och benen var så långsamma, men kul var det och jag höll i hela vägen, så skönt att sätta sig ner i moksu och varva ner, något jag lagt märke till att jag är ganska bra på. Jag kan bli himla trött och slut, men jag återhämtar mig snabbt.
 
Det Positiva: Träna
Det Negativa: Dålig planering
 
Death ends life not relations

Over and Out
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0