SKO 2011
Jag hade världens planer för bloggveckan som gick. Jag skulle skriva reflekterande föreberedelseinlägg, peppningsinlägg och lägga upp gamla filmer från matcher när jag tar poäng, för att verkligen, verkligen ladda. Alla här kan ju se att det inte gick, alls. Så i arkivet ligger det nu en massa halvfärdiga inlägg som förmodligen aldrig kommer att synas i det offentliga. Kanske lika bra det.
I allafall, var i väg på träningen i torsdag och agerade visningsdocka när vi gick igenom tävlingsregler. Sedan så körde jag två "låtsatmatcher" det kändes hyffsat bra, var tvungen att åka till tidigare från träningen så att jag inte behövde jobba allt för länge på fredagsmorgongen.
Hann sova tillräckligt mycket och fick mig en promenad innan det packades (älskar min nya kendobag från Kendoshop!) och åktes iväg till Dojon. Vi kom faktiskt iväg nästan i tid! Det är såhär med LBK, vid alla resor jag har varit med på så har vi aldrig åkt i tid och nästan alltid åkt vilse. Så det började ju som det brukade. Vi fick in alla saker i bilen på ett bra sätt (sikt i backspegeln vad är det? Man har ju faktiskt sidospeglar). Sedan rullade vi upp mot Stockholm, i Nyköping blev det stopp för matsäcksätande och även lite godihandlande. På väg in mot Stockholm blev det lite kö, vi börjar fundera på om vi kommer hinna till träningen och om vi ens ville träna länge (med två helsjuka och två halvtaggade personer i bilen fanns det rum för tvivel). Efter kartläsande (In love with google maps) så hamnade vi på rätt ställe och hittade bra parkering både nära och gratis. Vi står och velar lite vid bilen och sedan så bestämmer Lollo att vi ska träna, så då gör vi det, de andra två var ju sjuka så de kollade på istället. Är glad att jag var med ändå, det var lite roliga övningar, men jag var inte världens snabbaste i huvudet hela tiden, det gällde att vara med när han visade så att man i allafall sett vad han hade för sig. Det var lite mysitska kontringar på hiki som jag inte alls fick kläm på och kontringar på tsuki som var lite enklare.
Japp, jag knäppte en bild på hela helgen som blev bra.
Kanske kommer upp lite andra som jag lånar senare och filmer på mina matcher också.
När vi gick över till ji-geiko så körde jag två stycken, en mot en stockholmare och en mot en fransk tjej. Sedan så hade jag vila och när jag såg hur vissa av de nästkommande körde så valde jag att inte fortsätta. Den franska sensein som ledde passet, och som inlett med att be alla att tänka på att det var lördagen som gällde och att man skulle ta det lugnt och bara känna på sin kendo denna dag och inte skada sig, gick faktiskt in och avbröt mitt i och bad alla lugna ner sig lite, speciellt om man körde mot lägre graderade. I den fria keikon körde jag och Lollo varsin kirikachi och sedan lite ji-geiko, sedan så väntade vi bara på avhälsningen. (Lollo körde lite fler ji-geikos än mig, bland annat mot Senseien som blev hennes nya vän för helgen ;P)
Efter ännu mer kartläsande åkte vi till sovstället. Vi hittade det, missade att svänga av på rätt väg en gång, eller två gånger, men sen tog vi en annan väg och hittade dit. Väl där lyckades vi också hitta en plats att sova på, det visade sig att vi valde fel rum, men i det andra fanns det knappt plats för alla ändå, vi slapp dela på oss i allafall. Hade en skaplig natt, med öronproppar och buff över ögonen (Det var inte så illa som nästa, ni får höra mer om ni orkar läsa).
Upp i bra tid på morgonen och kämpa i sig frukost, det var inte långt till hallen, men vi tog bil, med all packning och sådant var det väldigt skönt (dessutom två förkylda personer). Var där i god tid (vad vi bryter LBK-traditioner) och kunde byta om, checka shinai och registrera oss utan allt för mycket kötid. Så himla skönt att vara lugn och att allt flöt så smidigt. Det var i allafall så jag uppfattade det hela, nu har jag ju varit med några gånger tidigare så jag vet inte vad det som var förstagångstävlare tyckte. Till slut var vi i allafall samlade allihopa och tävlingen drog igång.
Juniorklassen var först ut, vi hade en deltagare där, det gick väldigt överraskande bra för honom. Han gick ur poolen och sedan var han plötsligt i final! Det slutade med silver och den första medaljen LBK tagit på väldigt många år. Det var riktigt roligt att se! Det allra roligaste i hela juniorklassen var en liten, liten junior från Wäsby, han måste ha varit 11-12 år och så söt! Det gick bra för honom också, kom ur poolen och allting.
Jag fick också en liten annan bild av Wäsby som klubb och som människor, bilden var rätt positiv innan, men blev ännu mer positiv nu.
Sedan så var det dags för b-klass, vi hade det så ordnat att vi alla fyra hamnade på samma bana i poolerna efter varandra nästan (med mig och Veronica i i samma pool). Jag gick ur poolen som tvåa, (2-0, 1-2) tror jag det blev. Satte en Do som kändes rätt så härlig. Sedan så tog det stopp för mig, lite besviken blev jag allt, han jag mötte kändes verkligen inte omöjlig att ta, jag kunde ha gjort det bättre, så känns det i allafall, men han som slog ut mig slutade på silverplats och riktigt den bilden har jag inte av mig själv att jag skulle ha kunnat ta mig så långt. Nåväl, ladd om för damklassen, hehe, där tog jag mig inte ur poolen, sveriges landslagskapten och en tjej från uddevalla mötte jag. Jag är väldigt nöjd med min match mot landslagskaptenen, jag kände att jag försökte och den var inte över på en halv minut i allafall, det var mindre läskigt än vad jag trodde att det skulle vara, hon är väldigt respekingivande som person. Den andra matchen är jag mindre nöjd med, jag borde har velat lite mer och försökt lite mer, men gjort är gjort.
Så var helgens tävlande över för min del, jag kunde roa mig med att heja på i A-klassen istället. Kalles pool var spännande. Först går han in och vinner med 2-0 väldigt snabbt över en kille som är väldigt duktig, sedan så förlorar han den matchen han hade räknat med att vinna, samtidigt som den första killen slår den andra med 2-0 så poolen slutar lika. Det beslutas att hela poolen ska köras om från början. Och tyvärr så räckte inte orken till så han förlorar båda matcherna, det var nära i den andra, han tog ett poäng, men inte tillräckligt nära. Spännande var det i allafall.
Sedan kollade vi på kendo från läktaren, ibland var det svårt då det var intressanta matcher på alla banor. Fyra timmar senare var klassen avgjort i allafall, jag har ingen aning om vem som vann. Tyvärr, jag tror att han kom från Ryssland, eller möjligen Finland.
Dagen var ju inte över för det, vi for förbi Dojon och de två som skulle åka hem packade och så gav vi oss iväg på Sayonaraparty! Det var riktigt bra detta år! Buffé på ett jättetrevligt ställe. Jag åt mycket, lyssnade på många historier och så åt jag lite till. Ingen störande musik, inget begränsat med mat. Me like!
Tillbaka till Dojon och i vårt rum luktade det spya. Och en polack låg och skurade mattor. Mysigt. Eller inte. Vi hade en liten trevlig samtalsstund med Huskvarna och Skellefteå i allafall innan vi kröp ner och försökte sova. Det var seriöst svårt även med buff och öronproppar. När alarmet ringde var jag förvånad över att jag vaknade av det och faktiskt lyckats sova lite. Jag lyckades också hoppa över att de blivit utslängda och fortsatt festa utanför och då kom polisen till råga på allt. Vi kan ju säga att just den gruppen människor inte var så populära den morgonen. Jag hoppas innerligt att de fick väldigt många Men-hugg mot sig i dagens tävling och att det gjorde ont. Det var ohyffsat och respektlöst, mot alla runt omkring. Jag förstår att man vill ha kul och festa, men det ska inte ske på andra människors bekostnad, i den lokal (Dojo) som man sover i tillsammans med många andra, bland annat juniorer. Jag hoppas också att de städade upp ordentligt och att klubben som arrangörerna lånade lokalen av låter dem låna den igen, för den var verkligen på superbra avstånd från salen vi tävlade i. Det är ju lite tradition att festa på sayonarapartyt, men de som vill vara uppe senare har alltid visat respekt när de kommer tillbaka och försökt smyga eller dämpat rösterna för att inte väcka dem som ska upp och gradera. Ingen tendens till det från dessa människor. Nej, något bra intryck gjorde de i allafall inte.
Nåja, nog om det, jag vaknade i allafall och mådde bra, tills jag skulle äta frukost, då blev det en klump i magen och jag fick inte ner mycket. Efter att ha packat och beundrat människan som gick in med ett bokken i handen och tände och väckte festeristerna med orden "Det är dags att gå upp och städa nu" så lämndade vi Dojon bakom oss och åkte till salen. Tidigt på morgonen fick vi parkeringsplats nära, vilket var superskönt. Vi bytte om, värmde upp, körde lite kata och lite rustningsuppvärmning. Sedan när vi står där alla fyra som ska gradera och pratar så dyker Nisse (min och Lollos nybörjartränare) upp! blev så glad att han ville komma och kolla.
Sedan så var det dags, jag och Lollo hamnade i samma tregrupp, vilket var ganska skönt, men samtidigt är det farligt eftersom man kan fastna i gamla dåliga mönster lättare tror jag. Jag kan ju villigt erkänna att jag inte minns så mycket, det kändes relativt bra mot Lollo, mot den andra så kändes det som om jag inte fick in så mycket, förutom i den sista attacken. Vi gick efter lite väntan vidare till Kata, medan vi väntade på att 2dan-gruppen skulle bli klara, sneglade vi på Kalles 3dan-gradering, han gick också vidare till Katadelen! Min Kata kändes väldigt darrig och inte alls som den brukar, men det blev bättre ju fler vi gjorde och det gick vägen! Så nu är jag Shodan! Och Lollo också och Kalle är Sandan.
De generella kommentarerna från domarna var att man i kirikachi ska hugga mot Men och inte shinaien (och också att mottagaren inte ska hålla shinaien för långt ut). Sedan att man ska träffa ordentligt med tenuch och att energin måste vara bättre, så det ska jag försöka komma ihåg och jobba vidare på.
Efteråt hängde vi lite med Nisse och kollade lite på lagtävlingen, bland annat så såg vi en match som Sveriges 7dan körde. Det var spännande. Så packade vi in oss i bilen igen och körde söderut. Det gick relativt snabbt och smidigt. Landade hemma i en tom lägenhet och fick vänta ett tag innan jag fick krama om Johan igen. Men då kan man ju passa på att skriva halva av ett megastort blogginlägg.
Det Positiva: Shodan
Det Negativa: Festande Polacker
Sucks to be you!
Over and Out
I allafall, var i väg på träningen i torsdag och agerade visningsdocka när vi gick igenom tävlingsregler. Sedan så körde jag två "låtsatmatcher" det kändes hyffsat bra, var tvungen att åka till tidigare från träningen så att jag inte behövde jobba allt för länge på fredagsmorgongen.
Hann sova tillräckligt mycket och fick mig en promenad innan det packades (älskar min nya kendobag från Kendoshop!) och åktes iväg till Dojon. Vi kom faktiskt iväg nästan i tid! Det är såhär med LBK, vid alla resor jag har varit med på så har vi aldrig åkt i tid och nästan alltid åkt vilse. Så det började ju som det brukade. Vi fick in alla saker i bilen på ett bra sätt (sikt i backspegeln vad är det? Man har ju faktiskt sidospeglar). Sedan rullade vi upp mot Stockholm, i Nyköping blev det stopp för matsäcksätande och även lite godihandlande. På väg in mot Stockholm blev det lite kö, vi börjar fundera på om vi kommer hinna till träningen och om vi ens ville träna länge (med två helsjuka och två halvtaggade personer i bilen fanns det rum för tvivel). Efter kartläsande (In love with google maps) så hamnade vi på rätt ställe och hittade bra parkering både nära och gratis. Vi står och velar lite vid bilen och sedan så bestämmer Lollo att vi ska träna, så då gör vi det, de andra två var ju sjuka så de kollade på istället. Är glad att jag var med ändå, det var lite roliga övningar, men jag var inte världens snabbaste i huvudet hela tiden, det gällde att vara med när han visade så att man i allafall sett vad han hade för sig. Det var lite mysitska kontringar på hiki som jag inte alls fick kläm på och kontringar på tsuki som var lite enklare.
Japp, jag knäppte en bild på hela helgen som blev bra.
Kanske kommer upp lite andra som jag lånar senare och filmer på mina matcher också.
När vi gick över till ji-geiko så körde jag två stycken, en mot en stockholmare och en mot en fransk tjej. Sedan så hade jag vila och när jag såg hur vissa av de nästkommande körde så valde jag att inte fortsätta. Den franska sensein som ledde passet, och som inlett med att be alla att tänka på att det var lördagen som gällde och att man skulle ta det lugnt och bara känna på sin kendo denna dag och inte skada sig, gick faktiskt in och avbröt mitt i och bad alla lugna ner sig lite, speciellt om man körde mot lägre graderade. I den fria keikon körde jag och Lollo varsin kirikachi och sedan lite ji-geiko, sedan så väntade vi bara på avhälsningen. (Lollo körde lite fler ji-geikos än mig, bland annat mot Senseien som blev hennes nya vän för helgen ;P)
Efter ännu mer kartläsande åkte vi till sovstället. Vi hittade det, missade att svänga av på rätt väg en gång, eller två gånger, men sen tog vi en annan väg och hittade dit. Väl där lyckades vi också hitta en plats att sova på, det visade sig att vi valde fel rum, men i det andra fanns det knappt plats för alla ändå, vi slapp dela på oss i allafall. Hade en skaplig natt, med öronproppar och buff över ögonen (Det var inte så illa som nästa, ni får höra mer om ni orkar läsa).
Upp i bra tid på morgonen och kämpa i sig frukost, det var inte långt till hallen, men vi tog bil, med all packning och sådant var det väldigt skönt (dessutom två förkylda personer). Var där i god tid (vad vi bryter LBK-traditioner) och kunde byta om, checka shinai och registrera oss utan allt för mycket kötid. Så himla skönt att vara lugn och att allt flöt så smidigt. Det var i allafall så jag uppfattade det hela, nu har jag ju varit med några gånger tidigare så jag vet inte vad det som var förstagångstävlare tyckte. Till slut var vi i allafall samlade allihopa och tävlingen drog igång.
Juniorklassen var först ut, vi hade en deltagare där, det gick väldigt överraskande bra för honom. Han gick ur poolen och sedan var han plötsligt i final! Det slutade med silver och den första medaljen LBK tagit på väldigt många år. Det var riktigt roligt att se! Det allra roligaste i hela juniorklassen var en liten, liten junior från Wäsby, han måste ha varit 11-12 år och så söt! Det gick bra för honom också, kom ur poolen och allting.
Jag fick också en liten annan bild av Wäsby som klubb och som människor, bilden var rätt positiv innan, men blev ännu mer positiv nu.
Sedan så var det dags för b-klass, vi hade det så ordnat att vi alla fyra hamnade på samma bana i poolerna efter varandra nästan (med mig och Veronica i i samma pool). Jag gick ur poolen som tvåa, (2-0, 1-2) tror jag det blev. Satte en Do som kändes rätt så härlig. Sedan så tog det stopp för mig, lite besviken blev jag allt, han jag mötte kändes verkligen inte omöjlig att ta, jag kunde ha gjort det bättre, så känns det i allafall, men han som slog ut mig slutade på silverplats och riktigt den bilden har jag inte av mig själv att jag skulle ha kunnat ta mig så långt. Nåväl, ladd om för damklassen, hehe, där tog jag mig inte ur poolen, sveriges landslagskapten och en tjej från uddevalla mötte jag. Jag är väldigt nöjd med min match mot landslagskaptenen, jag kände att jag försökte och den var inte över på en halv minut i allafall, det var mindre läskigt än vad jag trodde att det skulle vara, hon är väldigt respekingivande som person. Den andra matchen är jag mindre nöjd med, jag borde har velat lite mer och försökt lite mer, men gjort är gjort.
Så var helgens tävlande över för min del, jag kunde roa mig med att heja på i A-klassen istället. Kalles pool var spännande. Först går han in och vinner med 2-0 väldigt snabbt över en kille som är väldigt duktig, sedan så förlorar han den matchen han hade räknat med att vinna, samtidigt som den första killen slår den andra med 2-0 så poolen slutar lika. Det beslutas att hela poolen ska köras om från början. Och tyvärr så räckte inte orken till så han förlorar båda matcherna, det var nära i den andra, han tog ett poäng, men inte tillräckligt nära. Spännande var det i allafall.
Sedan kollade vi på kendo från läktaren, ibland var det svårt då det var intressanta matcher på alla banor. Fyra timmar senare var klassen avgjort i allafall, jag har ingen aning om vem som vann. Tyvärr, jag tror att han kom från Ryssland, eller möjligen Finland.
Dagen var ju inte över för det, vi for förbi Dojon och de två som skulle åka hem packade och så gav vi oss iväg på Sayonaraparty! Det var riktigt bra detta år! Buffé på ett jättetrevligt ställe. Jag åt mycket, lyssnade på många historier och så åt jag lite till. Ingen störande musik, inget begränsat med mat. Me like!
Tillbaka till Dojon och i vårt rum luktade det spya. Och en polack låg och skurade mattor. Mysigt. Eller inte. Vi hade en liten trevlig samtalsstund med Huskvarna och Skellefteå i allafall innan vi kröp ner och försökte sova. Det var seriöst svårt även med buff och öronproppar. När alarmet ringde var jag förvånad över att jag vaknade av det och faktiskt lyckats sova lite. Jag lyckades också hoppa över att de blivit utslängda och fortsatt festa utanför och då kom polisen till råga på allt. Vi kan ju säga att just den gruppen människor inte var så populära den morgonen. Jag hoppas innerligt att de fick väldigt många Men-hugg mot sig i dagens tävling och att det gjorde ont. Det var ohyffsat och respektlöst, mot alla runt omkring. Jag förstår att man vill ha kul och festa, men det ska inte ske på andra människors bekostnad, i den lokal (Dojo) som man sover i tillsammans med många andra, bland annat juniorer. Jag hoppas också att de städade upp ordentligt och att klubben som arrangörerna lånade lokalen av låter dem låna den igen, för den var verkligen på superbra avstånd från salen vi tävlade i. Det är ju lite tradition att festa på sayonarapartyt, men de som vill vara uppe senare har alltid visat respekt när de kommer tillbaka och försökt smyga eller dämpat rösterna för att inte väcka dem som ska upp och gradera. Ingen tendens till det från dessa människor. Nej, något bra intryck gjorde de i allafall inte.
Nåja, nog om det, jag vaknade i allafall och mådde bra, tills jag skulle äta frukost, då blev det en klump i magen och jag fick inte ner mycket. Efter att ha packat och beundrat människan som gick in med ett bokken i handen och tände och väckte festeristerna med orden "Det är dags att gå upp och städa nu" så lämndade vi Dojon bakom oss och åkte till salen. Tidigt på morgonen fick vi parkeringsplats nära, vilket var superskönt. Vi bytte om, värmde upp, körde lite kata och lite rustningsuppvärmning. Sedan när vi står där alla fyra som ska gradera och pratar så dyker Nisse (min och Lollos nybörjartränare) upp! blev så glad att han ville komma och kolla.
Sedan så var det dags, jag och Lollo hamnade i samma tregrupp, vilket var ganska skönt, men samtidigt är det farligt eftersom man kan fastna i gamla dåliga mönster lättare tror jag. Jag kan ju villigt erkänna att jag inte minns så mycket, det kändes relativt bra mot Lollo, mot den andra så kändes det som om jag inte fick in så mycket, förutom i den sista attacken. Vi gick efter lite väntan vidare till Kata, medan vi väntade på att 2dan-gruppen skulle bli klara, sneglade vi på Kalles 3dan-gradering, han gick också vidare till Katadelen! Min Kata kändes väldigt darrig och inte alls som den brukar, men det blev bättre ju fler vi gjorde och det gick vägen! Så nu är jag Shodan! Och Lollo också och Kalle är Sandan.
De generella kommentarerna från domarna var att man i kirikachi ska hugga mot Men och inte shinaien (och också att mottagaren inte ska hålla shinaien för långt ut). Sedan att man ska träffa ordentligt med tenuch och att energin måste vara bättre, så det ska jag försöka komma ihåg och jobba vidare på.
Efteråt hängde vi lite med Nisse och kollade lite på lagtävlingen, bland annat så såg vi en match som Sveriges 7dan körde. Det var spännande. Så packade vi in oss i bilen igen och körde söderut. Det gick relativt snabbt och smidigt. Landade hemma i en tom lägenhet och fick vänta ett tag innan jag fick krama om Johan igen. Men då kan man ju passa på att skriva halva av ett megastort blogginlägg.
Det Positiva: Shodan
Det Negativa: Festande Polacker
Sucks to be you!
Over and Out
Kommentarer
Trackback
