Parträning
Jupp, tydligen är det bara galningar som tränar två dagar innan jul. Jag var ytterst nära att inte åka iväg, men sedan tog jag mig samman och cyklade iväg. Så här i efterhand är jag glad att jag gjorde det, rensade lite tankar och fick lite gladare saker att tänka på.
När jag kom var Kalle alldeles ensam och bankade på junior. Så vi körde parträning och kortade ner passet till en timme, ungefär vad man orkar med när man bara är två. Vi värmde upp genom att hoppa lite hopprep och köra lite grundhugg. Den baotastora suburishinaien kom också fram och så turades vi om med att går varannan länga av salen med den och varannan med min shinai. Min shinai vägde plötsligt ingenting och var relativt okontrollerad, men kul var det.
Då vi fått på oss rustning körde vi lite stora Men, tio var som uppvärmning och så gick vi in på kontringstekniker, de-Kote började vi med, nuki-Do, kote-suriagi-Men, Kote-suriagi-Kote och slutade med Men-suriagi-Men. Det gick relativt bra tycker jag, de-Kote som jag inte alls gjort mycket fungerade ett par gånger, i nuki-Do försökte jag för mycket, gick lite för tidigt och kände mig långsam, den första suriagi-tekniker fick jag också lite kläm på, men de andra två fungerade inte alls med avstånd eller något, men kul med lite sådan övningar som man inte gör ofta och gärna glömmer bort. Vi körde en ji-geiko på slutet också som kändes relativt bra, det jag ska försöka tänka på är att inte reagera så mycket varje gång motståndaren gör någon rörelse. Om man vet om det så kan man unyttja det ganska ordentligt eftersom jag reagerar ganska kraftigt.
Ett plus från denna täning är att jag i princip på alla attacksteg (i allafall när jag var "mottagare") i kontringsövningarna tog ett attacksteg utan fusksteg, vänsterfoten var planterad i marken tills jag sköt ifrån och attackerade. Och det började känns rätt!
Om jag kom tidigare ifrån träningen än en vanligt torsdag? Nej, inte speciellt, vi stretchade och pratade och plöstligt var tiden ungefär den samma som en vanlig vecka. Hoppa att fler dyker upp på nästa pass.
Det Positiva: Träna
Det Negativa: Trötthet
One week until next time
Over and Out
När jag kom var Kalle alldeles ensam och bankade på junior. Så vi körde parträning och kortade ner passet till en timme, ungefär vad man orkar med när man bara är två. Vi värmde upp genom att hoppa lite hopprep och köra lite grundhugg. Den baotastora suburishinaien kom också fram och så turades vi om med att går varannan länga av salen med den och varannan med min shinai. Min shinai vägde plötsligt ingenting och var relativt okontrollerad, men kul var det.
Då vi fått på oss rustning körde vi lite stora Men, tio var som uppvärmning och så gick vi in på kontringstekniker, de-Kote började vi med, nuki-Do, kote-suriagi-Men, Kote-suriagi-Kote och slutade med Men-suriagi-Men. Det gick relativt bra tycker jag, de-Kote som jag inte alls gjort mycket fungerade ett par gånger, i nuki-Do försökte jag för mycket, gick lite för tidigt och kände mig långsam, den första suriagi-tekniker fick jag också lite kläm på, men de andra två fungerade inte alls med avstånd eller något, men kul med lite sådan övningar som man inte gör ofta och gärna glömmer bort. Vi körde en ji-geiko på slutet också som kändes relativt bra, det jag ska försöka tänka på är att inte reagera så mycket varje gång motståndaren gör någon rörelse. Om man vet om det så kan man unyttja det ganska ordentligt eftersom jag reagerar ganska kraftigt.
Ett plus från denna täning är att jag i princip på alla attacksteg (i allafall när jag var "mottagare") i kontringsövningarna tog ett attacksteg utan fusksteg, vänsterfoten var planterad i marken tills jag sköt ifrån och attackerade. Och det började känns rätt!
Om jag kom tidigare ifrån träningen än en vanligt torsdag? Nej, inte speciellt, vi stretchade och pratade och plöstligt var tiden ungefär den samma som en vanlig vecka. Hoppa att fler dyker upp på nästa pass.
Det Positiva: Träna
Det Negativa: Trötthet
One week until next time
Over and Out
Kommentarer
Trackback
