Nattens drömmar

I morse vaknade jag på ett underligt sätt. Var mitt inne i en dröm som började med islandshästar och slutade med Verdandi, killföreningen på min gamla gymnasieskola. I slutet av drömmen var min mobiltelefon borta och jag letade förtvivlat efter den när plötsligt något börjar ringa, min mobil och drömmen bleknar bokstavligt talat bort och jag ligger i min säng och hör alarmet på mobilen. Har aldrig vaknat på detta sätt tidigare vad jag minns, det var ganska häftigt.
Hur man ska tolka drömmen är ju ett annat ämne att diskutera, islandshästarna förstår jag då vi ska ut i helgen på turridning, men Verdandi? Var kom de in i bilden egentligen, hade aldrig mycket samröre med dem i skolan, mer än att jag kände ett par väldigt ytligt och beundrade deras frackar på håll. Kanske är en längtan tillbaka till den tiden eller något annat underligt undermedvetet.

Igår började jag i allafall planera ledigheten över jul i form av att jag och syster tittade på tåg så vi kan hämtas upp på samma tid och plats. Den 22:a december bär det av norrut mot skogarna. Längtar väldigt mycket, nu blir det inte så lång vistelse, ska bara vara hemma till den 28:e innan vi ska ut och resa jag och syster, troligtvis, förhoppningsvis, Egypten, får se lite vad det blir. Sen kollade vi även på tåg till Stockholm dit vi ska åka om två veckor, ska bli kul att träffa henne och kanske min andra syster också, igen.

Sen började jag planera en vinterträff med gamla kompisar också, så mycket planerande att jag skickade iväg ett mail om förslag på tid och plats. Det är lite konsigt för jag har tänkt på det ett längre tag nu och inte gjort så mycket åt det, men de två senaste dagarna har jag pratat med två av de gamla vännerna som jag inte brukar prata med speciellt ofta och det fick mig att längta efter dem allihop, så nu hoppas jag på att många kan komma och träffa mig.

Kvällens aktivitet i övrigt bestod av lite plugg och bakande av kaka som jag ska bjuda Johan på idag. Kände att kaka behövde jag efter dagen i labet där vårat projekt inte går så smidigt som man skulle önska. Det känns som om det vilar en förbannelse över oss. Först går syntesen inte som det ska fast vår handledare går in och labar tillsammans med oss, sedan när vi ska prova HPLC-maskinen kliar sig Roger i huvudet och säger "oj, vad det blinkar, det här fungerar ju inte." så nu får vi nog ta en annan apparat. Hoppas på att vi kan komma fram till något bra i slutändan i alla fall.

Nu ska jag försöka skriva lite på projektet, kanske hinna ringa om ex-jobb, städa och äta lunch innan jag far till skolan och har eftermiddagslab.

Det Positiva: Bockar så sakta av listan.
Det Negativa: Lösningsmedelssniffande hela dagen lång.


En lättnad som jag i och för sig räknade med, men ändå är den gudomligt skön.

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0