tildans

Musblack fjording från Brunnstorp

Lite paus i artikelsökandet blev det nu, mycket som ska tas reda på och så mycket som jag vill lära mig. Har kommit en liten bit på vägen känns det som nu i allafall, nu behövs bara tillgång till blod så att jag kan börja lite undersökningar. Tyvärr har det blivit problem med blodcentralen precis den här veckan, men jag hoppas att det ordnar sig. Nu blir det mera sökning under eftermiddagen och lite arbetande med rapporten.

Over and Out

Så var den här, helgen vi, eller mest jag förberett mig för i flera veckor. Började redan på fredagen med en tur till Hampus och ett försök till en trevlig ridtur för att optimera hans humör inför helgen. Så det blev skogstur och galopp med lite hindehoppning. Hampus stack över ett dike och körde slalom mellan träden efteråt så att jag nästan kände hjärtat i halsgropen. Så han var nog nöjd efter turen kan jag tänka mig. Dessutom började det spöregna på oss och jag blev blöt som en dränkt katt.

Lördagen var det upp tidigt och paniktvätta lite kläder, mitt sortiment av byxor är inte det största och om man har en obehaglig vana att spilla saker måste man tillslut paniktvätta. Senare på dagen paniktvättade jag Hampus, men det var mest för att bussarna går så sällan och man får ta det man kan. Vi tog en liten skrittrunda, eller, jag och Hampus skrittade, Joker stutsade en massa och fattade inte riktigt grejen med att spara på energin. Sedan blev det som sagt badning med hundschampo och lite rengöring av sadel och träns. Hann inte klippa Hampus, men nu har jag fått inspiration av tävlingsplatsens hästar och överväger en ny frisyr. Rätt så kort man, klippa ner det vita på sidorna lite mer än det svarta så det blir en svart kamm, denna svarta kamm kan man sedan klipp som pyramider i som sticker upp. Jossan föreslog att vi skulle färga spetsarna röda för att spegla Hampus personlighet, men jag är lite tveksamt inställd till den idéen.

Sedan var det hem och bada mig också och så iväg till Borensberg och middag med hela Johans familj. Åtta stycken blev vi. Först var det lite champange och snacks hemma i det gula huset och sedan gick vi till Gästgivaregården och åt mat. Det var gott och väldigt, väldigt roligt även om jag blev tött av allt skrattande mot slutet, gick ju upp tidigt på morgonen. Sedan fick jag skjuts nästan ända fram till dörren också, mycket trevligt.

Idag var det upp tidigt igen och packa ryggsäcken. Skitnervös var jag när jag satte mig på bussen. Fick flashbacks över alla de gånger pappa skjutsade oss till tävlingar eller hopplektioner hemma. Ingen trevlig känsla, men jag hoppades på att den skulle gå över. Vilket den gjorde också, när jag väl satte mig på hästen, sedan kom den i och för sig tilbaka i omgångar. Hampus hade klarat sig bra över natten och var inte så smutsig. Lastningen gick bra också, Hampus bara vandrade in, en mer lättlastad häst får man leta efter. Joker krånglade lite som vanligt, men när han nu skulle ut på äventyr mer farbror Hampus gick det rätt så fort med honom också. Jag och Jossan körde bakom hela vägen till Brunnstorp och såg så att hästarna skötte sig. Hampus ramlade en gång i en rondell, men kom kvickt på benen igen.

Tillslut kom vi fram, efter vad jag tycket en evighetslång bilresa, även om den bara var på en halvtimme. Naturligtvis hade någon bajasat ner sig på bakbenen och hade en grön svams, till nästa gång ska jag ta med en svamp så jag kan göra ren honom. Jag fick träffa Jossans föräldrar och så kollade vi lite på banor och startlistor. Fick en klump i magen när jag såg banskissen, såg alla olika möjligheter som kunde inträffa, alla ställen där Hampus kunde sticka och alla ställen där han kunde få för sig att ta fel hinder. Och när Hampus vill något krävs det rätt så mycket för att få honom att ändra sig, så också tvärt om. Lite av oron släppte då vi gick banan och jag såg all denna yta. Gott om plats mellan hindren att få ner tempot om det skulle vara så och bra med plats mellan hindren så att man kunde rida mellan dem. Sedan skulle vi ju rida fram också och Hampus, av alla hästar, blir vild och galen. Det var verkligen läskigt med fladdrande vita höbalar, inte så att det finns en massa sådana hemma, nej då, sådana hade han inte sett i hela sitt liv. Sedan var det publik som satt på några bänkar och dem skulle han också hoppa omking för. Joker var mest pappig och skulle vara så nära oss som möjligt, Helst på oss så framridningen var, ja, smått kaotiskt. Sedan fick Hapmpus hoppa några hinder också och så var det Jokers tur att börjar hoppa. Det gick väldigt bra för honom och Jossan. De tog det lugnt vilket planen var, jag och Hampus stod i utgången och kollade på dem och de tog sig över alla hinder felfritt! Duktigt, han fånade sig inte alls där inne och betedde sig som om han aldrig gjort annat.

Direkt efter var det min och Hampus tur. Hehe, Jossan påstod att Hampus blev publikfavorit och fick mest applåder av alla, men jag tror att hon överdrev. Även om jag hörde hennes söner med tillhörande flickvän heja på oss. På denna tävling var det så att om man vägrade ut sig första rundan fick man en chans till omstart och den chansen behövde vi. Hampus bröt ut lite, jag var lite okoncentrerad och spölös så då går det som det går. Andra vändan kom vi iallafall runt med två stopp, så vårt första hoppresultat blev då 12 poäng. Vet inte om det gick bättre första gången Hampus tävlade, Jossan sa bara att det var 14 år sedan och att han rev en massa, sedan dess har ingen kommit på tanken att tävla honom. Jag är ändå rätt så nöjd, även om det såklart är kul när det inte blir något fel alls, men han rev inget (förutom det hinder som han vägrade vid och liksom gled in i) och när han hoppade så hoppade han stort och mjukt. Framförallt stack han inte och han rev inte sönder stället.

Efter hoppdebuten blev det dags för lunch, hästarna fick vila i transporten och vi åt köttbullar och mos, samt såg en massa ponnier som blev utställda och så kollade jag på nästa hoppklass också, där hoppade fjordingarna som katter och var supersnygga allihopa. Sedan såg jag fjordisföl också, något av det sötaste jag sett.

Så var det dags för dressyr. Inte idag tyckte Hampus och det gick rätt kasst, och så glömde jag vägen också så då blev det mer avdrag. Ingen galopp överhuvudtaget blev det, rätt så surt med tanke på sist vi red programmet och han faktiskt galopperade, inte så vackert, men galopp var det i allafall. Han kändes dock lite tött och oengagerad och jag kunde inte koncentrera mig som jag skulle och försökte inte göra roliga saker på framridningen så att han blev mer uppmärksam. Så det bästa dressyrprogrammet Hampus någonsin gjort på tävling (det enda) och det sämsta jag någonsing gjort. Jag är inte så sur för galoppen, för den hade jag inte så stora förhoppningar på, mest är jag sur för att jag red fel och sedan kändes det lite meningslöst. Vi ska dock ta nya tag, kanske med dessyren redan till hösten, den 10 oktober är det dressyrtävling igen med samma program så jag ska fundera på det. Mitt mål är att rida ett godkänt program någon gång med Hampus och varje fall få lite galopp, samt en felfri runda runt en hoppbana, men det får vänta till våren då nästa tävling är då.



Note to selves: ta med svamp så man kan ta bort pissfläckar nästa gång. Ha spö från början i hoppning så man kan korrigera på bogen om det behövs. Var mer koncentrerad på framridningen. Glöm inte banan/programmet. Kom ihåg att andas.

Nu måste jag packa ihop här och ladda inför veckan.

Det Positiva: Ute på utflykt
Det Negativa: Nedbajasad häst.

Untill next time...

Over and Out

Godmorgon! Jg är duktig och sitter i skolan, idag på campus Valla eftersom jag ska gå på en framläggning efter lunch och faktiskt inte behöver vara på HU idag. Inget blod, inget labbande. Igår fick jag vara med och först titta när en av doktoranderna separerade trombocyter, fick inget eget blod och kunde därför inte försöka så mycket själv, men man lär sig mycket av att titta och den delen känns rätt så klar i huvudet nu vilket är skönt. Sedan fick jag även vara med när en av forskarna mätte på instrumentet jag också ska mäta på. Han var verkligen en riktigt forskartyp tycker jag, väldigt entusiastisk över vad han höll på mig och det gick i en väldig fart när han laddade prover hit och dit. Känner mig glad över att jag baa ska köra på ett instrument och inte två parallellt som han gjorde. Lärde mig en hel del också och när han var tvungen och springa iväg fick jag en uppgift och skulle mäta själv ett tag. Hade en doktorand som körde andra försök i salen och som jag kunde fråga om det blev konstigt. Så nu känns själva det praktiska ganska lugnt. Inte för att jag förstår allt som händer och kan tolka resultaten riktigt än, men det kommer nog med tiden. Idag ska jag ägna mig åt att läsa och skriva en del bakgrund. Gäller att skriva så mycket som möjligt nu så man inte har det hängande över sig när man ska börja tolka resultat och göra grafer och gud vet allt.

På kvällen var det dags för träning och efter mitt lilla facebook-upprop dök det faktiskt upp några tjejer. Rebecca och Stina som jag inte sett på hela sommaren och så började samtidigt som jag och så Johanna, som jag heller inte sett på hela sommaren. Det var trevligt, tjejmaioritet på träningen! Det var en trevlig träning tycker jag, tränade både Men, Kote och Do. Mycket Do vilket var väldigt välbehövligt, tyckter att Do nästan aldrig sitter som den ska, vilket är väldigt frustrerande. Jag försöker tänka efter på alla tips jag fått, vänsterhanden under spetsen och sedn spetsen fram och inte stå för nära heller, men igår ville det sig inte riktigt. Sedan fick vi göra några övningar med att kontra Do också. I efterhand så kom jag på att jag förmodligen gjorde en av övningarna helt fel och gick åt fel håll och i den andra var jag alldeles för snabb så att mottagaren inte hann attackera innan jag gjorde det, vilket ju inte riktigt är tanken med kontringstekniker. Så det kan bli ibland. Mot slutet körde vi ji-geiko också, det kände sådär lagom bra, varken superbra eller jättedåligt så jag är relativt nöjd.   

Efteråt hade vi det problemet med fem tjejer och en dusch, hade tagit evigheter om killarna varit fler, men nu löste det sig med att vi efter ungefär tio minuter fick duschrummet helt för oss själva. Tur att man kan stänga dörrar och ha sig, mycket smidigt. Nu hoppas jag kunna ordna så jag hinner med att träna på lördag, måste åka till Hampus en sväng också och sedan ska jag till Borensberg på kvällen. Annars blir det inte kendo förrän på torsdag igen, sedan kommer onsdagsträningen igång också och det ser jag fram imot, hoppas det är många nya som kommer och vill prova.

Nu ska jag sätta igång och skriva texter så jag åstakommer något vettigt idag också.

Det Positiva: Tjejmajoritet.
Det Negativa: Kan inte få till Do.

Is dreaming, hoping...

Over and Out

Jodå, Matilda släpade fram sin tv från förrådet och såg premiären. Hädanefter får det bli med svtplay eftersom det går så pass sent och jag vanligtvis kommer att ha träning på onsdagar. Kändes i allafall bra att se det första avsnittet "på riktigt".
Det ser lovande ut även om de nedfällbara huggtänderna blir något jag får vänja mig vid, lite fånigt första gången det hände. Men den hade känsla, absolut, nu ska vi bara se om allt jag hört om Alexander Skarsgård stämmer. Fast jag gillade Bill jag!

Det var en mycket trevlig dag jag upplevde igår. Jobbandet sträckte sig över två timmar och de två första grupperna var barn på 2-3 år och alla hade sina föräldrar med sig. Det var så otroligt söta! De flesta var vana vid vatten och plaskade omkring tillsammans med sin förälder som höll i dem. Vi hade en massa plastleksaker som flöt i bassängen och det var roligt att se hur barnen skrattade och pekade och ville leka med dem. Det allra roligaste var när ett av barnen, vid namn Tilda, tittade på mig när jag pratade med henne och sedan sträckte ut sina små, små händer mot mig och sedan låg hon och flöt en stund medan hon höll i mig. Hur gulligt som helst! Den sista gruppen var på 4-5 år och vana vid vatten och klarade sig utan föräldrar, vi gjorde ungefär vad vi brukar göra med den vanliga simskolan förutom att vi inte gjorde ben och armtag utan de fick mest sparka omkring. Efter detta så simmade jag en halvtimme samtidigt som jag väntade på Johan.

Plötsligt satt han där på läktaren och log mot mig! Blev så glad över att se honom igen. Sedan badade vi, jag har jobbat i simhallen i ett och ett halvt år nu och under den tiden bara motionsimmat i samband med jobbet. En gång innan jag började var jag och nöjesbadade på simhallen, men då blev det inte så mycket lekt som det blev igår.
Jag åkte den stora rutchkanan två gånger, en gång fram och en gång bak i gummibåten, den var rolig och inte alls läskig, kanske har blivit avtrubbad efter Liseberg. Sedan badade vi i vågorna också, simmade i grotorna, strömmen och alla bubbelsaker som fanns. Badade ångbastu tills jag inte kunde andas och bubbelpool såklart. Det var riktigt mysigt att vara där med Johan och upptäcka stället på nytt så att säga och inte bara se smutsen och vart man är tvungen att städa senare på kvällen. Sedan blir det ju extra mysigt när någon bär omkring på mig i vattnet och håller om mig. Då känner jag mig liten och omhändertagen, inte helt fel. Sedan så fick jag lära mig "riktigt" bröstsim också när man glider under vatten och då nacken inte blir lika trött. Det gick rätt så bra, men jag fick vatten i näsan och det är aldrig kul, jag kan inte riktigt blåsa ut genom näsan heller, det tar imot, får öva lite, för det var roligt att simma så.

Efteråt så gick vi ner på stan och åt mat. Jag åt kebab och det var mycket gott, känns nu att jag ätit ordentligt i ett par dagar för jag börjar må bättre, måste lära mig att äta så fort huvudet säger så. Ibland blir jag nämligen inte så hungrig i magen, men får en dunkande huvudvärk istället och då är det dags för mat börjar jag lära mig för det blir verkligen inte bättre om man väntar.

Idag började exjobbet! Sitter i biblioyteket på HU nu och skriver, ska börja leta lite böcker som jag kan läsa, mycket som jag måste lära mig. Imorgon ska jag få börja labba lite och göra lite testförsök så ska försöka förbereda mig lite inför det också. Då ska jag även ta med min egen dator så jag kan arbeta inne på rummet jag delar med andra studenter och doktorander.

Nu är det dags att fortsätta, vill ju inte komma hem allt för sent idag.

Det Positiva: Plask och lek med Johan <3
Det Negativa: Onda drömmar. 

En helt ny värld, en plats jag inte visste fanns...

Over and Out 

Igår var det tillbaka till Simhallen som gällde. Skulle jobba eftermiddag och stängning och därimellan ha lite simskola. Det var lugnt och lite folk så det var lite segt att bevaka, men det funkar ju bra det också, skönt att slippa stressa. Simskolan gick också bra, jag och Carolina hade tillsammans och tyckte att grupperna var helt okej, man har ju som sagt varit med om mycket, mycket värre. Sedan var det slutstädning också, men även det gick smidigt, var ju tre stycken och delade upp allting och tog det ganska lugnt. Irriterande med folk som sölar en massa bara så man måste skjuta på saker och därmed dra lite över tiden. Trött var jag när jag äntligen kom hem, men det var tevligt att susa fram i den tysta natten.
Även idag blir det två timmar i simhallen med jobb, ska ha sim-och lek med små barn, det har jag inte haft tidigare så det ska bli roligt.

Det har även blivit lite Hampus, både idag och igår. Igår var det lång skrittur ute och Hampus trivdes alldeles förträffligt och blev riktigt pigg när han fick utforska en ny väg också. Sedan tog jag hand om honom ordentligt efteråt och ryktade i ungefär en timme. Idag var det ridbanan som gällde, Jossan ville hoppa några språng och jag ville öva dressyr och halter. Joker hoppade hur bra som helst idag och även Hampus var duktig i dressyren, även om han till en böjan mycket hellre ville satsa på hindren än på vad jag ville att han skulle göra. Sedan red vi igenom programmet också och det gick också riktigt bra, i allafall när jag skärper till mig och koncenterar mig ordentligt. Måste tänka på att rida ordentliga vägar i tav och skritt och inte sitta och smacka då eftersom det blir avdrag. I galoppen ska vi försöka så gott vi kan, i höger varv kommer det nog inte att gå så jättebra, får vara tacksam om det blir galopp, men i vänster varv gick det riktigt bra idag, han galoperade hela volen och även snett igenom utan att jag behövde driva jättemycket. Sedan ska det bli ordentliga halter också och jag får inte ha för bråttom.

Nu ska jag få i mig lite mat innan jag dör av hunger, förhoppningsvis får jag träffa min favoritkille idag också.

Det Positiva: Hampus
Det Negativa: Huvudvärk och trötthet.

Come fly again over everything.

Over and Out

Ha, viljan att städa höll i sig, eller mer viljan att röja kanske man kan säga. Jag har slängt flera kilo tidningar idag, eftersom jag verkligen spar på allting så samlar man på sig en massa skräp genom åren, tanken är nu att jag ska rensa lite innan jag flyttar till det nya stället. Klarar jag inte av att slänga en del saker så får jag i allafall sortera dem lite så att inte samma röra kommer att rå där som det ibland gör här. Lyckades också plocka undan en del saker som låg och skräpade så nu ser här beboeligt ut igen.

Nu ska jag sova hoppas jag så jag är pigg och redo att ta mig an simskolebarn imorgon.

Over and Out

Lördagsträningen var riktigt kul och riktigt, riktigt jobbig, Nisse som höll i passet och jag var svettig redan efter uppvämningen där vi fick springa en hel del, i och för sig börjar jag nästan svettas bara av att jag tar på mig kendokläderna numera. Först så hade vi sedan bokkenövningar inomhus, jag fick köra mot Anders. Tillslut gick det ganska bra, jag bankade honom inte i huvudet i allafall. Sedan gick vi utomhus och körde kator på gräsmattan. Jag och Lollo gjorde en mycket fin rak stig i gräset när vi övade Kata1-3. ! och 2 sitter rätt så bra nu, i allafall stegen, detaljerna har jag inte börjat oroa mig för ännu, men 3:an är det fortfarande en del osäkerheter i. Vi fick nog till det lite bättre på slutet och så blev vi övervakade av både Nisse och Anders och fick hjälp. Redan efter timmen med Kata var jag rätt så trött, men när vi kom in och fick på oss rustningen, det var då träningen började på riktigt.

Jag har ju talat om den där lilla onda människan som jag misstänker lever inuti alla tränare och gärna kikar fram för att plåga eleverna lite, lite extra. Det var en sån dag idag, sådana dagar är bra eftersom man verkligen får anstränga sig och bli riktigt trött och det är då man inser vad man måste ta tag i och träna på, nämligen kondisen, sedan är det ju mindre kul mitt i när man knappt kan andas och tillsut inte tänka eftersom det blir så jobbigt. Det var mycket mycket fartövningar, vi blev uppdelade och fick köra i två grupper på led, en mottagare, en som attackerade och en som väntade och vilade. Först så körde vi som vanligt och attackerade förbi, men sedan så skulle vi attackera in, möta upp och attackera ut. Första gången gick det inte alls bra, missade vad öppningarna ut var, men sedan gick det bättre. Tror dock inte att jag var en så bra mottagare, men jag gjorde mitt bästa, svårt när man är trött och inte riktigt orkar möta upp Nisse som kommer inattackerandes, även om han är snäll och tar det lugnt. Det är någonting jag verkligen vill träna på mer, möta upp och stå och buffa där inne utan att motståndaren blir för stark. Jag är rätt så kort och det blir lätt så att långa personer liksom bara behöver trycka nedåt och då har jag inte så mycket att sätta imot. Måste komma ihåg att fråga Anders, han sa något klokt om detta för ett tag sedan, men jag minns inte riktigt.

Sedan körde vi ji-geiko också, väldigt många ji-geikos blev det. Är inte riktigt nöjd med någon av dem, jag tänker för mycket och när jag ska sluta tänka så tänker jag för mycket på att sluta tänka så det blir helt fel. Dessutom tvekar jag att attackera, när jag ser en öppning är det som om jag inte är riktigt säker på att det är en öppning och måste titta en gång till innan jag vågar attackera. Sedan berättades det att jag har en reflex som i princip öppnar upp alla träffytor, det ska vi lära oss att stänga av. Framåt med shinaien var det ja! Vad mera? Jo, måste komma ihåg att jaga också och att attackera mera såklart.

Tillsut så ropades ji-geikon av och vi ställade upp och tog av oss rustningarna, vilket visade det sig inte alls betydde att det var slut. Sit-ups, armhävningar och någon slags helekopterövning med shinaien bakom ryggen följde innan det var slut. Vilket än en gång visade att muskler finns det inte mycket att tala om, inte sådana muskler i allafall, till att träna det också.

Sällskapade till Skäggetorp efteråt med Lollo och Erik och hälsade på mitt födelsedagsbarn. Lagade middag och tårta. Middagen blev god, ugnsbakad lax med någon god röra på och så ris och sallad till det. Tårtan blev också god, men botten blev misslyckad eftersom jag skulle försöka göra egen, den gick att äta men blev väldigt kompakt så att säga, men det är ju smaken som räknas och den blev väldigt fin att se på också, med kiwi och choklad över grädden. Kvällen ägnades åt gitarrspel, sång och mys i soffan. Födelsedagsbarnet fick lite mer besök en stund på kvällen också och det var trevligt, roligt att skratta!

En lång, skön natt senare vakande jag utvilad visade det sig. Inte för att jag var så pigg och trevlig den första kvarten efter att jag sagit upp ögonen, men efter lite nyponte till frukost piggnade jag till. Sedan fick jag ett städryck och diskade och hade mig, önskar jag kunde få sådana oftare, förslagsvis här hemma också. Nu är jag hemma igen och tänkte väl börja förbereda veckan, en hel del som händer och roligt ska det bli.

Det Positiva: Mysa med <3
Det Negativa: Skavsår

I say love it is a flower and you its only need.

Over and Out

Rätt så händelselös dag egentligen, övade på att gå i klackar, ett klart misslyckande så här i efterhand eftersom jag har stora skavsår på båda fötterna. Lyckades med det jag ville i stan i allafall och ångrade, förutom klackarna, beslutet att ta bussen in, jag älskar konceptet med buss, det är en underbar uppfinning. Jag har åkt buss i hela mitt liv, landsbygdsbuss det vill säga. Alltid när jag åke stadsbuss får jag tung och dovande huvudvärk, vet inte om det beror på stark perfymdoft, mycket damm eller en kombination av de båda, men något är det. Det slår aldrig fel, som tur är brukar det gå över när man kommer ut i friska luften igen, men själva resan är en enda lång plåga.

Sedan bar det av till Hampus på kvällen, det regnade och regnade ännu mer. Men vi körde ett kondispass vilket betydde ungefär konstant travand i en och en halv timme. Hampus var jäkligt stark och ville ligga först, nä han inte fick det ville han komma ikapp och ja, jag fick öva på att sitt och sträcka på mig och göra mig starkare än vad jag är. Kul att han orkar en massa mer i allafall. En vecka kvar nu, sedan så smäller det, anmälda är vi också så nu är det på riktigt. Detta betyder minst en till genomridning av programmet och ett pass med hoppning. Efteråt fick jag vänta en timme på bussen och passade på att städa lite i stallet.

Nu sitter jag här med morgonrock, tofflor och filt och hoppas för allt i världen att jag inte blir sjuk, det orkar jag inte nu, om en vecka så kanske, eller inte alls förresten, i november när allt är över kan jag vara sjuk i en hel månad utan att det gör mig speciellt mycket.

Ska ta en tablett och sova nu, så kanske det hejdar sig.

Det Positiva: Framåthästen
Det Negativa: Skavsår, dåliga beslut

Klump i halsen, klump i magen, värm upp mig innifrån...

Over and Out

Jaha, då var man hemma då från träningen, men vänta nu, klockan är halv tolv och träningen slutar halv nio, ändå har jag precis stigit innanför dörren. Jag ska berätta hur det kommer sig, men i korthet var det bastu med en massa prat och skratt i ungefär en timme och sedan slutade det med att jag och Lollo stod i vår korsning och pratade om allt från attacker i kendo, till gaydisco och bröllop.

Det hela började naturligtvis med träning, svettigt redan på uppvärmingen. Mest för att vi fick springa, det har inte hänt många gånger i sommar och jag har ju som sagt inte kommit igång med min löpning ännu *host*. Sedan hade vi uppvärmingsövningar, Anders kommenterade någonting och nu är jag så irriterad över att jag inte kommer ihåg vad det var, kommer att gå och grubbla på det länge nu. Sedan hade vi en rolig jagaövning som gick ut på att man skulle göra en attack och springa förbi och mottagaren skulle följa efter och fösöka hinna ikapp och göra en attack precis när man vände sig om. Man skulle försöka hinna vända sig och blocka, men om man var för snabb på att blocka en sak så öppnar man ju något annat. Det var roligt och en bra övning för mig som verkligen hehöver träna på snabbheten. Mot slutet körde vi ji-geiko och ippon, där man ska ta poäng. Motståndaren ska besluta om det var poäng eller inte. Jag är rätt så nöjd med mina ji-geikos, lyckade flera gånger med att dra undan kote och slå Men, första gången blev jag så paff att jag glömde gå förbi. Likadant första gången jag hann upp och slog Men glömde jag att gå förbi, måste ju satsa fullt ut i alla attacke och verkligen tro på att de kommer att lyckas. Tyckte också att jag lyckades med att gå ifrån Kote lite iallafall, några Men fick jag till.

Sedan var det dags för rullande schema och ipponmatcher till första poäng. Det gick ju mindre bra, men man ska nog inte förvänta sig så mycket när man kör mot folk som har tränat i tio år och satsar allt i sin första attack. Som man inte har någon som helst chans att förutse eller blocka, men mest står där och ser dum ut. Efter täningen, stretchingen och sopningen var det dags för bastu. Att bada bastu med kendomänniskor är en mycket intressant och omskakande upplevelse. Dock hade jag ju Lollo som stöd denna gång, förra gången när jag var själv var mest läskig, nu hade man iallafall någon som man kunde utbyta blickar med och som heller inte fattar någonting.

Jag tror inte att jag någonsin träffat andra människor som är så insnöade på sina intressen som kendomänniskor är, jag är ju själv på samma sätt och det är väldigt, väldigt roligt att lyssna på när folk drar igång och citerar serier och människor man aldrig hört talas om. Det pratas en del kendo också naturligtvis, men idag satt jag mest och skakade av skratt, jag säger bara Mancandy och så kan ni fundera och fantisera bäst ni vill. Det är underbart sköna människor som jag träffat. Tillslut var det nog med basutbadandet och jag och Lollo sade hejdå till killarna som flyttat sig in i Dojon.

Vi hamnade i vår korsning och skulle avhandla dagens träning, gick igenom alla övningar ungefär som vi brukar och går sedan över till att diskutera bastubadandet, lite allmänt om kendomänniskor och kom sedan över på helt andra,privata saker. När musiken från campus börjar höras påpekar jag att vi måste ut och dansa snart. Så en utekväll kommer det bli någongång, förslaget är att vi ska ragga åt våra singelvänner, hur nu det ska gå till eftersom vi inte har så många och förmodligen inte kommer att våga ändå. Sedan pratades det om gaydisco också och om det finns här i Linköping eller om man måste resa någon annanstans. Vi kom även in på temat bröllop och bebisar och hur elaka vi var som barn. Kan tilläggas att vi inte träffats så mycket på sistone så det fanns mycket att prata om. Det börjar bli kallt och vi pratar om att vi borde ha stannat i Dojon med de andra tills Anders slängde ut oss för att låsa, tänker att de förmodligen inte var kvar där ändå och står kvar i kylan.

Tillsut kommer Erik "ikapp" oss och skrattar högt när han ser oss i korsningen och undrar om vi är medvetan om att klockan är elva. Sedan blev det mer prat om kendo och ytterligare en genomgång av träningen. Lollos telefon ringer, sambon undrar om hon är medveten om vad klockan är och att han lagat middag till henne som väntar. Så det fick avsluta kvällen och jag cyklade hemåt över campus där discomusiken dånade och kryssade mellan faddrar och nollan mycket medveten om att det här var den trevligaste kvällen på mycket länge.

Nu ska jag hänga upp träningskläder innan de möglar och sedan sova, förmodligen, men först, först ska jag skratta lite till åt alla konstigheter jag fått höra idag.

Det Positiva: Ḱendomänniskor
Det Negativa: Rinniga ögon

Mmmm, Mancandy....

Over and Out

Dagen började med stress, fotsatte med stress och slutade med att jag förmodligen strukit ett stressmoment i min tillvaro.

På jobbet ville jag hinna så mycket som möjligt på så lite tid som möjligt vilket gjorde att jag bara stressade runt. Sakerna blev ju gjorda i en faslig fart, men jag var sönderstressad efteråt. Försökte städa undan så gott det gick, men lite blev kvar till mina kollegor, men de mesta gamla fick jag ut, kände mig nöjd med mig själv. Iväg till skolan sen där jag skulle plugga, men blev väldigt hungrigo ch åt lunch istället. Fick till lite pluggtid innan det var dags att ta cykeln och cykla iväg till HU där jag ska göra exjobbet som startar nästa vecka.

Träffade handledaren och lyssnade på semenarie om vad som hänt i projektet under sommaren. Känns spännande, men mycket nytt som jag måste läsa på. Ytterligare stress när jag böjade fundera på när jag ska hinna läsa allt och börja kolla upp teori och hur rapport ska skrivas och när det ska vara klart och allting. Tillbaka på campus försökte jag plugga, men jag mest bara åt, blev konstigt hungrig och käkade macka, frukt och choklad i två timmar. Mycket statistik gick inte in heller och jag insåg hur mycket det egentligen är jag behöver kunna. Darbbades av hopplös förtvivlan och gav upp. Cyklade hem, funderade och nu har jag närmast bestämt mig att jag ska ta tentan i december istället. Koncentrerar mig på att fixa inför exjobbet och få en bra start på det känns som en god idé. Dock ska jag klara kursen till jul!

Imorgon beslutar jag mig till 100% om vad jag ska göra. Då får jag ta tag i allt annat som ligger och släpar, som flyttgrejer och mail som ska skrivas.

Det Positiva: Exjobbet känns grymt intressant.
Det Negativa: Uppgivenhet.

Det är svårt att fortsätta försöka när man inser det hopplösa i det hela.

Over and Out

Blev jobb idag också, stuffade runt en massa på lab och paltade med metanol och andra brandfarliga vätskor. Maskinerna gick super idag och jag har gjort två supermetoder. Kände mig som superwomen och oövervinnlig. Imorgon blir den en kortis på jobbet och stöka undan allt jag satt igång. Sedan blir det pluggdag och möte om exjobbet, så det händer en massa hela tiden.

Hampus kändes fin idag, vi hade travrunda, var ute en timme ungefär. Sedan skulle jag longera Joker också eftersom Jossan är sjuk i influensan och han har stått i över en vecka nu, men andra ird sedan jag senast red honom. Det gick över förväntan bra, kanske för att han sprungit av sig i förtvivlan runt, runt i hagen medan vi var borta. Han tycker inte så mycket om att vara ensam ute. Han klarar inte riktigt av att galoppera ordentligt på volt ännu, men i traven ser han så himla fin ut. Han har så bra steg och man verkligen ser att han jobbar med bakbenen. Sedan blev han trött och försökte komma undan, men vi kom rätt bra överrens.

Nu väntar duschen och lite föreläsningsanteckningar innan det är sängen. Imorgon kör vi hårt igen!

Det Postiva: Supermetoder.
Det Negativa: Rinniga ögon och rinnig näsa.

Can see it all so clear in my dreams...

Over and Out

Något har hänt, nu är jag riktigt på gång istället för att vara helt utan motivation. Jag vet inte vad det beror på riktigt. Kanske för att jag fick mysa med Johan igår kväll med film och godis. Sedan kom jag upp i morse också, mycket tack vare sällskapet, och fick en bra start med dusch och frukost.

Fick komma tillbaka till labbet och jobba lite också, vilket var toppen, Malin var tillbaka från semestern och allting. Egentligen inte så mycket att göra som jag befarade, men jag pysslade runt och gjorde saker de inte hunnit hålla efter. Lite prover fick jag ut också och det var inte så mycket krångel tack och lov. Ska jobba imorgon också, förmodligen inte hela dagen, vilket är helt okej med tanke på att jag måste plugga lite också.

Efter jobbet beslutade jag mig för att åka en timme senare än tänkt till stallet. Då hann jag med att flytta hemförsäkring och äta lite. Dessutom hann jag lämna tillbaka filmen vi såg igår. Hos Hampus möter mig två små gula fjordingar i hagen. Ropar lite på dem utan att förvänta mig något speciellt, men Joker sätter genast igång att trava och sedan galoppera mot grinden. Hampus lunkade i sakta mak också fram till ginden. Hampus skulle hälsa som han alltid gör, man får inte ta på grimman förrän han har hälsat och helst utbytt andedräkt, han är så söt. Blev derssyrpass för mig och Hampus idag, red igenom programmet som är på tävlingen och tränade på extra på en del av momenten. Hampus gick över förväntan bra, blev så nöjd med honom. Jag måste bara lära mig att ta det lugnt och rida noggrant. Vill ju ha en massa fart på honom, men idag blev det lite på gränsen på slutet, lite flängit, men det får vi ju ta tag i. Idag kändes han så positiv och verkade tycka att det var roligt. Skritt och travdelen av programmet får vi fila lite på, men med galoppen tänker jag nog inte jobba så mycket, bara jag får galopp blir jag nöjd sen får volterna se ut som avokados och vad som helst. I traven tycker jag därimot att jag kan ställa lite krav på både honom och mig. Jag måste tänka på att sitta ner och driva med sätet och göra förhållningar därifrån också, då reagerar han mycket bättre. Behöver nog en hel del uppvärmning innan, efter 45 nu så började han faktiskt mjukna idag! Mest i den ena sidan och inte så att han på något sätt gick i närheten av form, men han släppte lite och man behövde inte streta med honom. Blev jätteglad! Dessutom måste jag ha honom framme hela tiden, men inte peppa upp honom för mycket, halterna ska sitta utan allt för lång bromssträcka och igångsättningarna ska sitta utan lång startsträcka så det är en avvägning.

Så nöjd var jag idag att han fick lite musli innan han fick gå ut i hagen igen, det är häligt när båda är nöjda och glada efter ridturen. Imorgon ska vi nog rida ut i skogen, kondisen måste ju också tränas lite, hoppas på sällskap också, får väl se hur det blir.



Efter den upplyftande ridturen var jag så taggad när jag kom hem och nu har jag pluggat statistik på kvällskvisten också, slutade med ett tal som jag satt hur länge som helst med kändes det som, men sedan kom jag på den enkla lösningen och kände mig så duktig att jag stänger ner för idag och fortsätter imorgon. Frågan är bara om jag kan sova nu när jag så på G. Ska försöka i allafall. Imorgon kör vi igen!

Det Positiva: Häst=Duktig=Motivation=Plugga statistik.
Det Negativa: Bara två veckor kvar att träna på...

You and Me, the best there can be.... <3

Over and Out

Ingen bra dag idag. Mest för att jag försökt tvinga mig själv att läsa en massa statistik och nu sitter med huvudvärk som jag fått av att läsa den tråkiga boken. Har dock skummat igenom det mesta och en hel del känner jag igen sedan jag läste kursen. Får se till att hitta motivationen. Imorgon blir det inte så mycket pluggande, ska iväg och jobba hela dagen på labbet. Mycket glad över det är jag, sedan har jag lovat att åka till Hampus också, men några timmar pluggande blir det nog också.

Dagen verkar dock sluta lovande eftersom Johan ska komma hit och vi ska hyra film och mysa. Har sakant honom nu när jag varit borta och båda har haft så mycket annat för sig.


Det Positiva: Kommer ihåg mer än vad man tror.
Det Negativa: Facebook-biten, suck...

Come hold me again..

Over and Out

Jajamän, igårkväll alldeles innan jag skulle åka till tågstationen och ta mig tillbaka till Linköping fick jag reda på att jag skulle visa upp kendo idag. Det kändes ju lite lagom stabilt, men jag hann ju i allafall inte bli speciellt nervös och ligga vaken och grubbla flera nätter i rad.

Så klockan tio befann jag mig utanför Dojon och fick byta om och sedan ha två snabba generalrepetitioner av uppvisningsprogrammet. Det gick rätt så fint tycker jag, inte så krångligt och dessutom skulle vi visa upp ji-geiko också. Sedan bar det av in till stan, cyklandes, i Gi och Hakama. Det var lite spännande, vågade inte ha den nere eftersom jag var rädd att den skulle fastna i kedjan, vilket innebar att jag fick knyta upp den till ovanför knäna. Såg lagom roligt ut. In till stan kom vi i allafall och där var förberedelserna i full gång. Kendon skulle börja, eftersom vi låter högt och naturligtvis vackrast också. Efter mycket väntande och lite uppvärmning fick vi börja. Den första omgången gick rätt så problemfritt, förutom att jag glömde att jag skulle göra en Kote-Men första huggserien, blev en Kote istället. Det var riktigt roligt att visa upp igen! Och extra roligt att få köra ji-geiko inför publik. Sedan kunde man kolla på alla andra stilar, dela ut lite blad, men mest prata med vänner som dykt upp i publiken, dricka lite och få en hastig sockerchock av kexchoklad (vilket egentligen inte behövdes med tanke på allt adrenalin som surrade runt i min kropp). Sedan var det dags att ta på sig Men och Kote igen och göra en omgång till. Totalt fyra stycken körde vi och de resterande tre gjorde jag rätt med Kote-Men. Tycker också att det gick bättre och bättre för varje gång, men det beror väl på att man blir mer och mer avslappnad. Tur var också att solen gick i moln efter första omgången. Denna var nämligen lite av en pina då fötterna nära nog fick brännskador från mattan. Därimot blev det inget regn som vi befarade utan det höll upp ända tills nu på kvällen.

Uppvisningen varade i två timmar och sedan packade vi ihop och cyklade tillbaka med uppknutna Hakamas. Jag är i allafall väldigt nöjd med min dag. Efter lite påtvingad statistikpluggning har jag suttit och gottat mig åt Kendo på nätet. Bland annat en dokumentär där de följer två män som ska gradera till 8dan. Det verkar totalt omöjligt, eller i allafall nästan, den ena av dem klarade sig faktiskt. Graderingen hålls bara två gåner om året och mindre än 1% av alla som försöker klarar sig, när dokumentären spelades in var det 6 av 174 som blev graderade till 8 dan. Väldigt krävande uttagning verkade det vara också. Jag undrar om det finns någon kvinnlig 8dan? Kanske ska ta och googla det ikväll.

Sedan hittade jag en video om Moriji Mochida, 10dan. "It took me 50 years to learn the basics of Kendo using my body. After I turned 50, I started the real discipline. I wanted to perform Kendo using my Mind and Spirit. When you reach 60, your lower body weakens. I used my Mind to try to reverse the drawbacks. When you are 70, your whole body weakens. That's when I trained my Mind to be impertable. With a still Mind, the mirror inside you reflects the opponent's Mind."

Den som klarade graderingen till 8dan i dokumentären heter Kenichi Ishida och verkade också vara en häftig kille. Han trodde inte att han gått vidare från den första till den andra uttagningen på graderingen och började till och med packa ihop sina saker. Tänk då att lyckas ladda om till den andra omgången och lyckas där också. Det är en stort prov på mental styrka tycker jag. "The most important thing in Kendo is a flexible mind, which makes one humble enough to recognise one's own weakness and to overcome it through practice."

Jag inser att det är en lång väg kvar att vandra, inte för att jag siktar riktigt så högt kanske, men bra vill jag bli.



Det Positiva: Kendon i mitt liv.
Det Negativa: En dag bort från tentapluggandet.

Body, mind and soul.

Over and Out

Tillbaka i Linköping nu, men tänkte ändå skriva ner vad som hände under den senare delen av dagarna jag var HemHemma.

Under torsdagen stod det mycket på schemat. Först en sväng till farmor. Där blev det fika och sedan en promenad till farfars grav och plocka lite med blommorna där. Farmor blev glad att se oss tror jag, hon pratade i allafall ganska konstant i de fyra timmar vi var där. Fick våffellunch också innan vi for hemåt och nästa punkt på schemat.

Lilla jag, 165 cm lång skulle rida jättehästen Flisan på 174 cm. Kände mig som en myra på en elefant i början, men sedan lugnade jag ner mig och hon var väldigt snäll. Vågade mig på att trava också, men ingen galopp denna gång även om hon bjöd en massa och ville spinga. Kändes som om det var bäst att ta det säkra före det osäkra. Travade dock rätt så snabbt, eftersom hon är varmblod kan hon ju ta ut stegen också. Blev en lång ridtur, över två timmar var vi nog ute, men vi hittade en fin ridväg så det var det helt klart värt.

Under kvällen blev det matteräkning med syster och en cykeltur med pappa. Vi var ute en hel timme och cyklade, börjar bli riktigt kallt nu på kvällarna. Hösten är nog i antågande ändå, även om jag försöker tänka bort det.

På fredagen fick jag träffa min älskade Glampi igen! Han ville busa i hagen och spang och sprang. Jagade upp Fritz och sedan höll de på en bra stund innan de lät sig fångas. Han är så söt när han springer och småfrustar för sig själv och verkar så nöjd. Han kändes piggare än sist jag träffade honom, men det börjar synas att han blir äldre och äldre för varje dag som går. Blev ingen ridning, mer än ett par varv runt gården barbacka. Istället hade vi pysselstund och fotografering.

Efter en mycket god grillmiddag blev det en lång tågresa på ett trångt tåg till Linköping. Känns skönt att vara här igen och nu är det meningen att tentapluggandet ska komma igång på allvar. Egentligen hade jag tänkt lägga in en del bilder här också, men eftersom någon inte skickat dem så får det bli någon annan gång.

Det kommer ett inlägg om kendouppvisningen senare också, men för mitt samvetes skull måste jag plugga minste ett kapitel statistik först.

Det Positiva: Ridning
Det Negativa: Baklängesåkande på tåg med folk som pratar för högt för att man ska kunna sova.

Äldre och äldre, fortsätt bara så och försvinn för allt i världen inte.

Over and Out

Dagarna går fort när man har roligt.

Igår blev en lång dag som ändå gick otroligt fort. Eller ja, den fyra timmar långa tågresan gick rätt långsamt, speciellt den timmer jag satt ihoptryckt mot fönstert och försökte utestänga två småtjejers babblande och dividerande om vem som hade rätt i det kortspel de spelade. Ble handlande i Tierp inför kvällen, hade bestämt mig för laxpaket, hittade en engångsgrill också som tur var. Hem en vända och vem mltte mig på uppfarten om inte lilla älskade Gustav. Han kom springande så fort bildörren slog upp och ville hälsa. Skönt att han i allafall är hemma nu. Wille har inte synts till på två veckor och lite orolig är man ju.

Blev några timmar hemma innan det var dags att ta sig in till stan. För första gången på flera år åkte jag buss in till Gävle också. Fick sitta en stund och vänta, men solen lyste och det var en massa blommor att kolla på, så jag led ingen nöd. Först dök Anders upp och vi hade hunnit hälsa och prata lite innan Johan och Sandra kom. Sist så kom Foppa också också och vi var fulltaliga för denna gång. Vi drog oss in i Boulongern och hittade ett bord vi lade beslag på invid en lekpark och en solig äng. Bara jag och Foppa som skulle grilla och medan vi väntade på det festade vi på vindruvor, brieost, kex och godis av lite olika slag. Pratade och skvallarade lite om vad alla bekanta hade för sig och hade det allmänt trevligt. Efter allt ätande skulle lekparken testas. Åkte linbana fast vi var för stora och tunga allihopa och inte kom ända fram. Sedan provade vi resten av de mer eller mindre livsfarliga aktiviteter som fanns. Skulle aldrig släppa lös mitt barn i en sån där ställning, det är ju skithögt. Sedan drack vi vin också, eller jag, Anders och Johan gjorde och spanade på polisen som åkte förbi två gånger utan att stanna och kolla oss, kanske såg vi lugna och vuxna ut (tur att de inte kom förbi när vi lekte i lekparken). Tillslut blev det kubb också, mitt lag vann båda gångerna, det var jättekul, första gången i sommar jag spelade. Extra kul var det när vi körde killarna mot tjejerna och vi sopade banan med dem. När det blev kallt och myggigt drog vi oss in mot stan och hamnade tillslut på subway eftersom de höll mig sällskap en timme innan min buss behagade gå. Så skiljdes vi åt för denna gång, men jag har mer eller mindre lovat att åka till Uppsala i höst och ska försöka tajma när Sandra åker dit också ochså ska vi få följa med och se vad som egentligen händer på de där nationerna det är så mycket snack om. Sen ska jag hälsa på Sandra i Örebro också dit hon ska flytta om några veckor och plugga till sjukskörterska.

Trött var jag och länge sov jag idag. Fick mig en sen frukost i solen sedan och en dusch innan det bar iväg igen. Jag och mamma åkte till Valbo och shoppade. Blev ett par nya springskor till mig, ordentliga denna gång, så nu ska här springas utan att skunna skylla på ömmande fötter och ont i benhinnorna. Känner mig rätt så taggad. Hittade en fin tröjklänning på rea också som jag unnade mig. Så bar det av till mormor och morfar också där det väntade en massa kakor till kakmonstret Matilda. Riktigt gott var det och sedan pratade vi en del. Fick presenter av mormor också, ett badlakan, en väggklocka och några fina ljuslyktor, riktigt glad blev jag, de får komma ner till mig på flytthelgen tillsammans med lite annat jag gömt undan i garderoben. Sedan skulle mamma en sväng på Rusta innan vi for hemåt och då tittade jag ut en staplingsbar skohylla som kanske också ska inhandlas, ska fundera lite på det och kolla vad som får plats i lägenheten.

Hemma igen blev det mat och läsande, går igenom nostalgiska barndomsminnen med en massa hästböcker inblandade. Det tar sin lilla tid. Imorgon är det full fart igen. på schemat står farmor, ridning och en cykeltur med pappa.

Det Positiva: Vänner för livet.
Det Negativa: Trötthet som aldrig ger med sig.

Imorgon är en annan dag...

Over and Out

Upp tidigt idag också, idag lite senare eftersom jag hamnade vid datorn och läste blogg hela kvällen igår. Syster somnade medan jag höll på så hon var pigg och glad imorse.

Kom iväg till Hampushästen i god tid i allafall och idag stod hoppning på schemat. Det gick rätt så bra. Testade tunnorna idag igen och inte lika många sidospringningar som förra gången. Syster knäppte kort på mig när jag hoppade och Hampus ser ju urgullig ut när han kastar sig över hindren, men jag ser helfånig ut. Min hoppstil lämnar mycket att önska kan man säga. Ser stel ut som en pinne, måste nog jobba lite på detta tror jag. Sedan fick syster hoppa också, det gick också bra, men jag är en misslyckad fotograf, inte ett enda kort som blev bra. Får helt enkelt träna mera på det.



Nu efter lunch står det matte på schemat för syster, men sen ska vi in till stan och uträtta lite ärenden innan det är glassdags med mina kompisar. Imorgon blir det också kompisträff, fast i Gävle. Ser jag mycket fram imot! Pratade med de som bestämt sig för att komma igår och någon nämnde att han skulle ta med sig vin, så då började jag tänka på vin och nu ska jag också har vin har jag bestämt. Ska som sagt bli mycket, mycket kul att träffa dem igen. Vissa är det nästan ett år sedan jag träffade.

Blir en del att göra idag, packa, fixa och dona och sedan sova tidigt så jag inte missar frukost imorgon när man ska passa tåg och allting.

Det Positiva: Hoppehästen
Det Negativa: får ju inte sonosa på morgonen.

Flying high above.

Over and Out

Upp kom jag imorse! Mycket tack vare syster som är morgonpigg och började prata när mobilen ringde. Vi for ut till Hampus efter en lång god fukost.

Var riktigt skönt att rida idag, lite svalare än tidigare i veckan. Vi reda i skogen och sprang omkring en massa. Provade min hoppbana åt rätt håll denna gång och det gick bra, Joke hoppade också, fast han fjantade sig en del när vi skulle springa. Sedan sprang vi ikapp upp för en backe, Hampus fick vinna och då var han väldigt nöjd med sig själv. Joker blev lite trött på slutet när vi skulle upp för backen en gång till. Vi svampade av dem nä vi kom hem och de rullade sig båda två direkt när de kom ut i hagen.

Efter lunch hemma gick vi till campus och Frida räknade matte, vi var duktiga i två timmar innan vi gick vidare. Kollade på den nymålade märkesbacken och sedan gick vi vidare och tittade på djuren i valla. Fina hästar fanns det i hagarna och trötta kaniner. Blev lite sugen på en nin igen, men de ska ju helst ha gräsmattor att springa på. Getter och höns fanns det också i mägder.

Nu har vi kommit hem igen och ätit upp en sista hallonpajen. Den var mycket god, värmde den denna gång och det gick utmärkt. Imorgon blir det ungefär samma schema, men ska en sväng in till stan efter matten, tänkte försöka äta lite glass på Bosses och uträtta lite ärenden.

Det Positiva: Race i backe. 
Det Negativa: Svettigt.

Faster than light.

Over and Out

Inte upp tidigt i morse heller. Vaknade dock vid åtta och var pigg och glad, men sedan skulle jag ju snoza också. Sedan kom jag ändå inte upp förrän vid tio och då var jag rätt seg.

Efter en ordentlig frukost bar det i allafall av till träningen. Hade Kata första timmen och efter uppvärminen fick vi vara ute i det fina vädret. Folk tittade på oss när de gick till och från Hemköp och ett litet barn ställde frågor. Han frågade Nisse om det var han som var chefen och då svarade han att så var det. Det gick rätt så bra med katorna, jag och Lollo tränade kata 1-3 och Erik och Lars tränade en massa andra också. Nisse gick omkring och instruerade och rättade, mest mig och Louise. Det var kul med Kata som vanligt och jättetrevligt att vara utomhus.

Andra timmen gick vi in och satte på oss rustningerna. Sedan var det mest ji-geiko och likande övningar. Sedan fick vi träna på att inte avslöja när vi attackerar heller genom att mottagaren höll shinaien bakom ryggen och sedan skulle få upp den i tid för att blocka. Det gick rätt så bra, ji-geikon också, jag är nöjd. Fick påpekat att jag hade en öppen kamaj så det fösökte jag rätta till. Sedan lyckade jag med att rycka undan Kote och kontra med Men, det som jag tänkte så mycket på förra gången, men inte lyckades med. Och så ska jag tänka på att vara snabb i mina attacker så motståndaren inte hinner upp och att jag själv ska jaga ifatt om motståndaren är långsam. Det gäller med andra ord för mig att bli snabbare och snabbare och snabbast! Sedan fick jag en hemläxa av Nisse också som jag ska öva påinför nästa pass som inte kommer vara förrän om en och en halv vecka! Inställt på lördag tydligen för då ska styrelsen iväg till Orust och så ska det vara uppvisning inne i stan också, då få man i och för sig åka dit och kolla lite kendo i allafall.

Sedan var det ju då meningen att min kära familj skulle komma och kolla på träningen, men ingen familj i sikte på hela passet. Sedan visade det sig att de varit i Ryd en timme ungefär när jag slutat och inte hittat till lokalen, trots att jag tyckte jag gav en så bra beskrivning. Nu vet de i allafall och så får vi göra ett nytt försök till flytten i september.

Åkte iväg in till stan med familjen och åt mat på ett nytt ställe, vi provar ungefär ett nytt varje gång de är här. Det var mycket gott, jag åt toast med mozarella, pesto, tomat och nån skinka. Sedan åkte vi förbi den nya lägenheten, jag körde bil med pappas nya gps. Kollade in uteplatsen igen och innergården. Så blev det dags för hallonpaj hemma hos mig och då kom Johan över också. När pajätandet var klart åkte mamma och pappa hemåt, medan jag, Johan och Frida pratade lite mer, mest om matte.

Nu mot kvällen har vin handlat och ätit mackor och druckit te, eller jag har druckit te. Sedan har vi snaskat choklad och kollat på ett avsnitt av Planet Earth, mycket spännande om grottor, men det krävs nog en större tv för att göra dem rättvisa.

Dags att sova nu, måste upp imorgon och iväg till hästarna tidigt, sedan ska vi hinna med lite matte också är det meningen.

Det Positiva: Träna i sol och familj på besök
Det Negativa: Ingen publik på träningen.

Outforskade platser, kanske ibland ska vara just outforskade.

Over and Out

Doften av hallonpaj sprider sig i lägenheten och jag är halvvägs genom tvätten och städningen. Känner mig rätt nöjd med min dag, med undantag att jag inte kom upp i morse heller.

Iväg till Hampus kom jag i allafall, fast det var varmt att rida. Vi skrittade i skogen och plockade svamp, kantareller och svart trumpetsvamp. Jossan hotade att döda mig, återigen, om jag avslöjar stället för någon. Som om jag skulle kunna hitta dit igen. Var rätt så nöjd när vi kom hem, men när Jossan erbjöd att jag skulle rida Joker på ridbanan, han bara hoppade hela turen och var skitsur eftersom vi bara skrittade, så kunde jag inte hålla mig. Lite skillnad var det att rida när inte Jossan sprungit av honom innan som sista gången. Man behöver ju inte rida så mycket framåt i början i allafall. Försökte mig på lite travarbete och han gick bra tycker jag, slappnade av en del, tillslut, men sen ville han springa också. Galoppfattningarna gick betydligt bättre denna gång också och så fick han springa av sig lite, sedan tillbaka till travarbete och så testade vi lite ökning i traven också. Kommer bli en nice häst det där när han är färdig. Försökte tänka på hur jag red också och kände mig ganska rostig, min sits är icke den vackrast misstänker jag, men jag förösker jobba på det.

Efter den svettiga stunden på ridbanan så gick jag upp i skogen och plockade hallon till dagens paj som min familj som kommer hit imorgon ska få smaka på. Hoppas att den är ätbar, men med lite glass går ju det mesta ner.

Ska nog göra lite svampmacka ikväll, men först mera städning.

Det Positiva: Svamp och Hallon.
Det Negativa: Dålig sits.

Sometimes you wonder...

Over and Out

Gäsp, tröttheten har gjort intåg, den har i och för sig infunnit sig då och då under dagen, men nu verkar den vara här för att stanna. Semesterdag igår och semesterdag idag, solen har skinit och jag har njutit. Sedan bakade jag rabarberpaj och tillbringade gårdagskvällen med Johan i Skäggetorp, promenerade och zappade på tv:n där det inte visades mycket vettigt eftersom jag missade Miss Marple, sedan somnade vi och sov och sov och så sov vi lite till också. Blev lite längre än tänkt, men det var skönt, även om huvudvärken slog till vid frukosten, tack och lov gick det över under dagen, hällde i mig en massa vatten.

Inte så pepp till att träna idag med andra ord eftersom jag kände mig seg och allmänt trött. Iväg kom jag i allafall och kan nu ståta med ännu ett blåmärke, mycket vackert om jag får säga det själv och en tå med avskaft skin, mindre vackert. Mest bara äckligt. Det var ett jobbigt pass idag, tempot drogs upp rätt rejält och hade inte så mycket komplicerade tekniker utan en massa attackövningar. Tungt och jobbigt för armarna och ännu jobbigare för huvudet när man är lite seg. Vad ska jag ta med mig från detta pass då? Jag måste sträcka ut så jag når in, sedan så ska jag verkligen mena varenda attack och attackera till 100% och glöm för allt i världen inte kiai. Står någon och slåt mig omväxlande på Men och Do alternativt Kote också, ska jag antingen gå in eller attackera. Mest står jag bara där och undrar vad tusan som händer. Och så ska jag inte följa med så mycket med shinaien och öppna upp mig utan stå kvar i utgångsläge oavsett vad motståndaren håller på och viftar omkring med.

Ååh, nu kom jag på en rolig övning som vi fick göra. Vi fick hugga Men-hugg medans vi blundade!! Det var en spännande ny övning som kändes väldigt bra. Sedan blev det en del ji-geiko som väl var sådär från min sida. Jag fullföljer inte mina blockeringar tillräckligt snabbt tycker jag. Om jag, motförmodan i och för sig, hinner blocka Kote genom att rycka undan så ska jag hugga Men är det tänkt, men det kommer jag på först när min motståndare är antingen tillbaka i kamaj eller långt förbi mig. Detta tänker jag öva mer på.

Efter träningen blev det prat i korsningen som vanligt och denna gång hade Erik och Andreas sällskap när de hann upp oss, sedan cyklae Andreas hemåt, kommer tillbaka förbi oss för att han glömt att låsa och sedan stannar han och pratar när han väl varit iväg och gjort det. Erik försökte få oss att åka på både läger och SKO i höst, att vi skulle köpa rustning och framförallt träna en massa kendo. Det sista kan jag lätt gå med på, det andra ligger i planeringsstadiet och det första funderas det på. Men det blir nog bara en av grejerna, får nog välja mellan läger och tävling och som det ser ut nu så lockar SKO, inte mer, men på ett annat sätt. Där kommer man ju också att vara höggraderade, kanske inte 8 dan, men det kommer ju garanterat att vara roligt att se en massa finkendo överallt. Samtidigt blir man ju så sugen på att träna en hel helg för någon som den japanske sensei med 8 dan som kommer till Uppsala. Får se lite vad det kostar och om jag verkligen kan resa så mycket. Ska ju hem nångång i höst också och någongång måste jag ju ta mig till Uppsala för att umgås med mina kära vänner där. Tyvärr tror jag inte läger och umgänge med annat än kendomänniskor går så bra eftersom jag kommer vara helt insnöad, det är jag ju i allafall, men extra mycket med läger runt omkring.

Det tåls att fundera på. Nu längtar jag tills hösten kommer, eller nåja, tills terminen startar i allafall. Det börja så sakta fyllas upp med cyklar på campus. Resturangerna slår upp portarna igen. Studenter ligger i gäset med uppslagna böcker, fadderister med skägg och solglasögon tränar gyckel. Flyttlass börjar dyka upp både här och där och snart, snart så drar det igång igen, med förvirrade nya studenter, tentaångest som kokar i korridorerna  och overaller i en salig blanding av färger och former invardera campus som rycks upp ur sin, om än kota, sommarvila. Snart kommer det nya kendonybörjare och jag hoppas på en massa nya tjejer, ja killar också. Men som det ser ut måste vi ju förstärka, hoppas på att några från gruppen kommer tillbaka efter sommaren i allafall.

Nu har jag knaprat klart på mina vaniljkex och ska försöka sova, mycket att stå i imorgon, får ju finfrämmande på lördag och då måste lägenheten vara representabel. Får se om jag kan sova nu när sockret börjar sprida sig i kroppen.

Det Positiva: Mys med <3
Det Negativa: Skinn som faller av.

Do you feel, like I feel...

Over and Out

Började dagen sent, för just det, jag har semester och då får man sova länge, i allafall den första veckan. Egentligen skulle jag försöka gå upp i morse men det gick inte. Gör ett nytt försök imorgon för då ska solen skina på förmiddagen och jag vill ligge ute på en filt och sola. Funderar på om jag ska gå till affären och handla frukost som jag sedan tar med ut på en gräsmatta. Ska jag lyckas borde jag nog ta och sova nu i stället för att blogga, men har man något som liknar ett misstänkt beroende så har man.

Kom iväg med bussen till Hampus i allafall, utan att stressa mig igenom frukosten och utan att stressa till bussen. Vad bra jag är på att ha semester. Märker ni hur jag slänger ordet semester omkring mig? Det är för att jag inser hur lyckligt lottad jag är just nu och inte känner någon nämnvärd stress. Eller jag ignorerar all stress inför framtiden eftersom jag trivs så bra med att bara vara lat och ledig.

Hos Hampus blev det hoppning, banhoppning var det meningen. Blev inte så mycket bana för oss, Hampus var inte på G idag. Tror han blev sur när jag igår sa att vi skulle ut i skogen och idag så blev det ridbanan igen. Nåja, på fredag ska vi ut i skogen, vad som än händer. Hoppade inte högt idag, han var ju ändå inte sugen så varför fresta mer på hans humör. Blev dock en studs och några tunnor som vi hade väldigt problem med. Försökte rama in, men när jag ramade in på ena sidan sprang han helt enkelt på den andra. Blev till att ta ner farten ganska så rejält och då gick det. Tunnorna ska fram igen, banne mig. Sedan skulle alla hinder av ridbanan för den skulle harvas, Jossan som också hoppat med Joker, den fansastiska hästen varken vägrade eller rev idag, tyckte jag kunde rida Joker lite så plockade hon undan. Det säger man ju inte nej till så jag satte upp, kan ju vara bra övning inför nästa vecka när jag ska låna honom en dag så min syster och jag kan rida tillsammans. Han har verkligen förändrats. Nu kunde man känna på honom att han trampade och flyttade sig för skänkeln. Han, jag och galoppfattningar gick dock inte ihop, men hans trav och jag tivdes tillsammans, det kommer att bli en fin häst i framtiden det där.

Sedan var det hem och vara lite trött, ganska anstängande att rida i värmen. Bestämde träff med glass som mål till kvällen. Det är lite lustigt, men mycket härligt att jag känner en sån förväntan när vi ska träffas. Det har snart gått ett helt år och jag blir forfarande så glad när jag cyklar för att träffa honom. Det tar jag som ett bra tecken. Det blev glass på Bosses som nästan hade slut på glassorter och sedan fick vi sällskap också. Blev promenad längs Stångån i solnedgången och det var mycket trevligt. Bitvis pinsamt och fnissigt, men mest bara härligt. på vägen hem svängde vi in och kollade på lägenhetsdörren och uteplatsen, vi träffade en katt så det är tydligen ett kattområde ändå.

När vi sagt hejdå till varandra styrde jag cykeln hemåt, men framförallt mot McDonalds, eftersom jag i ungefär en timmes tid fantiserat om cheesburgare, så en sådan blev det. Det var gott, men den tog slut väldigt fort, hann inte alls cykla långt, ibland är det riktigt gott med snabbmat, för det mesta faktiskt, men när man är sådär hungrig och går och fantiserar om den i förväg så blir den ännu godare.

Nu ska jag sova, så jag kommer upp till solen imorgon.

Det Positiva: Promenad med din arm runt mig.
Det Negativa: Glömde allergitablett imorse.

Flower Power

Over and Out

Dagen blev faktiskt som planerat. Skön frukost med bok och ingen stress i sikte. Omklädning till hästkläder och iväg till Hampus. Där blev det trimning på ridbanan och träning inför tävlingen som nu nästan är spikat fyra veckor från nu. Tränade vänd rätt upp och halt på mitten och sedan igångsättning i trav igen. Gick rätt så bra när jag väl började rida rätt och gjorde halt med benen och rumpan istället för med handen. Det gick också betydligt mycket lättare att vända in när jag styrde mer med benen så det sk jag komma ihåg att tänka på. Naturligtvis hade jag bommar med i det hela för annars skulle detblivit protester efter ett tag, nu tyckte jag att Hampus var förvånansvärt positiv till allting och gick på rätt så bra. Den lilla vännen föröskte till och med mjukna lite, men för att göra det gick han ner i skritt när det var meningen att det skulle vara trav, men han ville verkligen vara till lags. Nu jobbade jag inte så mycket på sådant, det är mycket viktigare att han går framåt och ser en mening med att springa i cirklar och göra halt när jag säger det, men visst är det kul när det känns lite skillnad. Sedan blev det galopparbete också, inte så mycket, men i båda varven eftersom Jossan fått för sig att det är Lätt C som gäller i dressyren och då är det, om jag inte minns helt fel, galopp på volt i båda varven, det kan nog med lite god vilja och stor tur gå om jag rider ordentligt på ytterhjälperna. Sedan måste väl Hampus ork tränas upp lite mer, men man får göra så gott det går med den tid som är kvar. Till galoppen byggde jag ett litet hinder också, en del av träningen bestod i att Hampus inte alltid fick hoppa utan bara galoppera förbi och behålla galoppen. Det gick väl sådär, han har en tendens att tränga mot innerskänkeln som en galning och slira i kurvorna, men den glädjen ska jag inte ta ifrån honom, bara han går dit jag vill och i den gångart jag vill. Innerst inne hägrar en lite, liten längtan om att göra alla oerhört förvånade och klara dressyrprogrammet med glans. Av någon anledning är denna längtan och förhoppning mycket större innan jag gått in på ridbanan än vad den är när jag går därifrån.

Efteråt fick Hampus äta gräs medan jag badade honom lite hjälpligt, blir väl en storrengöring innan vi åker iväg, men för nu så blir han väldigt fin när man bara tvättar med vatten också. Sedan gav jag mig av upp i skogen på Hallonjakt. Det sluttade med en Bygga hinder och plocka hallon tur istället. Mycket hallon blev det, en och en halv liter och jag är mycket nöjd med mig själv trots myggbett och fästingar som kröp omkring. Även dessa fick bosätta sig i min frys för nu, men på fredag blir det nog en tur och dessa ska användas på en gång nästan. Jag smider mina planer inför helgen.



Nu väntar en kväll med te och kvällsmacka och sedan ska jag läsa lite innan det är sängen som gäller. Även imorgon ska jag till Hampus och rida. Ingen ridbana dock, imorgon ska vi ut i skogen och springa ordentligt istället.

Det Positiva: Hampushästen gör sitt bästa.
Det Negativa: Mygg och fästingar.

Allt som saknades idag var du...

Over and Out

Ja, ibland stöter man på samband man inte trodde fanns, folk som känner folk som känner mig. Det är orerhört facinerande och inte så lite skrämmande. Ibland känns det som om allt hänger ihop på ett eller annat sätt. Fast kanske är så, även om det är en ganska stor stad jag bor i och ett ganska stort universitet som jag går på så hittar man änd nytt folk som plötsligt visar sig känna någon man själv känner. Så egentligen har jag bara flyttat från ett ställa där alla känner alla till ett ställe där man känner folk som också känner folk som känner dig, men inte i samma sammanhang. Det kanske är därför jag trivs här, för det är egentligen inte så annorlunda mot för vad jag äv van vid.

Kvällen igår var i allafall underbart trevlig. Vi gjorde pizza med champinjoner och banan och massor av ost, sedan cyklade vi en sväng och åt kakor medan vi kollade på åkrarna. Såg ett rådjur som gömde sig i kornåkern, bara huvudet som syntes, så högt var kornet. Sedan myste vi en massa och kollade på en glättig amerikansk tjejfilm, så pratade vi också en massa och jag märkte aldrig när jag somnade. Det var härligt med sovmorgon och bara ligga kvar lite extra länge i värmen. Så var det extra skönt att äta en lång frukost utan att stressa. Nu sitter jag här och funderar på vad jag ska göra resten av dagen. Det lutar åt en bok och inte så mycket mer. Lite choklad kanske. Imorgon blir det hästeri och bärplockning, planen på att koka hallonsylt börjar så sakta forma sig i mitt huvud, får se om jag lyckas genomföra den.

Det Positiva: Myskväll med <3
Det Negativa: Gräspollen.

Att vakna tillsammans med dig är det bästa jag vet.


Over and Out

Insmorda fötter och nyponsoppa som precis blivit lagom varm. Den första semesterdagen är inte helt ute och cyklar, inte alls. Dock har jag fortfarande problemet att jag inte kommer upp i tid, klockan tio åt jag frukost och då cyklade jag halv elva för att hinna till träningen, man vill ju sno åt sig någon av de bästa rutningarna. Lite onödigt så här i efterhand eftersom bara jag och Lollo lånade rustningar och det finns två i small. Sådant vet man ju tyvärr inte i förväg, kom dit tidigare än alla andra, som vanligt, men tajmade med att Anders kom ut från centrumhuset samtidigt som jag cyklade förbi, så det blev lite sällskap. Inte för att jag är speciellt sällskaplig en halvtimme efter att jag klivit upp ur sängen och slängt i mig frukost, men det är roligare att vänta tillsammans med någon än att stå där själv. Sedan kom Lollo också och tillslut två killar så Anders slapp känna sig i underläge.

Vi böjade med bokkenövningar. Häftiga bokkenövningar som Anders hade i beredskap åt oss. Det gick ut på att den ena skulle hugga Kote, Men, Do och den andra blocka på olika vis, sedan var det meningen att man skulle göra allt i flyt och när man blockat sista övningen gå över till att börja attackera Kot, Men och Do och så om och om igen. Jag och Lollo gjorde mot varandra, tillslut kom vi in i det och när vi båda slutade tänka på samma gång slutade det med att jag missar att blocka hennes Men och får ett solit träsvärd i huvudet, Bonk sa det och nu har jag en bula att förevisa för de intresserade.

Sedan fick vi på oss rutningar också och övade lite grundtekniker och lite bakåttekniker också. Måste öva mer på att kraften verkligen kommer från vänster ben och ingen annan satans ifrån. Sedan så gör jag tydligen hopsaliknande steg också och det måste bort. Ordentliga attacksteg ska det vara. Gå in på rätt avstånd först innan attacken och attackera därifrån. Körde ji-geiko också, det gick väl ganska bra tycker jag, försökte attackera mer Men, men jag vill så gärna gå på Kote hela tiden. Sista körde jag mot Anders och då var det jobbigt på slutet, aramarna kändes tyngre och tyngre och det var lite av en lättnad när det var över. Sedan darrade mina händer under avhälsningen och stretchingen.

Nu ska här städas för Johan ska komma förbi ikväll, ska bli mycket trevligt.

Det Positiva: Häftiga bokkenövningar.
Det Negativa: Sunkig lägenhet.

Coolhet är oslagbart.

Over and Out