Tävlingshelgen
Så var den här, helgen vi, eller mest jag förberett mig för i flera veckor. Började redan på fredagen med en tur till Hampus och ett försök till en trevlig ridtur för att optimera hans humör inför helgen. Så det blev skogstur och galopp med lite hindehoppning. Hampus stack över ett dike och körde slalom mellan träden efteråt så att jag nästan kände hjärtat i halsgropen. Så han var nog nöjd efter turen kan jag tänka mig. Dessutom började det spöregna på oss och jag blev blöt som en dränkt katt.
Lördagen var det upp tidigt och paniktvätta lite kläder, mitt sortiment av byxor är inte det största och om man har en obehaglig vana att spilla saker måste man tillslut paniktvätta. Senare på dagen paniktvättade jag Hampus, men det var mest för att bussarna går så sällan och man får ta det man kan. Vi tog en liten skrittrunda, eller, jag och Hampus skrittade, Joker stutsade en massa och fattade inte riktigt grejen med att spara på energin. Sedan blev det som sagt badning med hundschampo och lite rengöring av sadel och träns. Hann inte klippa Hampus, men nu har jag fått inspiration av tävlingsplatsens hästar och överväger en ny frisyr. Rätt så kort man, klippa ner det vita på sidorna lite mer än det svarta så det blir en svart kamm, denna svarta kamm kan man sedan klipp som pyramider i som sticker upp. Jossan föreslog att vi skulle färga spetsarna röda för att spegla Hampus personlighet, men jag är lite tveksamt inställd till den idéen.
Sedan var det hem och bada mig också och så iväg till Borensberg och middag med hela Johans familj. Åtta stycken blev vi. Först var det lite champange och snacks hemma i det gula huset och sedan gick vi till Gästgivaregården och åt mat. Det var gott och väldigt, väldigt roligt även om jag blev tött av allt skrattande mot slutet, gick ju upp tidigt på morgonen. Sedan fick jag skjuts nästan ända fram till dörren också, mycket trevligt.
Idag var det upp tidigt igen och packa ryggsäcken. Skitnervös var jag när jag satte mig på bussen. Fick flashbacks över alla de gånger pappa skjutsade oss till tävlingar eller hopplektioner hemma. Ingen trevlig känsla, men jag hoppades på att den skulle gå över. Vilket den gjorde också, när jag väl satte mig på hästen, sedan kom den i och för sig tilbaka i omgångar. Hampus hade klarat sig bra över natten och var inte så smutsig. Lastningen gick bra också, Hampus bara vandrade in, en mer lättlastad häst får man leta efter. Joker krånglade lite som vanligt, men när han nu skulle ut på äventyr mer farbror Hampus gick det rätt så fort med honom också. Jag och Jossan körde bakom hela vägen till Brunnstorp och såg så att hästarna skötte sig. Hampus ramlade en gång i en rondell, men kom kvickt på benen igen.
Tillslut kom vi fram, efter vad jag tycket en evighetslång bilresa, även om den bara var på en halvtimme. Naturligtvis hade någon bajasat ner sig på bakbenen och hade en grön svams, till nästa gång ska jag ta med en svamp så jag kan göra ren honom. Jag fick träffa Jossans föräldrar och så kollade vi lite på banor och startlistor. Fick en klump i magen när jag såg banskissen, såg alla olika möjligheter som kunde inträffa, alla ställen där Hampus kunde sticka och alla ställen där han kunde få för sig att ta fel hinder. Och när Hampus vill något krävs det rätt så mycket för att få honom att ändra sig, så också tvärt om. Lite av oron släppte då vi gick banan och jag såg all denna yta. Gott om plats mellan hindren att få ner tempot om det skulle vara så och bra med plats mellan hindren så att man kunde rida mellan dem. Sedan skulle vi ju rida fram också och Hampus, av alla hästar, blir vild och galen. Det var verkligen läskigt med fladdrande vita höbalar, inte så att det finns en massa sådana hemma, nej då, sådana hade han inte sett i hela sitt liv. Sedan var det publik som satt på några bänkar och dem skulle han också hoppa omking för. Joker var mest pappig och skulle vara så nära oss som möjligt, Helst på oss så framridningen var, ja, smått kaotiskt. Sedan fick Hapmpus hoppa några hinder också och så var det Jokers tur att börjar hoppa. Det gick väldigt bra för honom och Jossan. De tog det lugnt vilket planen var, jag och Hampus stod i utgången och kollade på dem och de tog sig över alla hinder felfritt! Duktigt, han fånade sig inte alls där inne och betedde sig som om han aldrig gjort annat.
Direkt efter var det min och Hampus tur. Hehe, Jossan påstod att Hampus blev publikfavorit och fick mest applåder av alla, men jag tror att hon överdrev. Även om jag hörde hennes söner med tillhörande flickvän heja på oss. På denna tävling var det så att om man vägrade ut sig första rundan fick man en chans till omstart och den chansen behövde vi. Hampus bröt ut lite, jag var lite okoncentrerad och spölös så då går det som det går. Andra vändan kom vi iallafall runt med två stopp, så vårt första hoppresultat blev då 12 poäng. Vet inte om det gick bättre första gången Hampus tävlade, Jossan sa bara att det var 14 år sedan och att han rev en massa, sedan dess har ingen kommit på tanken att tävla honom. Jag är ändå rätt så nöjd, även om det såklart är kul när det inte blir något fel alls, men han rev inget (förutom det hinder som han vägrade vid och liksom gled in i) och när han hoppade så hoppade han stort och mjukt. Framförallt stack han inte och han rev inte sönder stället.
Efter hoppdebuten blev det dags för lunch, hästarna fick vila i transporten och vi åt köttbullar och mos, samt såg en massa ponnier som blev utställda och så kollade jag på nästa hoppklass också, där hoppade fjordingarna som katter och var supersnygga allihopa. Sedan såg jag fjordisföl också, något av det sötaste jag sett.
Så var det dags för dressyr. Inte idag tyckte Hampus och det gick rätt kasst, och så glömde jag vägen också så då blev det mer avdrag. Ingen galopp överhuvudtaget blev det, rätt så surt med tanke på sist vi red programmet och han faktiskt galopperade, inte så vackert, men galopp var det i allafall. Han kändes dock lite tött och oengagerad och jag kunde inte koncentrera mig som jag skulle och försökte inte göra roliga saker på framridningen så att han blev mer uppmärksam. Så det bästa dressyrprogrammet Hampus någonsin gjort på tävling (det enda) och det sämsta jag någonsing gjort. Jag är inte så sur för galoppen, för den hade jag inte så stora förhoppningar på, mest är jag sur för att jag red fel och sedan kändes det lite meningslöst. Vi ska dock ta nya tag, kanske med dessyren redan till hösten, den 10 oktober är det dressyrtävling igen med samma program så jag ska fundera på det. Mitt mål är att rida ett godkänt program någon gång med Hampus och varje fall få lite galopp, samt en felfri runda runt en hoppbana, men det får vänta till våren då nästa tävling är då.
Note to selves: ta med svamp så man kan ta bort pissfläckar nästa gång. Ha spö från början i hoppning så man kan korrigera på bogen om det behövs. Var mer koncentrerad på framridningen. Glöm inte banan/programmet. Kom ihåg att andas.
Nu måste jag packa ihop här och ladda inför veckan.
Det Positiva: Ute på utflykt
Det Negativa: Nedbajasad häst.
Untill next time...
Over and Out
Lördagen var det upp tidigt och paniktvätta lite kläder, mitt sortiment av byxor är inte det största och om man har en obehaglig vana att spilla saker måste man tillslut paniktvätta. Senare på dagen paniktvättade jag Hampus, men det var mest för att bussarna går så sällan och man får ta det man kan. Vi tog en liten skrittrunda, eller, jag och Hampus skrittade, Joker stutsade en massa och fattade inte riktigt grejen med att spara på energin. Sedan blev det som sagt badning med hundschampo och lite rengöring av sadel och träns. Hann inte klippa Hampus, men nu har jag fått inspiration av tävlingsplatsens hästar och överväger en ny frisyr. Rätt så kort man, klippa ner det vita på sidorna lite mer än det svarta så det blir en svart kamm, denna svarta kamm kan man sedan klipp som pyramider i som sticker upp. Jossan föreslog att vi skulle färga spetsarna röda för att spegla Hampus personlighet, men jag är lite tveksamt inställd till den idéen.
Sedan var det hem och bada mig också och så iväg till Borensberg och middag med hela Johans familj. Åtta stycken blev vi. Först var det lite champange och snacks hemma i det gula huset och sedan gick vi till Gästgivaregården och åt mat. Det var gott och väldigt, väldigt roligt även om jag blev tött av allt skrattande mot slutet, gick ju upp tidigt på morgonen. Sedan fick jag skjuts nästan ända fram till dörren också, mycket trevligt.
Idag var det upp tidigt igen och packa ryggsäcken. Skitnervös var jag när jag satte mig på bussen. Fick flashbacks över alla de gånger pappa skjutsade oss till tävlingar eller hopplektioner hemma. Ingen trevlig känsla, men jag hoppades på att den skulle gå över. Vilket den gjorde också, när jag väl satte mig på hästen, sedan kom den i och för sig tilbaka i omgångar. Hampus hade klarat sig bra över natten och var inte så smutsig. Lastningen gick bra också, Hampus bara vandrade in, en mer lättlastad häst får man leta efter. Joker krånglade lite som vanligt, men när han nu skulle ut på äventyr mer farbror Hampus gick det rätt så fort med honom också. Jag och Jossan körde bakom hela vägen till Brunnstorp och såg så att hästarna skötte sig. Hampus ramlade en gång i en rondell, men kom kvickt på benen igen.
Tillslut kom vi fram, efter vad jag tycket en evighetslång bilresa, även om den bara var på en halvtimme. Naturligtvis hade någon bajasat ner sig på bakbenen och hade en grön svams, till nästa gång ska jag ta med en svamp så jag kan göra ren honom. Jag fick träffa Jossans föräldrar och så kollade vi lite på banor och startlistor. Fick en klump i magen när jag såg banskissen, såg alla olika möjligheter som kunde inträffa, alla ställen där Hampus kunde sticka och alla ställen där han kunde få för sig att ta fel hinder. Och när Hampus vill något krävs det rätt så mycket för att få honom att ändra sig, så också tvärt om. Lite av oron släppte då vi gick banan och jag såg all denna yta. Gott om plats mellan hindren att få ner tempot om det skulle vara så och bra med plats mellan hindren så att man kunde rida mellan dem. Sedan skulle vi ju rida fram också och Hampus, av alla hästar, blir vild och galen. Det var verkligen läskigt med fladdrande vita höbalar, inte så att det finns en massa sådana hemma, nej då, sådana hade han inte sett i hela sitt liv. Sedan var det publik som satt på några bänkar och dem skulle han också hoppa omking för. Joker var mest pappig och skulle vara så nära oss som möjligt, Helst på oss så framridningen var, ja, smått kaotiskt. Sedan fick Hapmpus hoppa några hinder också och så var det Jokers tur att börjar hoppa. Det gick väldigt bra för honom och Jossan. De tog det lugnt vilket planen var, jag och Hampus stod i utgången och kollade på dem och de tog sig över alla hinder felfritt! Duktigt, han fånade sig inte alls där inne och betedde sig som om han aldrig gjort annat.
Direkt efter var det min och Hampus tur. Hehe, Jossan påstod att Hampus blev publikfavorit och fick mest applåder av alla, men jag tror att hon överdrev. Även om jag hörde hennes söner med tillhörande flickvän heja på oss. På denna tävling var det så att om man vägrade ut sig första rundan fick man en chans till omstart och den chansen behövde vi. Hampus bröt ut lite, jag var lite okoncentrerad och spölös så då går det som det går. Andra vändan kom vi iallafall runt med två stopp, så vårt första hoppresultat blev då 12 poäng. Vet inte om det gick bättre första gången Hampus tävlade, Jossan sa bara att det var 14 år sedan och att han rev en massa, sedan dess har ingen kommit på tanken att tävla honom. Jag är ändå rätt så nöjd, även om det såklart är kul när det inte blir något fel alls, men han rev inget (förutom det hinder som han vägrade vid och liksom gled in i) och när han hoppade så hoppade han stort och mjukt. Framförallt stack han inte och han rev inte sönder stället.
Efter hoppdebuten blev det dags för lunch, hästarna fick vila i transporten och vi åt köttbullar och mos, samt såg en massa ponnier som blev utställda och så kollade jag på nästa hoppklass också, där hoppade fjordingarna som katter och var supersnygga allihopa. Sedan såg jag fjordisföl också, något av det sötaste jag sett.
Så var det dags för dressyr. Inte idag tyckte Hampus och det gick rätt kasst, och så glömde jag vägen också så då blev det mer avdrag. Ingen galopp överhuvudtaget blev det, rätt så surt med tanke på sist vi red programmet och han faktiskt galopperade, inte så vackert, men galopp var det i allafall. Han kändes dock lite tött och oengagerad och jag kunde inte koncentrera mig som jag skulle och försökte inte göra roliga saker på framridningen så att han blev mer uppmärksam. Så det bästa dressyrprogrammet Hampus någonsin gjort på tävling (det enda) och det sämsta jag någonsing gjort. Jag är inte så sur för galoppen, för den hade jag inte så stora förhoppningar på, mest är jag sur för att jag red fel och sedan kändes det lite meningslöst. Vi ska dock ta nya tag, kanske med dessyren redan till hösten, den 10 oktober är det dressyrtävling igen med samma program så jag ska fundera på det. Mitt mål är att rida ett godkänt program någon gång med Hampus och varje fall få lite galopp, samt en felfri runda runt en hoppbana, men det får vänta till våren då nästa tävling är då.
Note to selves: ta med svamp så man kan ta bort pissfläckar nästa gång. Ha spö från början i hoppning så man kan korrigera på bogen om det behövs. Var mer koncentrerad på framridningen. Glöm inte banan/programmet. Kom ihåg att andas.
Nu måste jag packa ihop här och ladda inför veckan.
Det Positiva: Ute på utflykt
Det Negativa: Nedbajasad häst.
Untill next time...
Over and Out
Kommentarer
Trackback
