Pay and Jump

Hej och hå, vad fort tiden kan gå. Jag var allmänt seg i helgen och det enda som hände i aktivitetsväg var Maxim. Trots alla mina planer på att fixa och dona, men i slutet av denna vecka stundar långhelg så förhoppningsvis blir det lite mer gjort då.
 
Vi började i alla fall helgen med att i fredags kväll rida ut med största hästen i stallet. Vi red till vallen och trimmade lite där. Maxim fick anstränga sina små korta ben och ta fram sin stora skritt redan från början, vilket han kanske inte var så nöjd med, men det gick bra. Fick trav ikapp ibland bara. Väl på vallen tycker jag att det gick ganska så bra, red en del övergångar. Jättefina fattningar från skritt gjorde vi, hur nöjd som helst. Maxim tyckte det var extra kul när kompisen kom upp jämnsides i galopp och frågade glatt om det var tävling på G. Mjukade annars mest upp lite lagom inför lördagen.
 
Det var ju nämligen dags för Pay and Jump. Maxim bajsade typ tre gånger i stallgången innan vi kom iväg, men gick sedan snällt på stallmattes transport och det gick även bra att stallkompisen ställde sig bredvid. Vanligtvis står Maxim lite bredare bak och åker ju då oftast ensam, men det fungerade att stå smalt också, även om det vinglade till lite ibland under färden. Mycket hästar på plats när vi kom fram, vi hoppar ju låga höjde så det är ju en del små ponnier med, men han reagerade faktiskt inte så mycket som han gjort innan, han och kompisen hade fullt upp med att ha koll på varandra tror jag. Det fanns också mycket annat att titta på kan jag tänka mig. Vi kan väl säga att det är en helt annan häst än på dressyrtävlingarna i alla fall. Full fart och bockning på framridningen, låtsas bli rädd för häst som landar efter framhoppningshinder, låtsas bli rädd för långtradare på vägen en bit bort. På riktigt bli rädd när man river en bom med bakbenen och den dunsar ner i ridbanan. Ja, lite annat tänk kan vi ju säga, men jag blev glad av att han var glad och han var aldrig okontaktbar, morrade jag lite när han drog sina repor gick han snällt ner i trav och sprang i sin mjukaste, finaste form. Så nu försöker jag förlika mig med tanken att jag har en hoppeponny som nog skulle tycka att det vore sjukt kul att få komma ut mer på sådant.
 
Jaja, hur gick det då? Jag är nöjd kan vi ju börja med att säga. Felfri i 30 cm och två ner i 50 cm, mest för att jag inte ska hålla på och störa honom mitt i hoppet. Mest nöjd är jag med 50-rundan då vi fick bättre flyt i galoppen och han inte sprang och tittade på publiken allt för mycket. Men jag inser också att i nuläget är det min gräns så mina tankar på 70 cm stryker vi och så ska vi försöka anmäla till två 50 cm i juni istället. Han blir helt annorlunda att hoppa på bortaplan, mer egen bjudning, vilket är super, men jag behöver vänja mig vid farten och hur jag ska stötta honom och inte tänka på hur höga hindren är. Hindren tittade han knappt på, trots att det både var en del plankor och även ett sånt där platsskynke med murmönster på. Inga problem sa han, fånade sig lite innan start då det stod lite infångare mellan hindren, men när han väl fick sin uppgift så gick han som tåget, "Ge mig nästa hinder matte, ge mig nästa" super söt och hade så himla kul! Så som sagt, mer hoppning ska vi ha. Och eventuellt ska jag fråga om en tjej i stallet som inte är rädd för höjder vill hoppa lite med honom. Jag vill ju gärna göra allt själv, men när han tycker det är så kul och om det fungerar för dem, så vill jag gärna ge honom chansen att hoppa mer och högre. Kanske eventuellt få tävla lite också. Vi får se vad hon säger helt enkelt. Och så får jag fortsätta jobba med min fart och höjdrädsla. Annars så träffade vi trevligt folk, en dam med egna fjordhästar hemma som kom fram och pratade, en tjej som ridit en fjordhäst tidigare som också kom fram och pratade och en tjej på en stor häst som undrade om jag red någon bruksridning och tipsade om en träningtävling i mitten av maj i Dannemora (som jag såklart blev jättesugen på). En mycket bra dag, stallompisen och stallmatte tog sig över 50 felfritt i en hiskelig fart och sedan även 70 med ett nedslag. Maxim var moraliskt stöd under första rundan och var med inne på banan, man måste ju vara den trygga vuxna ibland också. 
 
Feeling Free!

Igår red vi en tur i skogen, bort till klätterbackarna, mycket trav upp för och en del galopp också. Lite fånig häst i början, stannade en del och ville inte gå framåt av okänd anledning. Blev bättre efter ett tag och en ganska fin tur. Avslutade med att skritta nya stigen och jobba på den.
 
Idag var det dags för en sväng på nyharvade ridbanan. Vi tränade vidare på våra övergångar, red en hel del utan stigbyglar i trav och försökte slappna av, känner att jag lätt spänner mig i knäna och försökte tänka "långa ben och ner med hälarna". Maxim var duktig i allafall, efter lite uppvämning i skritt och trav med serpentiner och volter och lite svaga öppnor kände vi oss redo för övergångarna. Höll mig ganska mycket på en volt, men lite kring fyrkanten och tog hjälp av bokstäverna, övergångarna mellan skritt-trav-halt-trav-skritt är superfina verkligen, så nöjd med honom! Vi gav oss på galoppen också, gjorde så att vi fattade galopp vid bokstaven i hörnet, galopperade en öppna delen av volten och övergång till trav vid nästa hörn. Det tar sig där också, det märks verkligen, i höger gjorde han superfattningar i form och höll sig även kvar i övergångarna. I vänster var det svårare, dels en styrkegrej, men också att jag blev lite hängande i innertygeln och förmodligen störde en del. När jag tänkte på det och lät honom vara mer rak i fattningen gick det mycket bättre. Så vi avslutade och travade av. Efter att vi skrittat lite, myst i stallgången, stretchat och borstat fick han gå på en lite promenad också och äta lite gröna grässtrån. Det gäller att börja vänja in så sakta, snart är sommaren här.
 
Det Positiva: Glad häst, glad matte
Det Negativa: Orken tryter ibland
 
Golden dream

Over and Out

5,5:an

Igår hade vi mysdag med barbacka skrittur och byggande av ännu en stig, denna något svårare än den andra vi håller på att bygga för tillfället, men blir nog bra till slut.
 
Eftersom det stundar premiär på en Pay and Jump för första gången på tja, år och dag känns det som var det ikväll dags för lite hoppning igen. Hade bestämt sällskap med stallmatte också på vit busponny. Mitt önskemål var att hoppa fler hinder på rad på långsidan för det behöver vi öva på, behålla energin liksom. Så vi byggde en 5,5:a och så ett kryss på den andra långsidan att värma upp på.
 
Själv kan man minsann springa fort
Maxim var väl inte så med från början kan vi säga, lite seg, men försökte att tänka mycket framåt. Måste våga släppa fram honom i galoppen för att det ska bli bra. Han var inte så sjukt imponerad av hindren vi byggt upp så efter första försöket höjdes oxern en del och vi fick galoppera in och då blev det några gånger lite mer fart under hovarna. Så skönt med någon bredvid som kan coacha oss till rätta när det blir lite galet. Hoppa kan han ju och med tillräcklig fart hoppar han det mesta och bra, men jag måste hålla ihop honom också. Mycket att tänka på helt enkelt. Vi är anmälda till 30 och 50 som sagt, fram i juni när nästa är hoppas jag vi kan vara redo för 50 och 70 istället. Bara vi hoppar regelbundet så ska det minsann gå. Målet för lördagen är att ha bra fart, hålla galoppen och koncentrera oss på att få rätt galopp i landningarna. Men jag måste verkligen tänka framåt och gå utanför bekvämlighetszonen hastighetsmässigt, så imorgon blir det nog en sväng till vallen och öva galoppera i lätt sits. Tydligen har jag när jag gått tillbaka i arkivet och kikat en gång i tiden gett mig på 70 med Hampus så jag kan och vågar.
Vi skrittade ut när vi var nöjda och tog gräsvägen längs med järnvägen. Så himla trevligt!!
 
Det Positiva: Mjuka språng
Det Negativa: Lite dålig energi.
 
We will be awsome!

Over and Out

Träningsplanering v. 17

Planeringen för veckan har sett ut så här:
 
Måndag: Dressyr
Tisdag: Vila
Onsdag: Ut
Torsdag: Hoppning
Fredag: Ut
Lördag: Pay and Jump
Söndag; Ut
 
Over and Out

När man inte vill sluta

Igår var en sån där kväll ni vet. En sån där vårkväll, med kvällssol och jummen luft. En sån där ridkväll när man inte vill sluta rida.
En sån där kväll när man sitter i sadeln vid åtta och när man kliver av strax innan nio har man fortfarande inte behövt tända lamporna vid ridbanan. En kväll när känslan är fantastisk och koncentrationen på topp.
 
 

Kände oss väldigt duktiga igår, båda två och jobbade på vårt nya fokus: övergångar och att behålla formen i dessa. Började med uppvärmning i skritt, gjorde skänkelvikningar och öppnor och det kändes bra, behöver tänka på att inte sluta drivningen framåt för att jag vill ha mer tvärning. Han kändes rätt så mjuk efter ett tag tyckte jag, jobbade lite med tempoväxlingar också, men inte så mycket, men när man ändå håller på att jobba i skritt skadar det ju inte att ta någon diagonal eller två med lite längre steglängd, han är ju bra på det, men det måste ju underhållas. Sedan började vi om i traven kan man säga, ganska mycket volter för att mjuka upp och någon serpentin innan det kändes hyffsat mjukt. Efter skrittpaus gick vi på övergångarna, vi jobbade i skritt och trav denna gång, det har ju blivit mycket galopparbete på sistone, men kände att vi behövde gå tillbaka lite. Först jobbade jag längs med fyrkanten och gjorde övergångar till skritt eller halt och igångsättningar vid bestämda bokstäver. Sedan gick vi in på volt och jobbade dels lite övergångar till skritt och dels lite tempoväxlingar i trav, några steg fram, några steg tillbaka. Han blev så fin så och lyssnade så bra, jag försökte tänka på sitsen och skänklarna och händerna. Vi avslutade med att träna lite uppridningar på medellinjen och några diagonaler med ökning i trav också. Och jag grämer mig igen, varför, varför rider jag inte på samma sätt när vi är ute, för det är så stor skillnad, känslan han ger är så fantastisk ibland. Jaja, öva vidare, öva vidare, travade och skrittade av sedan och var nöjda med oss båda. 
 
Idag var det hussedag för Maxim, lång jobbdag för matte och en springtur på det. Anmälde mig till blodomloppet med jobbet, så för att ta sig runt det behöver det tränas, baktanken är ju också att jag behöver konditionträna för att rida bättre, så blodomloppet är en kortsiktlig motivation, men jag presterar ju bäst med sådanna.
 
Det Positiva: GulingPower
Det Negativa: Behöver regelbunden träning och ett upplägg
 
Ensam är inte alltid stark

Over and Out

Hopp och skutt

I torsdags hade vi en uteritt jag och Maxim, den gick lite upp och ner, både bildligt och bokstavligt talat. Vi red backarna bort mot ridhuset. Var väl kanske inte på det bästa humöret själv heller, vilket aldrig är en bra utgångspunkt. Vi travade en hel del och galopperade uppför alla backar. Han var inte speciellt på och ganska avvaktande, vilket är okej, alla har ju olika dagar, men jag vill ändå att han ska gå i den gångart jag ber om. Det är också okej att bli trött, men det är inte okej att bryta av bara för att vägen svänger och man behöver titta på precis vartenda löv som ligger i diket. Så vi var väl sådär nöjda kan man säga, men motion fick vi ju i allafall.
 
Tycker att han är rätt så fin just nu <3
Fredagen hade vi myspromenad och var bästa vänner igen! Fin kväll, fin kvällsol och inga krav, han fick till och med smaka på lite grönt gräs som kikade fram. Igår var vi på ridbanan och röjde runt, det enda sätter för mig att rida på ridbanan och inte sälla höga krav är att hoppa i princip. Rider jag dressyr blir jag perfektionist. Visst att det finns krav i hoppningen också, men där ligger vi ännu på en så pass låg nivå att det inte blir för tufft för någon av oss. Det har stått hinder på banan nästan hela veckan och de var fortfarande kvar så vi skuttade runt lite, först så låg det på ca 30 cm, men i slutet höjde jag till ca 50 cm och tog dem några gånger då också. Det stod ett kryss på ena långsidan och en grind på den andra. Sedan var det en oxer på ena diagonalen och ett rättuppstående på den andra. Vi övade mest på att få snurr på galoppen, inte tveka och försöka landa i den galopp jag tänkt. Han var väldigt duktig faktiskt, tvekade inte mycket, första gången mot grinden vlev det avbrott till trav, men ändå ett skutt över, så klar förbättring. Lite problem med att landa i vänstergaloppen hade vi, men vi får öva mer helt enkelt. Det som kändes bra var att han vågade hoppa av när jag bad honom och inte lade in ett halvt galoppsprång och därmed komma för nära istället. Helst ska ju avstånden stämma bättre, men nu var det ju fart i galoppen vi skulle ha och mattes avståndsbedömning är ju inte den bästa direkt. Till slut hoppade vi som en bana, grinden och sedan krysset på långsidan, in på diagonalen direkt efter och det rättuppstående, vända snett igenom på oxern och avsluta över krysset igen. Rullade några gånger, speciellt linjen från krysstet till rättuppstående tycker jag blev bra, sedan höjde vi som sagt och skulle ta oss över lite högre och inga problem för någon av oss faktiskt, vilket är en lättnad. Så nu lutar det mot pay and jump nästa helg. Det gäller att smida medans järnet är varmt. Vi höll inte på så länge, kanske 30 minuter, men blev trötta och svettiga båda två.
 
 
 
Idag hade jag morgonen i stallet, fodrade, släppte ut, sopade, mockade, strödde nytt, fixade foder, tättade täcken och bytte däck på transporten. Oerhört effektiv morgon. Sedan skulle det ridas också. Hej och hå, började bli något seg, men det var skönt att komma ut och denna dag var det en perfekt ridtur skulle jag säga. Vi skrittade bort till vallen, travade två varv åt båda hållen och sedan galopperade vi ungefär lika mycket. Mjukt och fint, jag övade på att våga släppa och njuta lite, nu springer han inte speciellt fort, men jag behöver verkligen släppa på kontrollen lite och inte vara rädd för farten. På vallen blir han hyffsat pigg också och jag behöver inte driva speciellt mycket, vilket känns lyxigt. Han släppte till ganska bra i galoppen också och blev mjuk och rund, frustade en hel del och verkade nöjd med det hela. Sedan skrittade vi hem vi den andra vallen och så arbetade vi på vår nya stig genom skogen, tror den kommer bli bra, även om jag tvivlar på att någon med mindre terrängående häst än jag, kommer använda den. Mysstund när vi kom hem och sedan ut i hagen, jag åkte hem och fortsatte min effiktiva söndag. Fixat ute med blommor, trädgårdsmöbler och krattat kottar. Ska se om man de brukar elda på vårkanten och om jag kan få ihop alla mina högar till en lite kase. Tvätt ska nu hängas i solen och mat ska lagas. Det är inte ofta jag fixar och donar, men har man väl börjat kan man lika gärna fortsätta.
 
Det Positiva: Nöjd häst
Det Negativa: Hon den där piloten som inte alltid vet vad hon håller på med.
 
Jumping higher and higher

Over and Out
 
 
 
 

Bästa gula ponnyn

Vi började veckan som planerat med promenad, var ute ungefär 45 minuter i skogen och röjde runt bland träden. Det är enklare att utforska stigar om jag går bredvid, i allafall första gången så man ser om det finns någon chans.  Lite av en hobby jag har, att skapa ridstigar, ofta brukar det finnas antydan till djurstigar där vi klampar fram, vi har gjort en riktigt fin genom skogen vid stallet, lite av en genväg, men också en variation mot att ta grusvägen runt. Så nu tyckte jag det var dags igen, behöver en skrittrunda känner jag, med lite varierande underlag så det är planen, tror det kommer bli superbra tillslut. När vi kom hem fick han springa lite lös på ridbanan och då busade han lite, även om det inte var supermycket energi i honom.Jag försökte ta kort och hitta funktioner på kameran, det gick så där kan vi väl säga...
 
<3<3<3
Vila igår blev, var bara en snabbis till stallet efter jobbet och sedan åkte vi hem till mamma och bytte vinterdäck på bilen. Pappa hade gjort i ordning så fint så och lagt fram däcken innan han åkte till Panama för en dryg månad sedan för jobb. Så nu är det gjort, transportens tur på lördag tänkte jag, men det är lättare och däcken har jag här i Uppsala. Idag red vi på ridbanan och övade lite läxor från förra veckan träning. Jobbade i skritten först med lite skänkelvikningar, var på långsidan och flyttade in bakdelen så som vi fick göra då och så gjorde vi lite snett igenom också. Kändes bra, speciellt dem på långsidan då jag verkligen kände att han gjorde rätt. Sedan ägnade vi ganska kort stund åt traven, jobbade med lättridning och varierande med volter och fyrkant. Rätt så stel kändes han, men ganska förståerligt efter katastrofsöndagen och sedan mest vila. Vi gick över till galoppen istället och visst, det tog ett tag, men tillslut tyckte jag att det lossnade, det är inte lätt, men det går om man är envis och inte ger sig. När jag tyckte att han ändå var ganska så mjuk koncentrerade vi oss lite på övergångar och på att försöka behålla formen i dem. En bit kvar där, men nu när jag identifierat ett problem så är det bara att ta tag och göra något åt det. Travade av som avslutning och så gick vi grusvägen bort som sista grej. Lite motivation kom tillbaka idag i allafall och tur är väl det.
 
Det Positiva: Känsla
Det Negativa: Stelhet
 
Det är inte bara att åka häst, svett och tårar så kanske man kommer någonstans

Over and Out

Dressyrtävling LB:1 Bromma

Dagens ord får nog bli frustration. Tävlingsmässigt går vi på inget sätt framåt för närvarande. Bara bakåt, med sämre och sämre poäng. Det är frustrerande att han går fantastiskt hemma, ofta väldigt bra på träning och sedan visar ingen av oss det när vi tävlar. Det är svårt att behålla motivationen då, vi har en till dressyrtävling inbokad innan sommaren, men sedan blir det en paus och så får vi se om det finns lämpliga tävlingar framåt hösten. Vi ska lägga vår tid och energi på att träna och så får vi se om det ger något resultat.
 
Idag var det tyvärr inget speciellt som var positivt, jag brukar ofta hitta i allafall något moment som gick bra, men icke idag. Eller ja, han skötte sig bra med allt runt omkring, det gjorde han. Sedan strulade det en del på morgonen så vi var lite på gränsen vad gäller tidsplaneringen. Tur att Johan var med, han ledde omkring honom medans jag gjorde mig i ordning. Framridningen som vi lyckades med bra förra gången är jag inte alls nöjd med denna gång. Jag spände mig för bilvägen som gick precis bredvid, jag hade ingen ordentlig plan och jag hann inte galoppera så mycket som jag insett att jag borde ha gjort. Jag skulle ju försöka rida bra vägar, men det gick väl inte heller speciellt bra, när han blir sådär seg och jobbig får jag inte ut honom i hörnen, vi hade avbrott i galoppen och så var vi allmänt ostadiga, förmodligen den korta framridningens fel. Vi har aldrig fått så dåliga poäng på någon tävling och jag är på inget vis nöjd med ca 49%, det är inte där jag ser oss, inte där jag vill se oss. Jag vill ligga kring 60% och när vi ändå legat kring 57-59% i tidigare LB:er så är det så frustrerande nu när vi det senaste året fått 54, 54 och 49%, visst att bedömningen kanske är hårdare här än vad jag varit van vid, men så mycket tycker jag är tråkigt. Förra gången stämde ändå känslan jag hade efter ritten med vad jag såg i protokollet, idag hade jag knappt någon känsla, det kändes bara dåligt.
 
 
 
Jag känner ju att vi gått framåt, att vi utvecklats, men får det liksom inte bekräftat. Men vi får väl fortsätta att kämpa, även om det känns jobbigt just idag. Jag sa till Johan som var med och filmade att han fick följa med på någon träning och filma istället så jag hade någon bra film att titta på. För tävlingsfilmerna blir jag mest deprimerade av.
 
Fick fina kommentarer från människor runt omkring i allafall. Både från funktionärer som tyckte att jag ju hade med mig den bästa hästrasen, att det var kul att se en på dressyrtävling och att han såg fin ut. En arrangör/ryttare kom fram efteråt också när vi stod på parkeringen och tyckte han var fin, även om hon sett att han dels varit lite tittig i början och sedan tappade energin.
 
Jag har funderat lite på om det är värt det? Värt att åka så många mil och tävla när det inte ger något tillbaka. För det gör det inte i dagsläget. Men jag försöker tänka att en dag är vi där. En dag kommer programmet att flyta fläckfritt. En dag...
 
Fokus på galopp och övergångar känner jag fram till nästa tävling. Den går utomhus och det kanske är bra, vem vet.
 
Det Positiva: Jag kom i allafall ihåg programmet
Det Negativa: Frustrationen
 
Jag vill visa hela världen

Over and Out

Träningsplanering v. 15 och 16

Kör två veckor på samma gång.
 
v. 15
Måndag: Uteritt
Tisdag: Vila
Onsdag: Dressyrträning
Torsdag: Sadelkoll
Fredag: Promenad
Lördag: Uteritt med dressyr
Söndag: Tävling Bromma
 
v.16
Måndag: Promenad
Tisdag: Vila
Onsdag: Ridbana
Torsdag: Uteritt
Fredag: Promenad
Lördag: Hoppning
Söndag: Uteritt

Fara omkring

Äntligen så fick vi ju då träna igen! Nytt ridhus, ny tränare och väldigt välbehövligt.
 
Vi kom dit i god tid och skrittade fram då stallkamraten avslutade sitt ridpass. Maxim var lite på tårna först, men jag ledde honom först utomhus och sedan något varv i ridhuset. Sedan skrittade vi ett bra tag, jobbade lite i skritten också och travade något varv innan det var vår tur.  
 
Vi fick presentera oss, förklara lite vad vi ville ha hjälp med och så satte vi igång. Jag bad om att få hjälp med skänkelvikningar, förklarade att jag inte hade någon som tittade på mig speciellt ofta längre och kände mig osäker på hur rätt vi är. Så vi fick visa hur vi brukade göra och sedan hjälpte hon oss komma till rätta och faktiskt göra ordentliga skänkelvikningar. Det jag behöver göra är att bromsa upp mer, dra tillbaka skänkeln han ska flytta för och leda in honom lite mot den också. Vi har liksom inte tagit oss vidare från de "embryon" till skänkelvikningar vi lärde oss med Lena, när han liksom inte orkade annat. Han gjorde det jättefint tillslut när han förstod vad jag menade. Vi fick också ta hjälp av väggen och flytta in bakdelen innanför, då behövde jag leda väldigt, väldigt mycket med "ytterhanden", men så flyttade han sig verkligen tillslut så det ska vi testa hemma också, hon sa att han kunde gå några steg när han gjorde rätt och så rakt fram igen. Så det blir repetition på nästa ridpass hemma tänkte jag.
 
 

Jag bad också om lite hjälp med fattningar och galoppen. Så vi övade på det också, han var ganska mjuk och fin faktiskt, jag ska försöka att tänka att jag "vänder" honom mer och göra volter i volten, eller i alla fall tänka att jag ska göra så. Sedan jobbade vi också med att behålla formen i övergångarna både till och från trav, vilket vi ska fortsätta öva på, men sådant jag inte riktigt tänker på i vardagen hemma, men nu ska här tänkas! Blev inspirerad och tyckte hon var bra att träna för. Hon nöjde sig liksom inte utan satte krav vilket jag tycker var bra. När hon såg problemet i övergångarna så koncentrerade vi oss där. Sedan var hon på mig också om min ben, mina hälar och mina händer. Hon verkade få ett bra intryck av Maxim också, hon hade aldrig sett en fjording gå i form riktigt och det är klart att man som dressyrtränare inte har bästa intrycket av rasen, men som sagt så fick hon ett positivt intryck av Maxim och sa att vi var välkomna tillbaka, så det är bra, vi vill ju vara bra reklampelare.
 
I övrigt var det inga större problem, kollade lite i nytt ridhus såklart, men jag red bättre tycker jag än vad jag gjort tidigare, jag "sökte" inte efter farorna och då blev det inte så stor grej av saker heller. Men speglar är ju alltid speglar och när man ser en sådan snygging måste man ju kolla lite extra eller hur. Lite längre till det ridhuset är det så kvällen blev lång, men kan nog vara värt det lite då och då tänker jag, hon kostar lite mer också så har inte riktigt möjlighet att träna varje vecka även om det finns tid, men vi var välkomna tillbaka, vi står ju på reservlistan så ibland händer det ju att hästar eller människor blir sjuka. 
 
Det här var då i onsdags och på torsdagen for vi iväg igen, nytt ridhus och koll av sadlarna. Sharpman var på plats och det gäller ju att passa på då. Denna dag passade det inte med nytt ridhus sa han, speciellt inte ett med speglar på precis alla väggar. Han var spänd, han sprang omkring och tittade och var inte alls med mig. Bitvis jobbade han ordentligt i allafall så hon kunde se hur sadlarna låg. Ska fortsätta med padden till allroundsadeln, men inte till dressyrsadeln och så ska bådda stoppas om ungefär ett år. Då skulle jag vara noga med att de inte stoppade in för mycket och det blev bulligt, utan det skulle fyllas på jämt för att behålla formen. Skönt att ha det gjort, ska se om jag kan hitta någon smidigare lösning nästa år om det finns någon duktig sadelmänniska i närheten.
 
På fredagen hade vi lugn kvällpromenad och mös lite extra. Och igår var vi iväg med fullblodskompisen till vallen och red lite. Skulle bara mjuka upp och känna av lite inför tävlingen idag. Och han kändes så fin, började busa lite och småhoppa i galoppen när kompisen drog omkring och var superglad. Så när jag sitter där och bara kan njuta i traven, han springer själv med energi och jag kan finrida, känner jag sådan frustration, varför kan det inte sitta en domare bakom ett träd och ge poäng då? Nåja, återkommer om det, tävlingen får ett eget inlägg.
 
Det Positiva: Träna!
Det Negativa: Motivationen kommer och går
 
What are you waiting for?

Over and Out
 

I vårens tid

Ja, hela veckan gick upp i ett nafs. Planeringen har det varit lite si så där med.
På söndagen efter tävlingen så tänke jag första promenera en sväng, men Maxim var på tårna så istället fick han busa lite lös på ridbanan, på så sätt fortsätter vi att vara vänner. 
 
Veckan började sedan med vila eftersom jag var ganska så trött. På tisdagen var vi ute och sprang med fullblodskompisen i skogen med kvällssol. Det var en finfin tur med en hel del galopp upp för backarna och annars en hel del trav. Maxim visade att bruksträningen sitter i och travade utan tvekan genom de stora vattenpölarna med den lite mer tveksamma kompisen i svansen.
 
På onsdagen red vi lite lösgörande på ridbanan, började mycket redan i skritten med serpentiner, öppna och skänkelvikning, fortsatte på samma sätt i traven och slutligen galopperade vi, omväxlandes på fyrkant och volter. Han var fin och inte speciellt stel tycker jag. Skärtorsdagen jobbade jag halvdag och jag och Maxim skrittade ut en timme i skogen. Något taggad häst, men det gick bra även på tredelade bettet, även om jag fick säga till ordentligt några gånger. Vi såg rådjur och hade en allmänt trevlig stund.
 
På långfredagen var jag allmänt seg, städade och fixade en del hemma, för Maxims del blev det pysselstund och vila. Och igår blev det lite longering i alla gångarter bara för att röra lite på sig. Idag därimot blev det dressyrpass på banan. Som i början av veckan jobbade jag en del i skritten först och mjukade upp och samma i traven. Sedan jobbade vi lite mer övergångar längs fyrkanten och jag övade på att övergångarna skulle ske vid vissa bokstäver. Lite för mycket framåt var det, men hellre det hemma, för jag vet ju att han dör på tävlingen. På slutet jobbade vi med fattningarna från skritt och testade lite enkla byten, som sagt så tog bromsen lite dåligt, men annars så tycker jag att fattningarna var rätt så bra.
 
Mycket som händer i veckan som kommer, mycket roligt, hoppas bara att orken hos oss båda räcker till. Vi ska träna på onsdag och på torsdag ska vi åka till Täby och kolla sadlarna och så på söndag är det tävling igen. Så tre nya ridhus på en vecka, men sedan ska vi ta det lite lugnare och fokusera mer på bommar och hoppning i ett par veckor och förhoppningsvis starta en pay and jump i slutet av april. I början av maj har jag bokat in en dressyrträning igen för ännu en ny tränare vi ska testa. Och så ska jag spana vad för dressyrtävlingar det finns i slutet av maj och början av juni, en till kanske vi kan få till innan sommaren.
 
Annars har påskhelgen fyllts med familjemys på alla håll och kanter, mycket trevligt.
 
Det Postiva: Gul träningskompis
Det Negativa: Skulle vilja träna mig själv mer också.
 
Loving you is the best part of me

Over and Out
 
 
 
 
 

Träningsplanering v. 14

Veckans planering
 
Måndag: Vila
Tisdag: Uteritt
Onsdag: Ridbana
Torsdag: Uteritt
Fredag: Uteritt eller hoppning
Lördag: Ridbana
Söndag: Uteritt

RSS 2.0