På väg någonstans

Mattens sista semestervecka blev lite på teamt "Tillbaka till rutinerna och jobba undan så mycket som möjligt innan det riktiga jobbet börjar". Med en häst är det ju sällan så att det "bara" är det vanliga stalljobbet och ridningen som ska göras. Hagar ska mockas, helst kontinuerligt så det inte blir ett jäkla jobba när man väl måste göra det, det är mycket stallpyssel runt omkring som också ska göras och diverse städuppgifter. I år är ju också ett år med enorm foderbrist vilket för matten gav lite merjobb (stallets normala höbonde som vi gör gemensamma beställningar av har ännu inte fått in till sina kor... så det var att söka sig till andra leverantörer), som hon gärna gör ska tilläggas eftersom vi nu har allt foder för kommande år hemma (eller hos mattens föräldrar). Men som sagt är det skönt att göra extrajobbet på dagar när man inte behöver jobba heltid först. Därför ägnades tre av veckans dagar åt att köra transport totalt 40 mil (i tre omgångar) och lassa i och ur 2 ton hö. Som sagt behöver man inte gå på gym när man har häst, en dag kom också spånleveransen till stallet, så jag bubbade och bar in drygt 60 spånpelltssäckar eftersom det kommer vara skönt i vinter att ha dem inomhus.
 
Men hästen kan ju inte vila bara på grund av extrajobbet, i allafall inte när man bokat in tävlingar och kommit igång med träningen igen. Så vi började veckan med uteritt tillsammans med islandshästarna, bort mot de närmaste sandvägarna för lite trav och galopp och skön skritt på dit och hemväg. Maxim skötte sig okej, matten är ju feg och vill inte springa så fort, men vi kunde öva samlade galopp bakom töltande isis och lite snabbare galopp upp för en backe. Sedan red jag ett pass i ridhuset på tisdag morgon, försöka fokusera lite mer på traven, övergångar, några halter och skänkelvikningar. Men jag är dålig på trav när jag rider själv, fick en fin känsla mot slutet tycker jag i allafall.
 
Veckans träning blev något av en fullträff, svalare väder, lite fläktande vind och inte lika ansträngande för varken häst eller ryttare. Fick rida en del skänkelvikningar för Maritha och nöta lite och det börjar kännas som om jag hittar mer och mer rätt. Fick också öva lite ryggningar och ibland får vi till det riktigt bra, men har kommit fram till att mycket beror på halten innan. Har jag honom med mig i halten så blir ryggningen nästan alltid bra, men annars blir det mest vingligt och pannkaka. Lite galopp hann vi också med och att ställa åt båda hållen oavsett vilken galopp vi hade. Vi fick till det korta stunder i vänster, det går ju hela tiden åt rätt håll och i höger känns han väldigt stark och stabil. Travade av med en fin känsla. Sedan så frågar Maritha om hon inte kan få skritta av honom, hon opererade höften i början av juni och har inte suttit på en häst på 3 månader. "Du är den enda jag känner som har en häst jag vågar testa på" utryckte hon sig. Så Maxim fick ställa upp, vilket han gjorde utan problem, hon var mest orolig för upp och avsittning, men det gick fint så snart kanske hon vågar sig upp på sin egen något känsligare häst hemma.
 
 
Torsdagen blev det vila på och på fredagen skrittade vi ut och jobbade i skogen. Kände för en mystur efter den arbetssamma veckan och Maxim var ganska med på noterna. Hann innan åskan och regnet gjorde vi också. Sedan blev det jogging i ridhuset på lördagen medan regnet smattrade på, bara mjuka upp och hålla oss fina helt enkelt. 
 
Avslutade veckan och min semester med ännu en träning, denna gång i bruksridning. Åkte ut till Tunaborg i Dalby och försökte komma ihåg vad det är vi ska kunna egentligen, DM går den 2 september och vi har ju mer eller mindre lagt bruksen på hyllan sedan förra året. Visst har vi övat lite vändningar och backningar ibland, men så mycket mer har det inte blivit. Därför kändes det bra att vi fick till denna träning i allafall. Och jag får väl inse att hästen, han vet ju vad han ska göra, bara matten där uppepå sköter sitt och styr allt i rätt ordning. Han skötte sig verkligen superbra och jag var så glad. En timme stannade vi kvar och tränade på de hinder som fanns uppe. Med lite tips ibland från de runt omkring. Föremålen gick bra att flytta, vi fick till gatubrunnen några gånger så det klånkade, bryggan nosade han knappt på och backningen gick faktiskt väldigt bra när jag fått koll på mig själv. Om jag ska klaga så hade vi lite svårt att få in tajmingen till nedförshalten, men det beror ju också på mig att jag måste få in avståndet så att man kan reglera med ett lagom kort steg framåt. Vi fick agera lite ankare i vattenhindret också och Maxim skötte sig jättebra, kunde till och med trava genom det utan att han stannade och försökte dricka. Så jag var väldigt nöjd med min prins den dagen också. Vi ska försöka halvladda oss till DMet och göra mattens bästa, något mer kan vi inte göra, vi har ju inte tränat så som vi gjorde förra året, men jag hoppas såklart på en runda utan u:n. 
 
Det Positiva: Igång med rutiner
Det Negativa: Mörker
 
Ibland blir det bara för mycket. 
 
Over and Out

Back on track

Tillbaka till någon slags struktur denna vecka tänkte jag, matten har haft lite semester och tja, så mycket bättre med träningsupplägg och så har jag inte blivit. Maxim har hållits igång efter tävlingen såklart, ibland några dagar extra vila, för vädret har ju varit som det varit. Tillslut ger till och med matten upp när det dag efter dag är 30 grader varm och stekande sol. Det har gått att rida, tidigt på morgonen eller sent på kvällen, men mattens huvud gav upp lite gran och sedan när ledigheten väl kom så ville jag mest bara sova. När man nu kunde sova i värmen. En tripp till Lappland gav lite av en energiboost, men det äventyret får ett eget inlägg.
 
Men, så äntligen, denna vecka, efter två missade försök fick vi äntligen iväg oss själva till en träning med Maritha. Som jag längtat och längtat. Vi började veckan med en uteritt på måndagen, försöka fokusera på jobb delar av turen och höll oss i skritt hela tiden också. Har slarvat alldeles för mycket med att inte jobba i skritten och det straffar sig. Sedan red vi i ridhuset på tisdagen, försökte som vanligt kamma till oss och bli lite ordentliga. Fick jobba en del med att mjuka upp, försökte också rida någon skänkelvikning och lite olika vägar med förvänd galopp, kändes ändå hyffsat okej.
 
Start på semester!
Onsdagen blev en längre uteritt och försöka galoppera igenom lite gul häst, red tidigt på morgonen så det var uthärdligt i allafall och orkade faktiskt ta oss bort till sandvägarna. Ganska så okej häst skulle jag säga, han var lite tittig och bak/markskygg, försökte sticka iväg för sin egen skugga några gånger och så... Ett "problem" som blivit på sistone, men som ändå går att hantera okej, för några år sedan hade han tvärstannat istället, nu kan jag smacka på och rama in och så fortsätter han framåt. Även om det ibland går lite sicksack över vägen. Kunde även på ett kontrollerat sätt springa på hemvägen så det sker framsteg också! Ska dock säga att vi var själva och då är han lättare att hantera.
 
Så i torsdags var det dags att träffa vår Maritha igen! Varm och äckligt var det och Maxim var svettig redan när jag tog in honom från hagen, men denna gång skulle inget få stoppa oss! Vi fick i allafall åka till ett annat än vårt "vanliga" ridhus, där vi varit några gånger förut och dels är det större, men det har också nät på sidorna, så det var helt klart bättre luft att rida i än i "normala" ridhus. Blir dock svinkallt på vintern har jag förstått.
 
Skrittade fram lite, Maritha kom och vi satte igång. Maxim skötte sig okej när han fattade att det var tillbaka till jobbet som gällde. Matten fick bassning på sina uppdragna ben och för höga händer som fladdrade omkring. Inte så oväntat och att vi behöver hitta tillbaka till kvickheten och inte tjata med skänklarna. Det tog sig, det gjorde det, men behöver ju banka in det upprepade gånger i mattens hjärna. Har också haft lite problem med att han blivit hängandes i handen och känts tung, så det fick vi jobba en del med, driva fram, samla upp, lätta av och upprepa och det blev lite bättre mot slutet, när vi liksom började hitta tillbaka till oss själva igen. Skänkelvikningarna tyckte Maritha blivit bättre, även fast vi inte jobbat så mycket själva med dem, ibland är det ju det som krävs. I höger får jag passa så bakdelen inte hamnar före och i vänster att han är rak. I förvända galoppen jobbade vi lite med att ställa åt båda hållen och det fick vi lite i läxa att öva på. Han tar det gärna som avbrott när jag försöker ställa inåt i den förvända. På slutet var vi båda ganska trötta och fick jobba lite i mellanskritt/ökad skritt. Det fick vi också i läxa och främst är det ju jag som behöver känna igen känslan när det är rätt och berömma så han fattar vad han ska göra, med tex längningen i formen.
 
Han fick sin vilodag på fredagen, bara mys och borst sedan red vi en halvkass uteritt på lördagen, skritt och trav, försök till någon slags avspänd jogging, men det gick väl sisådär. Tittig häst, fick säga till honom några gånger när han bara var fånig, men vi tog oss hem tillsammans, så egenligen gick det väl ganska okej.
 
Så idag tog vi ett morgonpass i ridhuset, 16 grader och duggregn är ett betydligt trevligare väder att rida i om jag själv får välja. Maxim kändes hyffsat pigg, ganska mjuk och fick faktiskt en riktigt bra känsla mot slutet. Vi fokuserade lite på galoppen idag, red rättvänd och förvänd på olika vägar och jobbade bara med att ställa åt båda hållen, han blir rysligt fin av det jobbet. I rättvänd går det bra i båda varven, men i förvänd blir det svårt i vänster. Något vi får fortsätta jobba med framöver såklart. I höger fick jag fin känsla i den förvända också så det kändes kul, det blir ju lite mer stabilt när hästen plötsligt bär sig själv och känns mer rak än att man ligger i kurvona för att ta sig igenom den. Som sagt, fin känsla på slutet och taggar träning på onsdag igen!
 
Det Positiva: Tillbaka till verkligheten
Det Negativa: Bara en veckas semester kvar...
 
Love is what binds us together
 
Over and Out

RSS 2.0