tildans

I lördags så blev det lite friluftsliv! Vi hämtade kajaker i Motala och sedan styrde vi bilen mot Hästholmen och Omberg. Vi hade en fin tur, bra väder, sol och moln blandat med lite vind. På ditvägen så stannade vi och utforskade grottor. En hette "Fläskahålet" och där kom man in ungefär tio meter med kajaken och sedan hoppade Johan ur och utforskade lite till fots. Hade nog blivit ännu längre in om han hade haft ordentliga kläder på sig. Vi paddlade förbi Stocklycke hamn och sedan åt vi lunch på med udde alldeles innan Västra väggar. Sedan så paddleade vi tillbaka till Hästholmen igen. Riktigt fint var det på tillbakavägen, hästigt ljus och nästan ingen vind så vattnet låg som en spelge. Det häftiga med Vättern är ju att man kan se botten så bra, även om det är djupt. Man sticker ner paddlen för att känna efter, men man når aldrig botten.

Tre timmars kendo blev det igår. Först så var jag med som sempai på nybörjarpasset, två som dök upp, plus en fortsättare som haft sommarlov. Så vi var fyra erfarna och två nybisar. Vi jobbade mycket med fötterna och huggen, det är svårt att inte göra precis så som Anders eller Kalle beskriver övningen utan hugga sina vanliga hugg eller vad man ska säga. I början så är ju allt väldigt uppdelat och lite i steg för att man ska lära sig rörelserna, men meningen är ju att jag ska hugga i en snabb, flytande rörelse. Så Anders fick påminna mig om att hugga ordentligt.

Till fortsättarpasset så blev vi elva personer! Så härligt med uppvärmning då, vi sprang och sjöng ramsan och det låter så mycket! Eftersom det är i början av terminen så blev det myckt grunder att träna på. Jag jobbade på mitt fusksteg och det fungerade fler gånger än sist och nu när jag gör det så känner jag det verkligen, tidigare så har jag liksom inte lagt märke till det. Vi körde lite stora men, kote-men, men-nuki-do, nuki-do kändes väl sådär, men kote-men är jag nöjd med, det kändes snabbt och ganska rakt och inte så spänt som det brukar (kanste nybörjarträningen tröttade ut armarna tillräckligt). Vi körde ji-geiko sedan, eller först startade vi med fem kakarigeiko var och sedan fick alla starta sin ji-geiko samtidigt. Min första var mot Anders och jag försökte väl mest hitta på lite olika saker, vilket kanske inte alltid är så lyckat, men just nu så jobbar jag med att försöka och den biten är jag nöjd över. Nästa var mot Johanna (vi var snabbast på kakarigeiko också, status på det), tyckte att även denna kändes ganska bra, men att jag tappade lite på slutet och slutade försöka. Sedan körde jag mot Pär, där jag gick in i en del tare-tare och det gjorde ont på mitt stackars finger. Sista var mot Lollo och då var jag trött, i omgångar så försökte vi båda två höja oss lite, och bitvis så kändes det bra. Vi jobbade mycket med andningen detta pass och det var jobbigt, även om det är rätt sätt så känns det jobbigare i vissa stunder än att andas som vanligt.

Vi fick stretcha ordentligt efteråt också och då passade jag på att prata med Kalle om mitt finger. Han sa att det högst troligt är en spricka i det och att det inte finns så mycket att göra. Föreslog att jag skulle tejpa innan träning för att skydda lite, pratade även med Jossan idag och ska försöka göra samma vid ridningen. Det gör inte ont alls när man ska böja, men så fort det kommer tryck på så göra det skitont, så lite tejp kanske kan mildra lite. Som ni märker så vägrar jag ta paus från någondera träning.

Stannade dels i dojon och dels i en cykelkorning och pratade en del. När jag kom hem så avslutade vi kvällen med en halv film. Slutet ska vi försöka se idag.

Det Positiva: Träna
Det Negativa: Lukta

Flying through air

Over and Out

Sådär, nu är jag tillbaka efter helgen. Man tycker att man ska ha mer tid över på helgerna när man är ledig, men ibland känns det nästan som tvärt om.

I fredags så blev det en tur till stallet, först så åkte vi och köpte foder och jag hittade även ridhandskar som fick ersätta de fullkomligt söndertrasade som jag har. När vi kom hem så blev det longering för Maxims del. Det gick ganska bra, i höger varv så hade vi lite diskussioner och han tyckte att jag var rätt så jobbig som ville att han skulle gå i det jobbiga varvet. I vänster varv så både skrittade, travade och galopperade vi. I höger blev det skritt och trav och några galoppfattningar, han orkade inte hålla galoppen där, men nästa gång ska jag börja i höger varv.

På lördag blev det vilodag eftersom jag var ute på paddeläventyr. Men igår så blev det en sväng på två hästar. Jag började med att rida ut Joker i skogen och så sprang vi fort (och något okontrollerat) sedan så övade vi galoppfattningar också. Det var en härlig tur.


Maxim red jag på ridbanan, första gången vi var där själva. Tog fram en bom som jag lade på marken och som vi skittade och travade över, det tror jag att han gillade, han tog ut stegen ordentligt första gångerna vi klev över. Vi häll oss till skritt och trav och red lite ridvägar. Han skötte sig mycket bra, gnäggade lite efter de andra, men koncentrerade sig mest på vad jag ville att han skulle göra.

Även idag blev det två hästar att rida. Maxim och Joker red vi ut tillsammans. Både skritt, trav och galopp, på hemvägen blev det racerskritt, så vi fick öva på halter och vänta in Joker. Idag kom även hovslagaren så nu är alla fötter fina, Maxim var duktig, även om det var jobbigt att stå på tre ben och han helst av allt hade velat smaka lite på hovslagaren också.

Hampus red jag på ridbanan, värmde upp lite i skritt och trav och sedan red jag igenom LC:2 en gång, han skötte sig utmärkt så vi avslutade där. Min lilla stjärna, jag hoppas att han blir glad av att komma ut på söndag, det brukar han bli.

Det Positiva: Nya handskar
Det Negativa: Träningsvärk i rumpan

Upp och över.

Over and Out

Dags för ett hästinlägg igen. Igår så blev det en hoppdag för alla tre hästarna! Jag började med Hampusen som fick skutta hinder. Vi har i dagsläget bommar och stöd till ungefär 2-3 hinder, så jag byggde två ett på långsidan och ett snett igenom (planerna på en lite större hinderpark är i rullning, det gäller bara att kunna forsla hindren sådär 30 mil innan vi kan använda dem, jag har i allafall världens bästa pappa). Sedan så skuttade vi i trav och även några gånger i galopp. Det kändes som om Hampus tyckte att det var kul, så nu är vi anmälda till 60 clear rounden nästa söndag.

De andra två fick också komma ut och kolla på hinder. Vi sänkte ner och efter lite uppvärmning så travade jag med Maxim efter Jossan och Joker över det lilla krysset. Det var kul tyckte han och efter hindret satte han igång med att bocka. Sedan så testade han om det gick att springa på sidan om, men det fick han ju inte så vi diskuterade saken ett par gånger innan han klev över i skritt. Sedan så lyckades vi gå över en gång i trav också utan några frågetecken så då stannade vi i mitten och kollade när Jossan och Joker hoppade hindret som var snett igenom och som avslutning så skrittade vi ut. Det kändes som om han gillade att hoppa, så jag ska försöka att inte överföra min egen osäkerhet till honom.

Idag så fick jag först ett dressyrpass med Joker på ridbanan, med Jossan på marken som hjälpte oss. Det kändes bra, han var glad och arbetsvillig. Jag råkade anmäla mig frivilligt till att tävla honom i en LB:1 nästa söndag, får väl se hur jag kommer att orka med allt detta. Målet är att ta sig runt, helt med över 50%, ingen omöjlighet om jag bara inte får hjärnsläpp.


Sedan så red vi ut med Maxim och Hampus. Först så skulle vi över berget och därmed genom en ganska trång grind. Det var lite läskigt tyckte han, kanske han mindes senaste gången med en annan smal grind när jag ramlade omkull. Men nu så satt jag på ryggen och efter att han fått titta och fundera en stund så smög han sig igenom. Uppförsbacken var jobbig och lite dåligt underlag, men han var duktig med vart han satte fötterna så vi kom upp utan problem. På nedvägen så verkade han också ha fattat att man ska ta det lugnt och hålla koll på vart man sätter fötterna. När vi kom till dammarna var det ingen tvekan alls, rätt ut i vattnet och äta vass, sedan gick vi igenom de två bra dammarna, varav den andra är lite djupare och tvärare nedgång i, men han bara sträckte ner huvudet och kollade innan han klev i. Plaskade lite gjorde vi också. när vi även tvingat upp Hampus från vattnet galopperade vi på gräsvägen. Hampus först, som effektivt galopperade på tvären för att stänga alla möjliga vägar som man kan ta sig förbi på, han är lite väl tävlingsinriktad ibland, men så söt. Maxim var verkligen jätteduktig, fattade galopp på första försöket och höll sedan galoppen bakom Hampus, när han kom för nära så reglerade han till och med själv, men bröt inte av. Han tyckte det nog var väldigt spännande, för när vi saktade av så ville han gärna fortsätta och skrittade fort, då fick vi öva lite på att stanna och vänta in Hampus. Vägen hem gick också problemfritt, vi mötte en bil och det var inga problem.

Imorgon så ska vi åka på inköpsrunda och köpa lite foder och annat. Så får vi se om vi kommer ut en sväng med hästarna också.

Det Positiva: Rida
Det Negativa: Trasiga handskar.

Känslor som växer

Over and Out

Tänkte bara tipsa om något riktigt gott! Blåbärskladdkaka! Eftersom min sambo fyllde år häromdagen (tänk så mycket det kan kännas i magen av att skriva ordet sambo) så ställde jag mig för att baka kaka. Jag gillar att baka, men har lite svårt att ha orken och tiden att göra det ofta eller till vardags, men vid speciella tillfällen så får man ta och anstänga sig lite. Receptet är taget från UnderbaraClara, en blogg som jag numera följer varje dag och snor varenda recept hon lägger upp.

                                 

Väldigt enkelt är det att göra också:
200 g smör
5 dl strösocker
4 ägg
3 dl vetemjöl
8 msk kakao
3 1/2 dl blåbär
ströbröd till formen

Gör så här:
Smält smöret, rör i socker och ägg och tillsätt mjöl och kakao. Rör försiktigt ner blåbären i smeten. Helst ska de vara färska, men frusna funkar också. Häll smeten i en smörad och bröad form. Grädda i 175 grader i 30-45 minuter.

Jag och Johan hade grädde till, men den blir väldigt saftig så man kan äta utan något eller kanske ha lite vaniljsås till.

Massor med andra spännande recept hittar ni på Claras blgg under kategorin Claras recept.¨

Over and Out

Det känns som en halv evighet sedan jag skrev något om kendon. Och en och en halv vecka utan kendo kan kännas som en evighet. Men i söndags var fingret tillräckligt okej för att jag skull våga mig iväg till träningen. I normal livet så är fingret ungeför 90%-procentigt, men kendomässigt är det nog mer 80%, det går att köra i allafall så då gör jag det.

Det dök upp några till som ville träna också, några som tränat två terminer nu och verkar hålla i och så en spansk utbytesstudent, så det ser ut att bli ännu en engelskspråkig fortsättartermin. Vi värmde upp och så körde vi lite grund, stora tekniker och lite kirikachi.

I mitten någongång fick vi samlas med Anders och prata om vad vi ville jobba med denna höst, något specifikt som vi skulle tänka på både långsiktigt och under varje pass. Jag valde att säga att jag vill bli mer en initiativtagare och att det ska vara naturligt för mig att ta initiativet, vara den första att attackera, leta öppningar, skapa öppningar och hugga på dem. Och det är något som jag inte ska behöva tänka på varje sekund av varje ji-geiko eller varje övning.

Så sedan så försökte jag fokusera på det och lite andra små grejer som jag försöker jobba med. En sak som Anders sa och som jag verkligen ska komma ihåg är att man från varje pass måste ta med sig det som gått bra, bara att man tänker på något specifikt som man ska ändra på är ett steg i rätt riktning, sedan om det inte alltid blir bra eller går så snabbt framåt som man vill så ska man inte gräva ner sig i det. Jag tror att det är lite vad jag har gjort den senaste terminen som gjorde att kendo slutade vara roligt i en period och jag kände mig värdelös. Jag ska inte behöva ha en superkänsla hela passet för att jag ska känna mig nöjd, jag ska vara positiv till att jag faktiskt vet några saker som jag kan jobba med och bara att jag tänker på dem och är medveten om dem gör att jag tar ett kliv framåt.

Vi körde ett varv ji-geiko på slutet också och intiativmässigt så gick det bra, träffarna blev väl sådär, men jag försökte. Mot slutet så blev det också lite av den känsla som jag ville eftersträva och attackerna bara kom av sig själv. När man blir trött, men tvingar kroppen att fortsätta så börjar den reagera instinktivt och den sista attacken i sista ji-geikon kändes verkligen som en sådan för mig.

Avslutade med en kakarigeiko som var ungefär på gränsen till vad jag klarade av, även om passet i sig inte var så krävande och jag har varit på betydligt hårdare pass, så kände jag under den sista övningen att jag bara ville spy. När vi väl avslutat och hälsade av så kändes det bra att ha tagit sig igenom hela passet ändå.

På måndagen så var jag och Lollo ute och sprang med två långbenta killar, vilket gjorde att vi sprang på årsbästa, 31 minuter på 5 km, kändes bra efteråt, men under tiden så var det inte så trevligt. Vi vet ju att vi kan i allafall och nu hägrar 30 minutersgränsen där framme.

Så igår var det dags för kendo igen och denna gång första nybörjarstart för terminen. Ingen tjej som dök upp tyvärr, men fem killar så vi var en liten grupp i allafall. Hoppas att många av dem stannar kvar.

Jag har funderat lite av och till om jag ska återinföra "veckans planerade träningar", men har bestämt mig för att inte göra det. Vi kan säga att schemat fram till den 16 oktober ser ut som såhär:
Måndag: Springa
Tisdag: Vara sempai på nybörjarpass under de första veckorna i allafall och sedan får vi se hur det utvecklar sig.
Torsdag: Kendo
Söndag: Kendo
Utöver detta blir det stallet i genomsnitt fem dagar i veckan och sedan hoppas jag på att kunna promenera en del och om lusten finns springa ett pass till i veckan.

Det kommer att bli tufft, men just nu så finns viljan och orken. Räcker det inte till så får jag revidera och ta det lugnare, det viktigaste tror jag inte är mängdträning just nu utan fokuserad träning.

Det Positiva: Att bli sedd
Det Negativa: Att ett ringfinger ska vara så viktigt.

Svärdets väg

Over and Out

Min ambition av att blogga varje dag har hamnat lite på is den senaste tiden. Det blir så när man flyttar, städar och fixar och därtill ska ha tid över att vänja sig vid sambolivet. Men mitt liv i övrigt ser ungefär likadant ut som det gjorde innan alla förändringar.

Jag har naturligtvis varit i stallet i helgen och även på fredagen. Då bestämde det sig för att spöregna och jag hade naturligtvis inte packat med regnjackan på morgonen när jag åkte till jobbet. Tur att det fanns en knallgul i stallet som jag kunde låna. Maxim ville äta den. Vi red lite på ridbanan medan Joker longerades. Bara i skritt och så övade vi på att svänga och gå på rakt spår och även rida lite ridvägar som snett igenom. Eftersom regnet föll och hade så gjort under halva dagen hade vi också gratis vattenträning. Han reagerade inte ens på pölarna så det är ju positivt.

På lördagen blev det först en tur ut med Hampus och utforska en ny väg, den ledde tyvärr ingenstans, men jag hittade ett svampställe så något gott kom ur det hela. Hampus var glad och klampade på i skogen, över stock och sten och diken.

Sedan så red vi ut med Maxim och Joker. Det gick verkligen superbra! En tur helt utan missöden eller diskussioner. Stor vattenpöl, han gick igenom utan att reflektera speciellt mycket. Såg stor albinohjorthanne med tillhörande harem, hästarna traskade på. Gick igenom blötmarker i skogen och sedan både travade vi och galopperade. Och hittade älgtorn på fel ställen! När vi galopperade så orkade han inte riktigt hålla galoppen, men han fattade om när jag bad honom. Sedan så plockade jag ytterligare lite svamp och så på hemvägen mötte vi en bil som han knappt viftade på öronen åt. Lite rutin på sådana här ridturer vore skönt. Men det märks av det var lite långt för honom, vi var väl ute i ungefär en timme och även om vi mest skrittade så blev han trött. Det går lite i vågor, men i de stunder han piggnade till och trampade på var det riktigt härligt att sitta i sadeln och då fick Joker se sig förbipasserad, lite skillnad då han alltid brukar vara den snabba i sällskapet.

                             

Söndag så började jag med att tömköra Maxim, vilket jag inte har jättebra koll på, men tillsammans så redde vi ut det hela någorlunda. Han var duktig och det är bra att kunna vara på maken och driva på mer bakifrån och framförallt se när han trampar på ordentligt och inte. Jag är sugen på att köra in honom också, ska fråga Jossan om vi kan testa selarna hon har någon dag så att jag får veta hur de fungerar. Någon vagn har vi ju inte, men någonstans måste man ju börja.

                              

Sedan fick Hampusen komma ut på ett intensivt halvtimmespass på ridbanan. Jobbade mycket med skritten och att han skulle vara ordentligt framme. Han kämpade på bra och gjorde sitt bästa. Lyssnade riktigt bra för skänklarna och flyttade sig i något skänkelvikningsaktigt, några steg kändes det helt rätt, sedan så trillade en bog eller flera lite utanför ibland. Gjorde även lite travjobb och fattade galopp i båda varven innan jag red igenom LC:2 en gång. En mycket bra gång blev det, han gjorde sitt jobb och jag jobbade med att göra mitt. Det vill säga titta dit jag ska istället för på hästens öron.

Det blev även en tur till stallet i måndags, dock blev det inte så mycket gjort. Eller, jag tog in alla tre, som var svettiga och orsaken var nog jordgetingar som jagat dem i hagen. Såg en som förföljde stackars Joker. De fick stå inne några timmar och äta slåtter. Borstade alla tre och putsade manarna. Maxim stod nästan still hela tiden denna gång, men har fortfarande inte riktigt kommit underfund med hans man. Om Jossan är hemma idag så planerar jag att ha en hoppdag, men vi får se hur det går.

Det Positiva: Underbara skogsturer
Det Negativa: Insekter

I <3 Horses

Over and Out

Segt med första jobbveckan måste jag säga och i nästa vecka jobbar jag natt också. Nåja, en vecka ta man sig igenom ganska lätt, vi börjar ju med schemat nu, så sedan dröjer det sex eller sju veckor innan det är dags igen, så mycket bättre än att jobba ständig natt.


Maxim fick ju vila i tisdag helt och hållet från mig, men igår så var jag där. Fingret kändes rätt så okej, så vi gick en promenad tillsammans, naturligtvis tänker jag mig inte för, när han blir lite orolig för prassel i buskarna och börjar ta några snabba steg framåt och nästan förbi mig så lägger jag handen mot bogen och när han forstätter trycka framåt så knakar det till i fingret igen och gör ont. Så det var ju lite otur, men idag så är det bättre igen, kanske kan rida imorgon och definitivt träna kendo på söndag. I övrigt gick promenaden bra, vi gick ner till sjön och denna gång hoppade han inte diket utan klev över i skritt. Den enda gången han blev orolig var för prassel i en busken bakom honom, men efter de där snabba stegen så lugnade han ner sig igen.


Trots det onda finget så red jag ut en sväng med Hampus (man har ju en vänster hand också), vi red över berget och tränade ryggmuskler och sedan så travade vi på härlig gräsväg, jag stod i lätt sits och tränade lårmusklerna, Hampus övade upp flåset. Det var en lyckad ridtur, jag satsar på att komma ut på minst en ridtur i helgen med honom och i nästa vecka ska vi hoppa lite för att se om vi ska våga anmäla oss till en clear round eller bara tävla dressyr på våran KM-dag i fjordhästföreningen.


Idag så blev det mest borsta på Maxim och Hampus. Maxim fick öva på att stå i gången medan jag och Jossan pysslade med Joker. Vi testade att spänna på sadelväskor och sedan så tog vi med honom ut på ridbanan och såg hur han skulle reagera och röra sig med dem. Han skötte det hela mycket bra, så förhoppningsvis kommer vi att ha en aktiv höst framför oss.

Det Positiva: Skogstur
Det Negativa: Att stuka fingret, igen.

In my dreams we are on the top of the world.

Over and Out

Idag så for jag och mitt tjocka finger ut till stallet direkt efter jobbet (första dagen efter semestern är ju aldrig kul att jobba, men kul att träffa människorna igen i allafall). Maxim kom snällt fram i hagen och så gick vi ensamma in i stallet (Joker kom springandes och ville också med, men denna gång fick han stanna kvar ute). Det gick bra att göra i ordning honom och vi övade vidare på att stå stilla i stallgången. Varje gång han börjar gå omkring och stöka så prooar jag och berömmer när han står stilla. Det fungerar rätt så bra, i allafall när jag borstar för det gillar han!


På med longeringsgrejerna och ut på ridbanan blev det, det gick mycket bra om jag får säga det själv! Båda varven i skritt och trav och så övade vi halter och övergångar, vi bråkade lite i ena varvet med halterna, men så fort jag är tydlig med vad jag vill och gör rätt så gör han också rätt. Han försökte inte alls backa ur lika mycket ur det svåra varvet som tidigare. Släppte honom sedan lös för att öva galoppkommandot, han tog det väldigt bra, men han var inte riktigt på springhumör idag så han galopperade mest några språng och bröt sedan av till trav, men när jag kom mer bakom honom i fattningen och kunde driva mer från början så blev det lite längre sträcka. Sedan så skulle jag testa lite om han ville komma fram till mig, jag har läst lite om kroppspråk och hur man ska ställa sig för att "bjuda in" hästen till sig i mitten (även hur man ska stå i förhållande till hästens kropp när man vill driva/sakta av). Så först så stannade jag honom och sedan bad jag honom komma in och det gjorde han så gärna! Duktiga hästen! Blev så glad över att vi förstod varandra den här gången. Så då avslutade vi och Maxim fick komma in i stallet, bli borstad och få lite hö och äpple innan han fick gå ut till de andra. Joker verkade sakna honom för han gnäggade från hagen när jag stod och borstade. När jag åkte iväg så stod det tätt intill varandra och betade, vilka kompisar de har blivit, det är så kul att se!

Imorgon får han vila i från mig och mitt finger får vila från mer ansträngande saker än vad jobbet kräver. Det känns lite bättre nu på kvällen, men av och till under dagen har det gjort lite ont. Hoppas på att det går över snart.

Det Positiva: Så duktig häst
Det Negativa: Tjocka fingret

We fly together

Over and Out

Idag så var tanken att vi skulle ut på äventyr på andra sidan stora vägen, där finns jättefina stigar och vägar att rida på, problemet är att man måste ta sig över den tungt trafikerade 90-vägen för att ta sig dit. Vårt problem denna dag visade sig dock vara av annan karaktär. För att ta sig genom fårhagar och diverse annat för komma så man kan gå över stora vägen, så ledde vi dem i början, vi skulle igenom en smal grind, och jag vet inte varför (han är ju rätt så stor så kanske var läskigt trångt åt honom), men Maxim springer/hoppar igenom och jag är ju inte så snabbtänkt att jag släpper tygeländan jag höll i, istället åker jag på mage genom ett stenröse (där jag släpper tyglarna och Maxim stannar två meter bort i all god mat. Resultatet blev en skadad högerhand, stukat ringfinger närmare bestämt och några nerver som fått sig en smäll i handen. Det gjorde lite ont, men vi fortsatte ridturen, jag kravlade mig upp och så gick vi fram till vägen, väntade så att inga bilar kom och skrittade över, inga problem, när vi fortsatte på vägen på andra sidan så kom det bilar och susade förbi bakom oss som han gärna ville kolla på, men jag var med varje gång så han lugnade ner sig.


I skogen var det roligt att gå och skönt för fötterna tyckte Maxim, sedan så kom vi till det rätt så stora vattenfyllda diket som vi skulle över. Efter några små försök (jag var inte så väldigt modig idag kan sägas) så hoppade jag av och ledde. Han följde med utan problem, tittade noga vart han skulle sätta fötterna och hoppade så mycket han kunde över, för att sedan tvärstanna och vänta på att jag skulle komma ifatt och sitta upp igen. Vi fortsatte sedan skritturen och plockade lite svamp som vi hittade. Gick över en bäck som porlade i trumman under vägen och förbi älgtorn som var lite läskiga. Sedan så skulle vi över vägen igen och det gick superbra, när vi kom in på den mindre trafikerade vägen med asfalt så mötte vi två bilar (som han inte kollade på) sedan så kom det en bil bakifrån också, men den stannade och väntade på att vi skulle svänga av innan den körde förbi. Jag var rätt så lättad när vi var tillbaka på den lilla grusvägen hemåt, man försöker att slappna av för att inte överföra spänningarna till honom, men det är inte så lätt.

På grund av mitt finger och att Jossan jobbar em/kväll imorgon så är planen att Maxim ska longeras, på tisdag får han vila helt eftersom jag ska lämna in bilen och sedan gå på ett möte på kvällen, men efter allt som hänt varje dag vi varit ute så är det nog bara bra. Om fingret är bra på onsdag så kanske det blir en ridtur då.

Det Positiva: Sköna ridvägar
Det Negativa: Stukat finger

Take care...

Over and Out

Idag så var jag ensam i stallet så tog en promenad ner till sjön med Maxim. Det gick superbra, han följde snällt med och stannade när jag bad honom om det. Försökte inte gå om mig eller något heller. Vi gick över dikerna (Maxim hoppade jättehögt över) och det gick utan problem alla gånger, mysigt att gå på den vägen. När vi kom tillbaka till stallet så övade vi spolning och även schamponering då han var lite smutsig. Det var lite äckligt med vatten som rann över rumpan och han trampade omkring en del, men jag tycker ändå att det gick bra, han har ju lite svårt att stå stilla i vanliga fall också (övade lite på det innan promenaden och då stod han stilla när jag sa till honom och ungefär tio sekunder innan han skulle trampa runt igen, en bra början i allafall). Efter att ha torkat lite i stallet och ätit lite hö (magen är betydligt bättre nu!) så fick han komma tillbaka ut till de andra och travade glatt iväg. Skönt att han är så snäll att hålla på med även ensam, han var inte vidare orolig över att vara själv i stallet och det är ju bra.

Så, nu är det mesta uppe i den nya lägenheten, inte riktigt alla saker har hittat sin plats ännu och vi har några vändor upp till vinden innan det blir lite rymligare här inne, men vi kan sova i sängen, ha fredagsmys i vardagsrummet och inte riktigt äta frukost vid köksbordet, men väl på balkongen.

Innan vi började igår så var jag ut till stallet, ganska tidigt på morgonen för att vara jag. Testade bladsadeln ännu en gång, denna gång genom att rida på ridbanan. Jossan skulle träna galoppfattningar med Joker så vi hade sällskap också. Maxim och jag höll oss till skritt och trav, tränade på att stanna och svänga, han var inte jätteframåt, men gjorde som jag ville i allafall.


Idag så blev det en lite längre stund ute i stallet. Vi hade planerat in en klätter-runda över berget bakom gården, rätt så brant uppåt är det och eftersom det var första gången så ledde jag Maxim i början (så fick jag lite motion själv också) tills vi kom upp för de brantaste ställerna. Då satte jag upp (vilket inte var några problem när jag väl ställt honom på plan mark, annars så var det jättehögt!) och vi klättrade vidare, han skötte sig bra, följde efter Joker och sedan övade vi på att gå långsamt nedför (det blir ju lätt halt, kanske inte nu på sommaren, men vid andra tillfällen) det gick också bra, han fattade vad han skulle göra. Stigen över berget leder bort till dammarna, så vi passade på att gå igenom dem också, det gick jättebra! Oj, så duktig han var idag, klart att han kollade lite, men det var inte alls samma sak som förra gången och när Joker (som är den coola killen) gick ner så ville han ju hänga med honom. Kan nog bli en liten sjöhäst av Maxim också. Sedan så galopperade vi på gräsväg och det var härligt, Jossan satte ganska högt tempo på Joker så jag fick öva på att driva lite också. När vi skulle avsluta med lite trav i svag nedförslut så fick vi träna på att korta stegen lite så att Joker hängde med.

Sista biten på den asfalterade vägen skrittade vi såklart. Och så kom det bilar som vanligt. Den här gången så började Joker krångla när vi mötte en bil, så Maxim hängde naturligtvis på, men det var mest att de höll på och ville vända på stället, sedan så blev vi omkörda av en bil med släpvagn och då gick det väldigt bra måste jag säga. För att i nästa stund bli omkörda av en ljudlös cykel så att båda hästarna vill springa sin väg (det kom inte så många meter). Så det var en blandad tur kan man säga, men jag är nöjd med min lilla häst.

Eftersom vi spanat in kantareller på berget så fick Hampus också komma ut och klättra. Och Johan och jag ska fixa en svamppaj till lunch imorgon (åt även lite stekta kantareller i fagens lunch). Hampus var glad och pigg, han fick också bada lite och sedan galopperade vi också. Ska försöka planera in lite i höst så att jag rider Hampus de dagar då Maxim ändå ska vila/promeneras/longeras och på helgerna. Planen för hösten ser ut som att Hampus får följa med på KM och Bruks i september och sedan så får Maxim (och kanske Hampus med om vi hittar någon som vill rida honom) göra premiär på Hubertusjakten (den lilla rundan med skritt och trav) och kanske även följa med på dressyrdagen om det finns någon L:D som man kan rida, så att vi får öva på att komma ut tillsammans. Jag har under flyttdagarna övat på att köra släp och även backat, det tar lite tid och känslan är inte den bästa, men jag har testat lite i allafall. 

Nu blir det lite fredagsmys och sedan väntar sista helgen på semestern, på måndag är det back to work som gäller.

Det Positiva: Sjöhästen
Det Negativa: Trafik

Seahorses are the best!

Over and Out

Idag så kom jag ganska tidigt till stallet eftersom det är dags att packa flyttlådor idag, sedan kanske jag blev kvar lite längre än tänkt från början, men det är ju betydligt roligare att vara där än packa, får stanna uppe ikväll istället. Började med att smörja sadlar (Jossans mamma hade lämnat av två som jag skulle testa) och sedan testa dem på Maxim. Den ena var för liten, men den andra såg ut att ligga bra, en bladsadel är det som jag kan låna så länge tills han växt lite mer och jag köper en egen. Jag har börjat spana lite, men det har varit så mycket annat så jag har inte riktigt kommit in i det ännu.


När allt detta var klart så tog jag ut Maxim på ridbanan och longerade lite. Vi körde skritt och trav på volten i båda varv och det gick mycket bättre än sist, vi börjar förstå varandra. Sedan så kom det en travhäst förbi och den var han tvungen att hålla koll på lite extra. Sedan fick han galoppera lite också, utan lina runt fyrkantsspåret. Tränade på att han skulle börja galoppera på galoppkommandot, han var jätteduktigt! Och pigg! Hoppade och skuttade ordentligt gjorde han också, tror att han tyckte att det var kul. I slutet ledde jag i grimskaft och övade lite halter och att han skulle flytta sig undan tryck från min hand, både bakåt och åt sidorna.


När jag borstat Maxim (samt gjort ett tappert försök att klippa manen lite) och Joker fick de gå ut i hagen och jag gjorde i ordning Hampusen. Det blev en tur på ridbanan för honom, Jossan kom hem precis då vi börjat och sa att Hampus såg ut som världens lyckligaste häst och det kändes att han tyckte om att få arbeta. Efter sina förutsättningar så skötte han sig riktigt bra, i skritt och trav försökte vi böja lite och ställa och han kom igång ganska bra. Red mycket volter och serpentiner, även mycket varierat tempo för att han skulle vakna till. Sedan red vi LC:2 programmet som han skötte utmärkt (när ryttaren inte rider fel väg...) Sedan fick han också gå ut i hagen och äta.

Just nu så packar jag, tvättar och virrar allmänt omkring i lägenheten och plockar. Imorgon går stora flyttlasset så allt ska ner i lådor och kassar. Har än så länge packat de mesta ur garderoberna (kläder, lakan, dukar, handdukar) och alla böcker i bokhyllan, samt allt i en byrå jag har så det går framåt. Just nu så väntar jag på en tvättmaskin och sedan ska jag börja ge mig i kast med köket. Fasar lite inför det hela, men det måste ju.

Det Positiva: Maxim
Det Negativa: Packa=Dammigt=Nysigt=Snorigt

Connections <3

Over and Out

Wuhu för mig som lyckades åka på kendoträning ikväll! Insåg också att denna vecka är det mitten av augusti och precis två månader kvar till SKO (Stockholm Kendo Open) och min planerade gradering till Shodan (1 Dan). Mitten av augusti satte jag som gräns innan sommaren, då skulle jag börja träna ordentligt med fokus på graderingen. Jag är livrädd för hur jag kommer att må om jag inte blir godkänd. Dessa tankar försöker jag bestämt mota bort och efter dagens pass så var det inte så svårt. Det var ett bra pass idag, det kändes som om jag jobbade med rätt saker i övningarna och även om jag inte alltid fick superkänsla så försökte jag verkligen och hade fokus.

Vi hade Do-dag idag och Do är ett svårt hugg så att ägna ett helt pass åt det är inte helt fel. Det jag främst försökte jobba med var attacksteget, jag gör ett litet fusksteg innan jag attackerar in på Do, vilket gör att jag kommer på fel avstånd och det i princip blir pannkaka av det hela. Jag tycker att det gick hyfsat, det är ju något jag måste tänka på varje attacksteg jag göra, varje träning hela tiden och inget som bara ett pass kan arbeta bort helt, men jag fick till några där jag kände att vänsterfoten inte mellanlandade någonstans på vägen. Det gick lite sämre att få in flyt i hugget, armarna och benen ville inte riktigt tänka samtidigt, men några stora attacker fick jag till, det små var lite jobbigare, men på slutet så tog det sig. Man behöver verkligen en Do-dag och bara nöta.


Sista kvarten körde vi ji-geiko, alla fick möta alla så fyra totalt. Första var mot Johanna där jag mest försökte koncentrera mig på att vara först med att attackera och försöka saker. Tyckte att vi fick till det rätt så bra med tempo och så vidare, nästa var mot Stina där jag hade ungefär samma inställing, men försökte gå mer på Men. Sedan var det Lollo och hon var helt galen idag, vilket hon är ibland och det är roligt, men jag brukar inte orka hänga med riktigt och blir trött/lat. Men idag därimot så orkade jag och vi for runt som tokar och högg mot varandra, riktigt roligt. Tack och lov var det min tur att vila nästa runda så jag fick se när Lollo körde mot Kalle och fortsatte i samma stil som mot mig och bankade lite på honom.

Sist fick jag också köra mot Kalle och det gick ganska bra, kändes som om jag höll i min fokus på att attackera i allafall. Efteråt så diskuterade vi lite gradering (eftersom alla som var där förhoppningsvis ska gradera på SKO) och kom fram till att vi behöver extra kataträning, dessutom ska vi tydligen göra kata 1-5 (gulp!) för Shodan. Dessutom behöver vi träna mycket på kirikachi som är det första man visar. Känns skömt att det endå är ganska många som ska gradera så att man får en liten grupp som kan fokusera lite extra på det.

I nästa vecka börjar terminen med affichering, fortsättarträning, uppvisning och sedan nybörjarstart veckan efter. Ska föröska hjälpa till så mycket jag hinner/kan på nybörjartränigen denna termin, i allafall till en början, om inte annat för att vara sällskapstjej i omklädningsrummet.

Funderar på om jag ska gradera i Iaidon också, skulle vara kul, men ännu mera träning som ska in i schemat. Ska fundera och se vad jag kan göra åt saken. Det är ju så kul att träna!

Det Positiva: Fokus
Det Negativa: Mellanlandning

Girls rules!

Over and Out

Idag så kom mamma och pappa på besök. Efter att ha ätit lite lätt lunch och fikat åkte vi ut för att kolla på hästarna. Idag var det Hampus som var först med att komma fram i hagen, de andra kom efter lite mer motvilligt. Tog in alla tre och började med Maxim, borstade och tog sedan ut honom för att fota. Tränade på att stå stilla så att pappa hann ta kort och så tränade vi på att ställa upp lite mer korrekt. Det gick rätt så bra, oftast så ställde han sig dock med fel sida mot fotografen, men han stod snällt stilla så vi hann ta lite bilder i allafall.


Släppte honom sedan på ridbanan för lite löslongering typ, han var väldigt intresserad av att stanna och äta mat istället, men tillslut så kunde vi trava och galoppera utan avbrott. Övade sedan lite ledträning då han skulle gå bakom mig och inte försöka tränaga sig före (inte för att det är ett problem, bara om han är väldigt nyfiken) och sedan stanna när jag stannade, då var han superduktig! Stannade så fort han såg att jag stannade och följde efter när jag började gå igen.


Maxim fick in och äta hö och jag borstade de andra två, Hampus fick komma ut och fotograferas, han ställde genast upp sig korrekt (med fel sida mot fotografen) och stod och kollade, efter två minuter blev han uttråkad och ville göra annat. Joker fotades också och han var riktigt duktig, stod stilla snällt och spetsade till och med öronen när jag drog i gruset med spöet. Så mycket lättare när man inte ska försöka fota själv. Även Joker fick springa lite lös på ridbanan och även ha lite ledträning, han var mycket duktig, lugnare än vad han brukar och betydligt trevligare att leda omkring.


Mamma och Pappa tyckte att alla hästarna var fina, men hade lite svårt att se skillnad på dem. Nu när vi kom hem så visade jag bilder på Maxims familj så att de även fick se "gråa" fjordhästar.

Det Positiva: Träning
Det Negativa: Fästningar

Fly me to the moon

Over and Out

Helgen spenderades på Orust tillsammans med trevliga Kendo- och Iaidomänniskor. Jättefin helg som jag är glad att jag fick vara med och uppleva. Dock började det hela inte så bra, i fredags eftermiddag så krockade jag med bilen. Inget allvarigt, i en korsning så körde jag in i dragkroken på framförvarande bil och spräckte registreringsskylten samt en del av kofångaren. Inte vara disträ när man kör bil. Tur att det gick bra med alla i allafall och efter att ha pratat med försäkrningsbolag och kollat upp så att inte något inne i motorrummet gått sönder kunde vi tack och lov starta vår färd. Jag och bilen har ju redan en tid på verksan i nästa vecka så jag ringde och de skulle kolla upp de här skadorna då också. Vi har inte fått den bästa starten tillsammans bilen och jag.

Det gick bra att köra ner i allafall, jag började, kände att det var det bästa att bara fortsätta efter krocken så jag inte sitter och tänker en massa. Vi hittade utan problem fram, hade en väldigt bra vägbeskrivning. Stugan låg jättefint och var jättemysig och vi installerade oss. Vi hann även med ett kvällsdopp i havet på fredagen, riktigt härligt.


Under lördagen så hoppade vi studsmatta, handlade grillmat och fisk (i en riktig fiskaffär), hann även med ännu ett dopp i havet, hade med mig snorkel och mask och kunde kolla under ytan. Lite fisk och en krabba hittade jag, samt ostronskal i mängder. Vi lekte även en rolig lek, en hade ögonbindel och ett bokken (träsvärd) övriga stod i en cirkel runt en melon (i plastpåse på handduk) och så skulle man hugga melonen var det tänkt. Det var roligt och väldigt svårt. Sedan så skulle Mattias testa att klyva en banan (utan ögonbindel) och på tredje försöket när Lollo kastade den så klöv han den i luften, det var häftigt! På kvällen grillade vi och kollade på film, inget jag kan rekommendera, men ska posta trailern om jag får tag på den.


Under helgen pratade vi också om våra visioner, de som är styrelsemedlemmar hade styrelsemöte (övriga dit jag själv hör, handlade), utvärderade terminen och dess aktiviteter, främst Taikai. Mål och saker som ska fixas sattes upp och jag tyckte att det var väldigt bra diskussioner.


Under söndagen så pratade vi ytterligare lite, åt lunch och for sedan hemåt. Hemfärden gick bra och det var skönt att landa i sin egen säng igen. Nu väntar en vecka av packning och rensning i lägenheten, på torsdag går det stora flyttlasset!

Det Positiva: Helg med vänner
Det Negativa: Krock

Så, nu är jag tillbaka från västkusten och har två hästdagar att rapportera om, om jag minns rätt. I fredags så var jag ju också ut till stallet på förmiddagen. Vi tog en skrittur ut i skogen, det gick bra, inget speciellt som hände, han fick lite bråttom ibland och ville klampa på med sina långa ben (redan flera centimeter högre än Joker och växer), så då fick vi träna på att vänta lite. Hemma i stallet igen så skulle vi testa att spola med slangen. Det gick ganska så bra, han tyckte att den var lite äcklig och gick omkring lite, men ingen större fara. Ska försöka att öva med den ofta så att han vänjer sig vid den.

Idag så åkte jag ut på förmiddagen. Tog med alla grimmorna till hagen, men då bara Maxim kom när jag ropade så tog jag in honom ensam. Sedan när jag gick tillbaka efter de andra två så kom de också fram till grinden. Jag har dock börjat ta ut alla tre till hagen och det går utmärkt, Hampus går ju lite långsamt ibland, så man har armarna åt alla håll och kanter, men det fungerar. Innan vi gav oss av så övade vi lite på stallplanen, grannen var nämligen ute med sin fyrhjuling och Jossan bad honom köra runt lite medan vi stod där så att Maxim skulle få titta ordentligt. Först var den läskig och han kastade sig lite bakåt, men sedan så lugnade han ner sig och när fyrhjulingen fortsatte att köra runt och varken Joker eller någon annan brydde sig så började han också att titta på något annat. Duktiga hästen.


Red ut igen och ännu en ny väg att upptäcka, dessutom en lite längre sträcka på den asfalterade vägen. I början var han pigg och klampade på, men på skogsvägen var inte underlaget det bästa då de hällt på grus/stora stenar för att timmerbilarna ska kunna köra, så där blev han försiktigare, tror att hovarna blev lite ömma. Lite trav blev det i allafall, men den vägen får nog vänta ett tag innan jag rider där igen, antingen tills han har skor eller tills snön ligger på, då brukar den bli riktigt trevlig. Sedan letade vi vattenpölar att träna på, dessa undvek han skickligt genom att gå på kanten om dem, mer vattenträning ska det bli. Två gånger hoppade jag av i skogen också, en gång för att kolla hovarna och en gång för att plocka svampar, så fick öva på att sitta upp i skogen med, när jag ställde in honom med huvudet mot Joker så gick det bra.

På hemvägen blev det en hel del trafik. Både mötande och omkörande, mötande gick bra hela tiden, spände sig lite, men det kan ju bero på att jag spänner mig också utan att tänka på det. Sedan så kom det en bil som skulle köra om och då bestämde Maxim sig för att han skulle fly. Raskt travade han iväg, kom väl tjugo meter eller så innan jag fick stopp på honom och kunde vända så att han hade koll på bilen (som jag bad skulle stanna) och Joker som stod på samma ställe som förut och kollade. Väntade på att Joker och Jossan kom ikapp och Jossan hoppade av och höll i Maxim medan bilen körde iväg. När hon hoppade upp sedan så kom det ännu en bil och körde om, men nu var jag bättre på att hålla honom nära Joker så det gick bra. Ännu en sak att öva vidare på, Joker var också misstänksam mot omkörande bilar i början och nu är han ju hur bra som helst, så med övning kommer färdighet. När vi kom hem blev det tvätt av rumpa och lite höätande då han är lite lös i magen. Det börjar bli lite bättre nu, han har fått hö några gånger.

Imorgon kommer mina föräldrar förbi och förhoppningsvis hinner vi även ut till stallet och visa Maxim för dem. Kanske kan be pappa fota oss lite också. Vore kul med fina helkroppsbilder och bilder på oss båda.

Det Positiva: Glad häst
Det Negativa: Svullet finger

Med övning kommer färdigheterna

Over and Out

Nu ska vi se, tänkte berätta lite om den härligs semestern jag och Johan var på.

Började på fredagsmorgonen med att åka till verkstan med bilen eftersom motorlampan börjat lysa. Dock var det inga stora problem som bilen skulle stanna av fick jag veta, så efter att ha fått en verkstadstid lite längre in i augusti så åkte jag och plockade upp Johan och så åkte vi söderut.

Första stoppet visade sig bli ett naturrestervat utanför Eksjö. Det hette Skuruhatt och Skurugata. Vi promenerade runt i ungefär en timme och kollade på utsikten från berget (Skuruhatt) och facinerades över bergskanjonen (Skurugata). Johan hittade såklart också grottor.

Idag så försökte jag vara lite tidigare hos hästarna, men försov mig lite, kom i allafall dit vid elva. Började med att rida Joker en stund på ridbanan. Värmde upp ordentligt i skritt och försökte få honom mer framåt och jobba med i den. Han vill ju gärna springa fortare, men inte riktigt länga på stegen. Tillslut så fick vi några snett igenom som var bra och där han inte försökte trava iväg. Övade också på att flytta för skänklarna, lite skänkelvikningar och öka/minska volten. När vi gick över i trav så blev det lite voltarbete och serpentiner, vid nedsittningen försökte jag mest tänka på mig själv och att jag ska sitta rakt över hästen och inte snett som jag brukar. Vissa stunder kändes bättre än andra, även i trav övade vi på skänkelvikningar, serpentiner och även några långsidor med öppna. Han var duktig och jobbade på. Vi galopperade också och det kändes rätt så bra, jag orkar inte riktigt rida galoppen så när jag vill att den ska samlas lite så orkar jag inte rida tillräckligt så då blev det lite avbrott, men han gjorde en del riktigt bra fattningar både från skritt och trav. Framförallt är jag nöjd att han inte rusade på långsidorna utan galoppen var jämn hela vägen runt, från volt till rakt spår. Han gick även ganska stadigt i formen även i galoppen. Avslutade med trav och lättridning i lite volter och serpentiner innan vi gick tillbaka till stallet.

Joker fick stå inne och vila medan vi gjorde i ordning Maxim och Hampus för en tur upp till dammarna. Maxim har ju lite längre ben än vad Hampus har, så vi fick öva oss på att gå långsamt i Hampus svans. Det gick bra för det mesta, han var lite pigg idag också och ville gärna gå och undersöka saker. Det blir ju en bit på den asfalterade och ganska trafikerade vägen, men det gick bra, han reagerade på en bil som kom bakifrån, men annars gick det bra. När vi kom in på gräsvägen (där vi aldrig ridit förut) travde vi en rätt så lång sträcka och då var det inga problem att Hampus gick före, det fanns ju så mycket annat att kolla på istället för att springa fort.

När vi kom upp till dammarna så skulle vi då i vattnet. "Nä, nä, vill inte!" sa Maxim, men efter lite övertalning så gick han ner och nosade, drack lite, backade ifrån, gick fram, nosade, klev i med frambenen, drack, backade ifrån, nosade, drack, gick i med frambenen, plaskade med frambenen så att det stänkte, åt lite vass, backade därifrån, blev väldigt sårad när jag sa till honom att vi skulle gå i, plaskade lite med frambenen, och så vidare. Tillslut så fick vi i alla fyra hovarna så då kunde vi vända och gå hem. Han verkade mycket nöjd med sig själv och hade bråttom när det var hemväg, hade lite långa tyglar, men fick raskt korta upp dem när jag plötsligt satt på en travande häst. Då blev det till att öva på att gå långsamt igen, bredvid Hampusen. Hampus var också nöjd med livet, tänk, två dagar i rad när han har fått bada! Vi träffade på en bekant som bor i korsningen till asfaltsvägen så stannade där en stund och övade på att stå stilla och kolla på bilarna som åkte förbi. Maxim var rätt så duktig, efter ett tag blev han otålig så vi fick skritta runt lite och stanna lite kortare stunder på samma ställe.


På hemvägen så kom det trafik, från alla håll och kanter och i alla möjliga former. Vi mötte en lastbil (dock utan släp tack och lov, skulle förmodligen hämta timmersläp i skogen), det gick bra, Jossan signalerade, han stannade snällt och vi kunde gå in på en lite avtagsväg och ställa oss och titta när den körde förbi. Sedan kom det en bil med släpvagn i ganska hög fart, Jossan signalerade att de skulle sakta ner (dessutom gick vi i bredd så Hampus var nästan i mitten av vägen), men istället håller de farten och kör så nära dikeskanten de kunde. Dumma människor. Maxim brydde sig som tur var inte utan gick på insidan av Hampus och kollade på träden i skogen istället. Men man vet ju aldrig. Jag menar, även om man känner igen hästarna och de brukar vara lugna (alla människor ser ju inte skillnad på fjordhästar så det vet ju inte att Maxim är tre och ovan) så bör man alltid ta det försiktigt när man passerar en häst med ett fordon. Ibland funderar jag på om man borde ta upp det här någonstans, det vore ju rätt så bra om det ingick i en uppkörning eller i allafall någon övningskörningslektion. Man kanske skulle kunna ansöka om att sätta upp en sån där hästskylt vissa stycken av vägen. Kul var det inte i allafall, men det gick ju bra denna gång.

Imorgon så planerar jag att försöka spola Maxim med slangen, även försöka tvätta honom lite (en liten lortgris är han allt), det har gått bra med sprayflaska och svamp hittills, men att bli spolad måste man också kunna. Klippte även man idag, eller försökte i allafall, inte det vackraste jag gjort, men kortare blev den. Han har lite svårt att stå stilla, men vi övar varje dag, det är skönare att bli borstad tycker han, då står han ofta stilla och njuter. Jag tror att han förstår att jag är hans människa, han kommer i hagen och håller koll på mig när jag håller på med någon av de andra i stallgången och han står i sin box. Och jag tycker mer och mer om honom för varje dag som går.

Sedan så åker jag bort över helgen igen så Maxim får vila lördag och söndag. Blir nog ganska lagom, vi fortsätter ju att utsätta honom för nya saker varje dag.

Det Positiva: Plaskande hästar
Det Negativa: Blåsor, börja rida med ridhanskar på ridbanan.

Vatten, vatten, bara vanligt vatten.

Over and Out

Åh, vilken underbart fin långhelg jag har haft! Berättar mer om den senare.
Igår kom vi hem i rätt skaplig tid så jag skickade iväg ett sms till Jossan och så åkte jag ut till stallet och träffade Maxim. Fina hästen kom fram till grinden och ville in när jag ropade på honom.

Eftersom det var varmt så bestämde vi oss för en kort ridtur. Jag testade det nyinhandlade tränset och bettet, båda passade bra. Vi red sedan ner till sjön, först skritt på grässtigen bakom hagarna, över den alfalterade vägen och sedan blir det nedförsbacke som planar ut ner mot sjön, en fin gräsväg är det också. Men, det sitter en vägbom i början, en bom man på något sätt måste ta sig förbi. Detta brukar vi lösa genom att gå över diket, ut på vallen runt bommen och över diket igen och upp på vägen. Det är inte världens största dike, varken djupt eller brett, men då det regnat en del så var det lite blött och lerigt på botten. Maxim tyckte det var läskigt, men efter att ha ålat sig lite framåt och bakåt och misstänksamt luktat så tog vi oss över, sedan skulle vi över på andra sidan bommen och det gick också.

Han var pigg och glad och kollade på allt det nya som fanns längs med vägen, vinglade in lite i Joker när han såg några plåtar (jag är glad att rådjuren hann försvinna innan vi kom nära, det räcker med lite saker i taget). När det blev lite planare så travade vi och då ville han springa fortare, han är ju lite större än Joker så vi hamnade lite före så jag fick hålla in lite, träna på att gå först kan vi göra när vi känner varandra lite mer och inte första gången vi rider en ny väg. Han lyssnade bra och saktade in lite. På tillbakavägen så skulle vi galoppera (gräsväg+uppförsbacke=hur härligt som helst), förra gången gick det ju inte så bra, men denna gång så tog han galoppskänkel och sprang snällt efter Joker. Vi höll oss snett bakom hela vägen och det var inga problem att reglera farten lite när vi kom för nära. Saktade av snällt gjorde han också. Det här var ju första gången jag kände mer hur galoppen var och den kändes mjuk och fin. Över diket kom vi också, med matte halvt på sned sista gången då han tog ett lite större kliv än vad jag trodde. Alla var mycket nöjda med ridturen, jag tror att den lilla semestern var bra för honom, han kändes mycket piggare och gladare än innan. Han har kommit in mer i "gänget" också, alla tre går och betar tillsammans, igår när jag åkte stod Maxim i mitten. Joker verkar vara den stora idolen, Jossan säger att han brukar stå vid ridbanan när hon rider och sticka in huvudet och vill vara med han också. Han pratar en del med dem också, när man kommer in med någon av dem i stallet eller i hagen så hälsar han alltid.


Sedan så klippte jag Jokers man (en häst om dagen är lagom att frisera, imorgon är det Maxims tur) och när Jossan kom hem så byggde vi hinder. Löshoppning stod nämligen på schemat. Maxim fick börja, ledde honom över bommarna i skritt först och sedan fick han trava några varv innan vi började bygga upp lite mer. Han var duktig, första gången han skulle hoppa var det lite dåligt med fart så han stannade och förstod inte riktigt, men sedan blev det bättre, jag blev lite bättre på att stå på rätt ställe så att jag drev istället för att bromsa också. När han hade tagit de två små hindren i galopp så tyckte vi att det räckte och han fick komma in. Joker fick komma ut istället och hoppa lite högre. Eller ja, först fick han värma upp och han lyssnade faktiskt bra, lite förvånad var jag, även om Jossan berättat att han blivit bättre. Han travade till och med när det var bommar och toksprang inte. Inga större problem att stanna honom heller. Han fick hoppa lite mer ordentligt och skötte sig bra, vi slutade när oxern låg på 1 meter, då hade han varit så duktig. Tyvärr blev det inga bilder, både Jossan och jag behövdes för att driva och styra, förhoppningsvis kan jag muta någon att följa med nästa gång det är dags.

Vi avslutade stalldagen med att rensa avloppet, mindre frächt, men nu är det fint.

Det Positiva: Springa
Det Negativa: Bromsbett som svullnar

Vad du är söt min kära lilla ponny!

Over and Out