Glädje

Nu ska vi se, veckan är snart slut igen och tiden flyger iväg. Två arbetsdagar kvar till semester. Nästa år ska jag nog om det funkar lägga in semestern en vecka tidigare.
 
Maxim vilade i måndags, välförtjänt efter förra helgen. På tisdagen fick vi sällskap ut, tillsammans med stora svarta och hans mattes kompis. Superkul! Hon kan området rätt så väl eftersom hon haft häst i närheten tidigare, så nu kunde jag äntligen bli visad stigen som går så man ganska lätt kan fortsätta hem till stallet igen. Vi hade en trevlig kvällstur mestadels i skritt. Maxim fick öva på övergångarna till och från trav en del för att hänga med, stora svarta har väldigt långa ben och vet hur han ska använda dem. Jag försökte jobba med min sits och med magmusklerna vilket gick ganska bra, han blev superfin!
 
Onsdagen red vi till en gammal fotbollsplan och jobbade lite dressyr, det gick väl ganska så bra tycker jag, försökte ha energi i traven och det gick så pass att jag plötsligt fick jobba bra mycket mer att med sitsen istället. Superbra! Sedan har jag börjat sitta och väsa för mig själv att jag ska "Ner med hälarna" Galopperade gjorde vi också, vilket gick bra i högervarvet, där kunde vi samla rätt bra och jobba på en mindre volt. I vänster blev det jobbigare och protester på den lilla volten som vi fick öka något. När Maxim bockar för att det är jobbigt så får man acceptera att vi inte är starka nog ännu och gå ner en nivå, det är så sällan han säger ifrån, så jag blev lite förvånad, men det är bra så jag vet när gränsen passeras.
 
 
 
 
I förrgår skulle vi får sällskap igen, men stora svatas sko hängde lös så vi fick ställa in. Av någon anledning hade jag det på känn och hade även lagt in galopptränset i bilen. Så på med det och ut på regnmjuka grusvägar och jobba. En hel del fattningar från skritt blev det och jag försökte även mig på att flytta honom i galoppen över vägen och det gick bra åt ena hållet i högergaloppen, men inte alls i vänstergaloppen. Vi leker ju lite med saker som vi är nya med båda två, men det är kul! Han blev lite trött eftersom vi höll ganska bra tempo, men den rundan är verkligen super att köra konditionsträning på så den ska vi rida minst en gång i veckan, kommer även kunna rida den i höst när vi bor hemma igen, men då blir det en ännu längre tur. Vi mötte också två bilar och han var superduktig, stod och väntade på sidan om vägen med matte i sadeln båda gångerna! Trots att det sprutade grus och hade sig!
 
Igår varvade vi ner igen med promenad, blåbärsplockning (för matte) och gräsätande (för Maxim) för att orka med dagens äventyr. Vi red nämligen hem till stallet och hoppade lite på ridbanan. Det tog 40 minuter dit med mest skritt och lite trav, samt en nästan tappad matte (livsfarliga vethögar såklart precis där körmänniskan med alla nordsvenskar bor och precis var i färd med att visa hingst på ridbanan...), så vi var lagom uppvärmda när vi kom fram. Började i trav och jobbade på volten med fem cavalettibommar varav nr 2 och 4 var upphöjda. Vi försökte behålla ställningen och böjningen genom serien och tillslut gick det ovanligt bra skulle jag vilja säga, även om han är lite stelar än vad jag skulle önska för tillfället. Sedan hoppade vi ett rättuppstående på långsidan några gånger åt båda hållen, försökte jobba med att landa i samma galopp som vi hade innan hindret. Tog sedan det rättuppstående, ut på diagonalen över en bom, genom kortsidan och det rättuppstående från andra hållet, han börjar fatta vad det går ut på nu, men jag måste bli bättre på att visa honom vart vi ska efter hindret. Sista gånger så bytte han faktiskt galopp efter bommen och kom rätt mot hindret utan att jag behövde rätta honom, sedan behövde jag rätta honom efter ladningen sista gången, men, men, jag måste som sagt bli tydligare. Sprången var alla bra, förutom ett som blev flackt och då rev han, matten måste vara mer med helt enkelt, han kändes pigg och starkare än vanligt, orkade galoppera på ett helt annat sätt än innan och även få mer energi mot hindret och jag kunde "gasa på" mot det, träning lönar sig helt enkelt! Han fick stretching, badning och schampoonering sedan och torka i hagen medans jag tömde boxen. Vi åker på semester en vecka ungefär från tisdag och vill de högtryckstvätta stallet då så är Maxims box redo! Sedan gick vi tillbaka till sommarhagen, skritt hela vägen och det tog 55 minuter. Då stannade vi och blev "överfallna" av ett gäng barn som ville klappa också. Han är för rolig alltså, först kom en tjej och snart kom det fler och fler, tror de var 6 eller 7 tillslut och han står där så snällt, blixtstilla och låter sig klappas, snusar lite på dem, men blir inte bufflig som han kan vara mot vuxna.
 
Imorgon tror jag det blir lite dressyrridning igen och en lugnare tur på måndag och så blir det semester för oss båda i en veckas tid ungefär.
 
Det Positiva: Söta nordisföl
Det Negativa: Mygg till förbannelse
 
Flying together

Over and Out

Were we belong

 I torsdags så var vi ute på tur igen eftersom jag drabbades av akut trötthet på onsdagen och bara gick en kort promenad med honom. Vi red "rundan", men från andra hållet och det gick väl hyffsat bra skulle jag säga, blev lite sur när han fånar sig och blir rädd för stenar och skuggor, han gör lite så när han blir trött har jag märkt. I alla fall var grusvägen mjuk efter allt regn och vi kunde hålla ett relativt högt tempo.
 
 

På fredagen gav vi oss av på vårt helgäventyr, lastade in och åkte hem till mina föräldrar. Något jag velat göra med Maxim nästan så länge som jag haft honom. Maxim fick gå i en av grannarnas hage och bekanta sig med deras får, eller försöka bekanta sig, de tyckte att han var läskig. Lördag förmiddag gav vi oss iväg på vår första tur, en runda som i min ungdoms dar betraktades som "långritt" men som för mig och Maxim tog lite mer än en timme att avverka. Det är skillnad på häst och häst helt klart och på hur orken utvecklas även hos mig som ryttare med åren. Det är i varje fall en runda som blandar grusvägar, skogsstigar, gamla traktorvägar och gräsvägar på ett fantastiskt bra sätt. I skogen träffade vi också på ett ugglepar vilket var helt fantastiskt. Stora tysta vingar som svävar genom träden för att sedan slå sig ner på en gren och spana in oss precis lika fascinerat som jag spanade tillbaka. Nedfallna grantoppar att skutta försiktigt över och försöka stampa ihjäl en orm när man som bäst galopperade på gräsvägen. Sedan galopp i flera kilometer (kändes det som i alla fall) på regnmjuka sandgrusvägar med långa raksträckor. Maxim blev sedan ganska trött och svettig vilket var förståligt, det blev jag också. Han fick vila i hagen med fåren till fram mot kvällningen, medans jag efter en dusch, tog i tu med rengöring av transporten. Mormor och morfar kom på besök så det blev fika i solen ett ganska långt tag och sedan högtryckstvättade jag, med hjälp av pappa både in och utvändigt. Så fint så blev det. På kvällen blev det ännu en tur med Maxim, red ner till sjön, byggde upp några små hinder som vi skuttade över och så gick vi ner och doppade hovarna i Dalälven. Han kändes lite trött, men piggade på sig när hindren kom in i bilden och hoppade ganska fint tycker jag, det märks att han gillar det.
 
 
Söndagen blev det en förmiddagstur på en av de gamla favoritvägarna, den var precis så fantastisk som jag mindes, om inte mer. Ett ganska lagom pass skulle jag säga, med en hel del trav och lite galopp på slutet. När vi kom hem gick vi bakom uthuset för att öva på bruksridning, "Bryggan" har ju varit vårt stora problem hittills och det måste vi ju jobba på. På träningen i Almunge hade de en brygga av lastpallar och den var inget större problem, utan vi kunde öva lite teknik där i lugn och ro. Men det här med vagnar är ju inte Maxims starka sida. Det är tur att man har en pappa som har ungefär allt man kan önska sig, från alla verktyg i hela världen till en gammal röd gödselvagn som passar perfekt att träna på, den är lite högre än vad jag är bekväm med, men tror att det bara är en fördel, de som är på tävlingar är nog inte mycket lägre. Så först red vi fram och tillbaka och övade på att gå nära, stå stilla i en bra position och det gick bra. Gick vidare med att klättra upp på vagnen och gå på från den, vilket också gick över förväntan bra. vågade dock inte kliva av på den själv förrän pappa kom och var lite stöd på Maxims utsida. Kanske gjorde jag för stor affär av det hela för Maxim verkade inte bry sig speciellt, svängde ut rumpan lite, men fann sig annars fint i den här nya övningen. Så stolt över honom! Han skötte sig exemplariskt hela helgen, med bilar, fyrhjulingar och allt tok. Jag vågade till och med sitta kvar några gånger när vi mötte bilar, där det fanns bra mötesplatser och bilarna körde vettigt, en sån seger! Det är en stor fördel att ha häst hemma hos mamma och pappa, ridvägarna är helt fantastiska och faktiskt finns det inte så många fartblinda idioter där. De flesta är dessutom ganska vana vid hästar och inbillar jag mig, har en annan förståelse för hur flyktdjur fungerar. Dessutom gör kanske de små krokiga grusvägarna sitt till att sänka farten, ingen vill ju hamna i diket och det blir kanske mer uppenbart hur nära det kan vara på sådana. Så ypperliga tillfällen att trafikträna matten, grannpojken körde dessutom fyrhjulingen exemplariskt när vi möttes!
 
Älskade öron <3

Förhoppningsvis blir det minst en vända till dit innan september och innan brukstävlingarna drar igång.
 
Det Positiva: Härliga sommar
Det Negativa: Kort stubin
 
I love you no matter what

Over and Out

You and Me

Sammanfattning av den senaste drygt 1,5 veckan. Blev inte riktigt enligt plan förra helgen eftersom det var fullt med sandhögar av det nya underlaget på ridbanan. Så istället blev det fortsatt ridning i skogen, dock med lite mer fokus på att jobba i form och mjuka upp. Fredagen blev vila och så red vi fram och tillbaka längs med järnvägen på lördagen, övade på att använda magmusklerna och sitta ner i traven. Söndagen var matte seg, lång kväll med goda vänner och grillning på lördagen, samt någon konstig sträckning i ena benet sätter sina spår. Mot kvällningen kom jag ut till stallet i alla fall och vi red en sväng till vallen och jobbade. Superfin häst och så matte som fortsatte med sina sitstankar. Vi travade en hel del och så övade vi övergångar skritt-galopp, gick riktigt bra, så nöjd med oss. Och jag tänker på hur långt vi faktiskt kommit, jag och min bebishäst. Ibland kan jag inte förstå hur mycket vi lär oss tillsammans. Måndagen skrittade vi ut i skogen, jobbade lite på grusvägen och sedan testade vi ridbanan när vi kom hem, Maxim nosade på underlaget och verkade i övrigt gilla det ganska mycket. Åkte sedan iväg till sommarhagen igen och släppte honom där. På tisdagen övade vi på att ha betesreducerare, Maxim hävdar att hans stolthet är mycket sårad och blänger på mig när han har den på. Sedan puttar han demonstrativt ner mulen i marken och säger att det inte går. Han fick ha den kvar i alla fall och när stallkamraten kollat till dem senare hade han gått och ätit, så han kan ju. Veckan fortsatte sedan med ridturer i skog och mark. Onsdagen ägnades åt utforskning, vilket väl kanske gick sådär, Maxim var väl lagom road av att gå över kalhyggen om vi säger så, inte speciellt kul att försöka ta sig fram på stigar som inte är gjorda för hästhovar heller. Ganska lugn, men lång tur blev det, dagens djur blev en älg som tittade på oss från buskarna. Torsdagen var det dags att försöka hitta en lagom runda inför helgens tur med sällskap som var planerad. Eftersom jag inte kollat så jättenoga på kartan blev jag lite osäker, men tydligen ska man följa sina instinkter ibland för vi red precis som jag planerat. Ganska mycket skritt i skogen, trav när grusvägen tillät det och lite galopp på de ställen där vägen hade gräs i mitten. En timme lite drygt tog det för oss, så en alldeles lagom runda skulle jag vilja säga. Dagens djur var ett rådjur som vi störde mitt i maten på en skogsäng. I fredags gjorde vi något som tagit nästan 4 år att våga. Vi tömkörde i skogen i både skritt och trav. Fina, fina hästen skötte sig helt perfekt och jag kunde jogga snett bakom medans han sprang på i stadig form. Det var en så lycklig känsla kan jag säga att det är möjligt för mig att lita så pass på honom numera. Dagen efter, lördag, var det dags att rida igen, dock inte med matte, utan husse klev upp i sadeln, medans jag gav mig på att rida stora svarta. Det gick faktiskt över förväntan bra, han tyckte det var kul att gå i skogen och lyssnade hyffsat bra. Hade lite diskussion över att man kan stanna på vägen och inte tramsa ner i diken fast det kommer hästätande rishögar. Sedan kom Maxim för nära rumpan en gång så då var han tvungen att säga i från lite med bakhovarna, tack och lov träffade han inte. Vi skrittade och travade rundan från i torsdags, lite lugnare tempo eftersom stora svarta har känsliga fötter, Maxim och Johan galopperade en backe också. Stora svarta tyckte det var bättre att träna slutor än fatta galopp så vi gjorde så istället. Kan jag knappt fatta galopp på ridbanan med honom kanske det är lite övermodigt att försöka i skogen. Trevligt var det i alla fall, även om halsen framför var milslång och avståndet till marken lite väl högt. Förhoppningsvis blir det några fler turer framöver, stora svartas matte är hon som brutit benet så hon ville gärna att han skulle röra på sig. Söndagen ägnades först åt paddling, på kvällen åkte vi och hämtade hem hästarna till stallet igen. Maxim och jag tog oss ett pass på ridbanan och trots en lite stel häst gick det väldigt bra. Började med att jobba en del i skritten med skänkelvikningar och öppna, samt våra fyrkantiga volter som jag tror att vi börjar få koll på nu. I traven blev det en del serpentiner som uppvärmning och sedan testade vi lite öka/minska volt. "Jag kan!" säger han och jobbar på. I galoppen fokuserade vi först på lite fattningar från skritt, öppnatänk på långsidorna varvat med lite volter. Vi testade lite förvänd galopp på de enklaste vägarna och sedan jobbade vi lite med enkla byten, för han kändes så fin. Även det gick över förväntan, fattningarna från skritt är inga som helst problem, det är med övergången galopp-skritt vi behöver jobba på. Vi höll inte på så länge med det, utan travade av efter ett par lyckade försök. Igår var vi också på ridbanan, men hoppade denna gång. Byggde ett rättuppsående på mitten av ena långsidan, sedan två upphöjda bommar på diagonalerna på båda sidor om det, tanken först var att vi skulle komma i galopp, vända snett igenom och över bommen byta galopp för att sedan fortsätta på en båge över det rättuppstående och ut på andra diagonalen och byta över nästa bom, lite för komplicerat för oss ännu, men vi jobbade på lite andra sätt över dem istället. På mitten av den andra långsidan byggde jag en oxer. Vi skrittade fram längs med järnvägen först, travade på ridbanan med lite öppna tänk och så gick vi över de upphöjda bommarna några gånger. Han var ganska mjuk och fin redan från början, försökte mest tänka framåt, framåt och det börjar ge resultat. Jobbade även här över bommarna några gånger tills vi kände oss uppvärmda. Då började vi med bara det rättuppstående hindret från båda hållen, sedan tog vi det rättuppstående för att sedan gå ut på den diagonal och bom som kom efter, fick rätta galoppen de flesta gånger innan hörnet efter bommen, men mest mitt fel, måste vara tydlig med vart vi ska helt enkelt. Vi tog sedan oxern några gånger, första gången tvekade han och stannade, måste vara mer bestämd och hålla om där. Han rev också oxern en gång för att vi hade för dålig fart och han inte orkade utan tippade ner bakbenen, det rättuppstående föll också en gång, då kom vi för nära. Försöker lära mig avståndsbedömning lite bättre och några gånger fick vi till språng där jag ber honom hoppa av tidigare istället för att lägga in ett halvt galoppsprång till. Vi avslutade med att rida en liten bana, rättuppstående och ut över bom, runt över oxern, rättuppstående från andra hållet och ut över bom. Jätteduktig var han och nu håller han galoppen mycket bättre än tidigare och vi har lite mer fart, avslutade med ett toppensprång på det rättuppstående innan vi travade av och avslutade. Idag var det vilodag och så körde vi tillbaka dem till gräshagen också. Kommer bli lite uteritter där imorgon och på torsdag, sedan drar jag och Maxim hemhemåt för en weekend, ska bli superkul! Det Positiva: Mycket aktivitet Det Negativa: När det inte blir som tänkt Over and Out

RSS 2.0