tildans

Vi började veckan lugnt med en promenad på måndagen och longering på tisdagen. Vilket såklart gjorde honom lite stelare och tråkigare i början av Marithaträningen, men då får vi hjälp med den situationen också. Glada nyheter var att jag inte satt lika snett denna gång, så jag ska försöka fortsätta stretcha, denna vecka börjar också core-träningen och den brukar göra att kroppen känns mer mjuk. Det är mycket som händer just nu så mycket i huvudet, men med Marithaträning så blir det total fokus på annat istället så efteråt kändes huvudet underbart tomt igen.

 

I alla fall fick vi jobba mycket på våra övergångar, berättade också om tävlingen och formen där så jag fick var noga med att han inte skulle dyka och lägga sig på bogarna. Fick till det riktigt bra tillslut, försökte tänka på att bromsa och göra halvhalterna och övergångarna med magen och några gånger riktigt kände jag hur han svarade på det. Galoppen kändes också riktigt fin, han springer på ganska bra själv nu, tror det beror på att han helt enkelt orkar mer. Sedan skulle vi ge oss på den förvända, i höger gick det helt okej även om det ser ut som hej kom och hjälp mig. Vi vände halvt igenom först och eftersom han har en tendens att bryta av alldeles för tidigt innan hörnet så skulle vi ta oss igenom kortsidan också för att bryta det mönstret. Som sagt höger gick okej, upp i fältsits, lösa tyglar och driva som en dåre (känns det som i alla fall). Då tar vi oss med livet i behåll genom hörnet i bibehållen galopp, men det känns som om vi kommer välta och ramla omkull när som helst. Lite mera försök i vänster, men sedan gick det tillslut också. Fick galoppera lugnt på en volt sedan i båda galopperna, då var han riktigt, riktigt fin, sög på framåt och undrade hela tiden om han skulle gå fortare. Söta hästen! Vi ska öva på för oss själva lite, nästa vecka är jag på konferens med jobbet så får stå över träningen då. Känns lite surt, men att åka till Italien blir nog rätt bra det med.

 

Jag blir så sjukt inspirerad och motiverad att träna och rida efter en sådan här träning. Så glad att jag hittat en så bra tränare, letar också en LA:1 att rida i höst, om så lokal som pay and ride, vad som helst egentligen så jag i alla fall får testa.

 

I torsdags blev det en kort skrittvända. Långatyglar på bortvägen och lite jobb i skritten på hemvägen. På fredagen red jag ett pass på ridbanan, mest lättridning i trav och lätt sits i galopp. Fin Maxim som skötte sig bra. Körde sedan ihop sig lite under helgen, hann ihop allafall longera över en upphöjd bom I alla gångarter på lördagen och på söndag morgon en fin skogstur på en av alla vägar jag kommer sakna. Mycket galopp även här och det gick helt okej, försökte träna förvänd i kurvorna också. Sedan bar det av till arland och flyg mot Italien. Matten måste jobba lite...

Det Positiva: När hästen är så fin så fin

Det Negativa: en vecka innan DM

Over and Out 

Helgen var då full av aktiviteter. Redan klockan fem ringde klockan på lördagsmorgonen och förvånansvärt nog kom jag upp och hann till och med äta lite frukost innan det bar av till stallet. Alla andra fick gå ut i hagen och Maxim in i transporten och så for vi iväg till Östervåla. Lite sent kom vi iväg och lite längre tid att åka än jag trott, så något stressad när vi kom fram, men det gick bra ändå. Mysig tävlingsplats i skogen, okej framridning också på samma underlag, dock blev det lite många mot slutet av min framridning, men eftersom jag hade startnummer fem så berörde det inte mig så mycket. Tycker nog att jag fick till en någorlunda framridning ändå, följde min plan där det gick, mycket övergångar och flytta för skänkeln. När vi går in och rider runt banan stannar han och bajsar, innan startsignal så det var ju bra. Programmet då, vi gjorde allt vi skulle och ungefär när vi skulle det. Jag försökte tänka på att släppa ner knäna och andas. Vilket jag tycker att jag lyckades med, så jag bromsade inte med knäna i alla fall. Glömde dock bort att hitta känslan också och släppa efter i handen ibland för att checka av. Så nu låste jag händerna lite istället och han gick en del bakom lod vilket det blev nedslag och kommentarer om i hela protokollet i princip. Det är ju svårt att springa på framåt också när matten håller i... Så det grämer mig en del, men nya tag nästa gång. På plussidan finns också att han inte var speciellt tittig, framridningen var precis bredvid tävlingsbanan och det tror jag var en fördel. 57% i alla fall, 5:or och 6:or ganska jämt fördelat och två 7:or för sista uppridningen och höger galoppvolt (?)

På söndagen åkte vi till Almunge, dags för Bruks igen! Johan följde med som funktionär och stöd. Maxim gick snällt in i transporten igen, även om han kanske undrade vad som flugit i matten, två dagar i rad!? Sju ridekipage var vi denna dag och sex körekipage. Börjar känna igen några nu också vilket är kul, flera skulle till DM om två veckor också, så då känner jag några där med. C bygger väldigt bra banor, ofta har de något oväntat i lydnadshindret eller vid flytta föremål, vilket snabbt har blivit Maxims och min Akilles häl. Plus bryggan då förstås. Lydnadshindret var denna gång mattor upphängda på ett torkstreck och föremålet en liten mjölk-kanna. Något snällare än plastväskan med bollar från förra gången. Ganska lugn var jag, men nervös såklart, målet var satt till att inte ramla av denna gång.

 

 

I funktionskontrollen som alltid är spännande, främst när den är på gräs, var han förvånansvärt snäll. Gjorde ingen ansats till att äta medan jag sadlade faktiskt, jätteglad över det. Kanske en engångsgrej, men ändå! Första hindret var gatubrunn, förra gången träffade han den, men denna så missade vi, samt trampade utanför en spånlinje för att han tittade på nummerskyltarna... 40 straff där. Trav och tre hinder sedan, inga problem efter lite uppmuntran, därefter halt på 20 sekunder där ha nöjt stod och tittade. Bryggan sedan, matten klumpade sig lite när hon skulle av så han backade bort från bryggan, dock så kastade han sig inte och jag höll kvar tyglarna och följde efter, Lugnt och fint, tillbaka, matten upp, promenera bort till andra änden och så på därifrån, 30 straff där. Vidare bort över träbron utan problem, genom portarna i trav, vi sög båda in magen och höll in knäna kändes det som, han var väldigt fin där och jag försökte rida bra vägar för att inte ställa till det. Tillbaka över bron, ner på ridbanan igen och så backa i vinkel. Ställde upp, backade steg för steg som en stjärna, 0 straff i det hindret!! Första någonsin tror jag, visst är det kanske lite smalare på DM, men ändå, Maxim vet var han ska hålla fötterna ibland. Vidare över pressening, liten tvekan, så 10 straff, men sedan lugnt och fint över, skrittbommar där vi snubblade in över den första, men lät de andra två ligga kvar, 10 straff. Lydnadshindret med mattorna, sneglade och kollade på dem, och vi skrittade fast det egentligen var trav, men det kan jag ta bara vi kommer förbi. Genom bollhavet sedan utan problem och så rutan som gick enligt plan, en liten hov utanför så 5 straff där. Flytta föremål var nästa, vi gick in mellan de blå tunnorna, Maxim kollade på båda, nosade lite, jag visade kannan också, lyfte den lite och så, sedan gick vi vidare, 30 straff som sagt, vill man vinna behöver man klara alla momenten felfritt, men vill man sitta kvar får man ta vissa beslut ibland. Trav genom korridoren som avslutning där vi trampade lite utanför 30 straff. 1 straffpoäng på bedömning under ridning 166 straff slutade vi på, inget u, ingen avtrillning. Fina, fina hästen! Så stolt över honom. Han fick gå i en av småhagarna sedan och jag hjälpte till att föra in poängen i generalprotokoll och så. Vi behövde sedan åka när körningen började tyvärr. Men hade en super-förmiddag med dessa trevliga människor.  

 

Så nöjd med min helg, sakta, sakta går vi framåt i alla fall och ge upp finns inte i tankarna just nu.

 

Det Positiva: Finste gula

Det Negativa: Ibland måste man förändra även saker som är bra

 

 

Over and Out

 

I tisdags så blev det lite svängningar i stallet, löshoppning eller inte. Inte blev det tillslut och lika bra kanske, blir långa stallkvällar ändå. Istället hade vi paraplyträning på gårdsplanen jag och Maxim, lite pressening och soptunnor slängde vi också in. Det gick bra får jag säga. Det är ju en sak om matten är på marken och skyddar djuret och om hon sitter på ryggen om man säger så. Det han reagerade mest på var väl när jag fällde ihop och upp det, mest hastigheten och ljudet tror jag. Kändes ju superbra att toleransträna sin häst eller hur?

 

 

Igår så skulle vi på tur i skogen hade jag bestämt, helst lite kondition och galopp. Ut kom vi, men eftersom herr gul var pigg som en spigg blev det mycket ångloks-trav och kikande på stenar. De hade fått komma in lite tidigare på kvällen och stått inne några timmar innan jag kom, så jag borde ju ha förstått. Vi red vår nya grusväg på andra sidan stora vägen. Som sagt var det lite tittigt och jag fick hoppa av några gånger och leda förbi saker. Men när vi kom ut i skogen gick det bättre och jag försökte slappna av, trampa ner hälarna och ha honom framför mig. Sjukt nöjd häst som låg på en del. För något år sedan hade det här varit en typisk tur där jag valt pelhambettet, men nu känner jag mig betydligt säkrare och han ligger inte på lika mycket i munnen faktiskt. Sedan blev det bara några korta galopper i uppförsbacke eftersom vi var själva. Nöjda skrittade vi hem igen med häst som gick och småfrustade för sig själv.  

 

Vi avslutade arbetsveckan med lite uppvärmning längs med järnvägen och sedan rida igenom programmet på banan några gånger. Det kändes väl okej, men inte direkt super om vi säger så.

 

Det Positiva: Hästenes humör

Det Negativa: Att matten inte kan något ibland

 

 

Over and Out

 

Det blev en lugn avslutning på veckan för Maxim och mig. Promenad på torsdagen och sedan longering över bommar på fredagen. Tre galoppbommar lade jag ut och så höjde jag upp den i mitten. Klarade det galant i båda varven, även om vänster var lite trögare. I höger slappnade han av riktigt fint och sänkte formen av sig själv. Vi börjar få koll på det här med att springa runt matten nu.

 

Helgen bestod av uteritter i sällskap båda dagarna. På lördagen tog vi med den nya hästen bort till hundbadet en runda, ca en timme blev det, mest i skritt, men även lite trav på en fin grusväg. Inga skrämselmoment, klarade får, kor och bilar även med matten kvar i sadeln, stolta över oss! Idag blev det långtur med stora svarta och medryttare, drygt två timmar tog det att mestadels skritta runt milrundan, några sträckor med trav, men annars skritt på lång tygel varvat med att trava ikapp stora svarta. Mycket trevligt och till och med uppehåll trots att vi pälsat på oss regnkläderna. Mot slutet hände det lite mycket borta i Fjällnora, så jag gick bitar av vägen, hade nog kunnat sitta kvar till mesta delen, men tog det säkra för det osäkra. Han varvade upp en del när det kom en skramlig buss, men annars skötte han sig bra.

 

Veckan kommer bestå av massa roligheter, ladda upp inför dressyrtävling på lördag då vi åker till Östervåla och rider LC:1, vi hoppas på att energin är på plats och vi får till en bättre runda än sist. Sedan bruks på söndag i Almunge och uppladdning inför DM som går om några veckor. Marithaträning som vanligt på onsdag och därimellan ska vi försöka rida ut någon gång och så hinna med något pass på banan hemma.

 

Det Positiva: Hösten

Det Negativa: Envis hosta

 

 

Over and Out

 

 

Så är semestern slut, för både mig och Maxim, även om det känns lite tungt att klockan ringer tidigt och att gå upp så väntar en höst full med roligheter på jobbet. Jag känner mig utvilad i huvudet, om än något seg i kroppen efter en möhippe-helg på finlandsfärja. I alla fall ska Maxim igång igen, inte för att han har vilat så mycket egentligen, så startsträckan är förhoppningsvis inte så lång. Han fick en veckas semester och helvila när vi var ute och paddlade, innan dess cirka två veckor med lugnare jobb, men nu sparkar vi igång det hela igen. Med start redan denna onsdag kommer vi träna varje vecka för Maritha, något jag ser fram imot, mot mitten av september väntar ett helgläger med fjordgänget också, men i övrigt kommer vi fokusera vår träning för Maritha. En dressyrtävling är vi anmäld till, en LC i Östervåla 20 augusti, utöver det ska en bruks in den 21 augusti i Almunge och så DM i bruks 4 september, detta är de kortsiktliga sakerna som väntar. Jag letar också efter när det är lämpligt med en LA-start i dressyr, lokal tävling eller pay&ride får vi se, men den ska bli av i höst är det tänkt. Det är full fokus som gäller om vi ska ta oss så långt som till SM, vi får se hur vi lyckas med det. Så denna första månad är det lite fokus på bruks som gäller, sedan går vi över helhjärtat på dressyren i höst och ser fram imot att bli ännu bättre. Målet är främst att stärka galoppen och min sits, som brister en hel del. Jag kommer behöva träna vid sidan om ridningen för att bli bättre, speciellt kondition och bålträning. Och vi kommer behöva träna på att tävla så mycket tid och ekonomi tillåter. Målet är inte att kvala till SM-dressyren nästa år, eller visst vore det kul, men känns i dagsläget inte realistiskt att rida LA på över 60% i två starter, men kanske kan vi få till något kval, om inte annat för 2018. Dock hoppas jag på ett brukskval till, med längre kvalperiod på 24 månader är det vad som krävs för att vi ska vara kvalade.    

 

 Så på söndagen när jag kom hem från möhippa övertalade jag Johan att följa med ut till stallet. Maxim fick vila, men jag fick hjälp med mockningen och höfixet, för nu bor hästarna hemma igen. På måndagskvällen satte jag upp för att rida på banan, började med att skritta ut längs järnvägen som uppvärmning och sedan köra ett lagompass i alla gångarter på banan, mycket skänkelvikningar och volter för att komma igång. Något tråkig Maxim som hängde i handen och blev tung, samt var lite stel, men tycker det blev lite bättre allt eftersom. Sedan en del fattningar från skritt vilket jag tycker hjälper till att få honom att lyssna och jobba mer med bakbenen. Bitvis fin känsla, så fin jag kan förvänta mig efter så länge utan ordentligt dressyrpass.

 

Hade tänkt rida även på tisdagen eftersom träningen hägrade, men istället blev det löshoppning för hela stallet. Mycket kul, Maxim fick börja eftersom han är så "stabil" vilket han iof också var denna dag och jobbade på fint även om jag hade önskade lite mer energi och sug på hindren. Han visade i alla fall hur det skulle gå till, synd att ingen annan häst tittade och tog efter... Eller det är ju kul och man skrattar en del när de far fram som fartvindar också, och alla fick till åtminstone en bra serie.

 

Så blev det första passet för Maritha på ca en månad. Lite semester behövde vi nog, men visst har vi saknat det båda två tror jag minsann. Maxim kändes med och på, men vi fick ägna större delen av lektionen åt mig och min sits som för dagen fått för sig att sitta helsnett. Värre än vanligt alltså och Maritha tyckte jag skulle gå och få hjälp hos någon som rättade till det snea, vi håller på att kolla på det, men jag tror paddlingen har skapat muskler som inte fanns förut, hoppas de försvinner igen. I alla fall tyckte jag att jag satt rakt, men i själva verket vek jag mig i midjan och satt över på höger. Så jag fick öva på att vrida över höften och sittbenen till vänster. När jag fick släppa tyglarna och vrida mig lägga höger hand på maxims högre höftben kändes det okej, men samma sak åt vänster så stramade det. Ska försöka göra lite övningar och stretcha ut vad det än är, annars gå till vårdcentralen.    

 

I övrigt hade Maximen vilat sig i form, gick på och arbetade bra, fin form i alla gångarter och inte lika mycket ridjobb för mig som tidigare i galoppen! Det händer verkligen grejer, ser fram imot att se resultatet efter träning varje vecka. När han går på det här viset, så känns det plötsligt så lätt att rida. Vi flyter fram och vill precis samma sak. Det är inte alltid lätt med honom, men han får mig verkligen att utvecklas och ger ibland en ridkänsla som jag aldrig känt förut. Vi kände på lite skänkelvikningar som jag haft lite problem med själv, men nu kändes de okej åt båda hållen i trav. Även lite förvänd galopp blev det, något vi behöver ta och våga träna hemma på vår stora bana. Att trava av och släppa tyglarna och hästen sträcker ut, men fortfarande är kvar i form är en fantastisk känsla av att någonstans gör man faktiskt någonting rätt.

 

Det Positiva: Träna

Det Negativa: Mattens kropp...