Handleder och kombinationer
Kendo blev det också på kvällskvisten. Inte jättemånga på passet, men alldeles lagom för utrymmets skull. Vi hade ett pass med en del handleder och en del kombinationer. Började med att värma upp ordentligt med grundhugg, stora Men, kote-Men (sluta guppa med shinaien innan hugget Matilda!) och Kirikachi. Sedan gick vi över på att öva lite kaichi-teknik vilket jag tycker är den svåraste tekniken egenligen. Motodachi skulle göra seme, varannan gång på höger sida om shinaien och varannan gång på vänster och då skulle semen var riktad lite snett nedåt, när den kom skulle man använda kraften och göra en kaichi och hugga Men. Det gick, men kändes lite avigt, vilket förmodligen betyder att jag behöver bli mjukare och smidigare i handlederna.
Nästa övning var en kombination, Kote-Men in, Hiki-Men ut och Do förbi. Mycket trevligt, inte så komplicerat och lite av alla hugg. Kombinationsövningen efter denna var allt annat än okomplicerad därimot. Man skulle gå under motodachis shinai och göra seme mot Kote, motodachi skulle blocka genom att lägga över sin shinai, varvid man skulle köra en kaichi och gå mot Men, mottagaren blockar Men och i stället hugger man yaku-Do. Ja och det gick ju ungefär så bra som det låter. Men övning ger färdighet och jag lyckades faktiskt träffa Do hyffsat ett par gånger.
Efter det var det dags för lite ji-geiko, kanske lite taggad. Råkade hugga en kille på armbågsknölen, ajaj, fick skämmas lite... Sedan i någon ji-geiko efteråt hörde jag inte Jame, så Anders fick skrika lite extra mycket på mig. Lite borta, men då känns det ju att man har tränat också. Annars så försökte jag leka lite med tekniker och ha roligt, blev inte så grötigt som det brukar tyckte jag, vilket var kul. Känner att jag vill komma i form nu, men som med allt annat i mitt liv kan man göra hur många planer som helst för hur man ska lägga upp sitt liv, men samtidigt kanske allt ändras snabbare än vad man tror. Nåja, målet att träna regelbundet och hitta glädjen är vad jag nöjer mig med för tillfället. Att njuta av den tid man har är viktigt.
Det Positiva: Torsdagsbastu
Det Negativa: Vägval
You made me who I am
Over and Out
Bommar och trötthet
Så idag var det dags för lite Lenaträning igen, med sällskap till råga på allt, stora svarta damen var med och skulle också leka med bommar. Maxims energi från igår var som bortblåst och jag tyckte att jag återigen fick driva en hel del för att över huvudtaget få fram honom. Han var mjuk och fin i allafall när vi petat in rumpa och bogar på plats vill säga.
Vi red en bombana även denna vecka. Bland annat en S-formad kurva med tre bommar i trav, jag måste lära mig att titta vart jag ska och var med och svänga ordentligt, samt vara kvickare i att ställa om efter bommen, det blev bra tillslut. Sedan hade vi också två bommar på medellinjen, man skulle gå in på en volt från spåret och kliva över bommarna med två ben i mellan, så 10-meters volt, här gällde det också att vara med och lite före med hjälperna. Körde även en variant när vi red som en åtta och gick över bommarna två gånger innan vi fortsatte ut på spåret igen. Det var en väldigt uppmjukande övning utan att bli tråkig, det händer något hela tiden liksom. Galoppbommar hade vi också på långsidan där jag och Maxim fick gå på 5 galoppsprång, men då var han trött på slutet, kämpade på, men hävdade, på sitt tystlåtna sätt, att "matte, snart lägger jag mig ner och dör av trötthet". Mjuk och fin i avtravningen, men som sagt trött.
Imorgon ska vi rida ut på förmiddagen, så får vi se om energin återvänder, planerar en galoppsväng i skogen, men vi får se, tydligen ska det snö en hel del, kan ju bli väldigt bra, men underlaget kan ju också bli lite halvtråkigt. För övrigt ska vi väl säga att matten inte heller var på topp idag, kändes som om händerna var lite överallt och flög, benen svängde hit och dit och jag kunde inte sitta ner i sadeln för fem öre. Mot slutet lite bättre, men mycket att jobba på hela tiden. Imorgon blir det Floraridning också, ska bli kul, planerar jobb i ridhuset för henne. Och nästa helg ska jag ha hand om farbror Mirexo i tre dagar. Ska försöka orka motionera honom någon av dem, tanken är en uteritt och ett pass i ridhuset. Jag längtar lite efter det, han är så fin att rida och kan så mycket, så jag kan koncentrera mig lite på mig själv. Mycket häst blir det, men man får ju passa på när tillfällen erbjuds.
Det Positiva: Bommar
Det Negativa: Energilöshet
Berg och dalar
Over and Out
Beginning of the week
Jag och Maxim startade veckan med lite tömkörning. Inget komplierat, eftersom det blir bommar på torsdag med Lena körde vi utan sådana också, inte för mycket av det goda. Vi var själva i ridhuset först, värmde upp ganska ordentligt i skritt oh försökte tänka mycket framåt, tyckte han jobbade på bra. Gjorde lite volter i båda varven innan vi gick över till trava, hann trava lite på stora volter över hela ridhuset i båda varven, och han skötte sig fint, innan vi fick sällskap. Därefter höll vi oss uppe på övre volten, jobbade med lite övergångar och också små serpentinbågar. Han var förvånansvärt fokuserad på mig ändå, trots att vi sedan fick ytterligare sällskap, bra med träning.
Igår hade vi vilodag som vanligt på tisdagar, även om jag börjar tvivla på att han ska ha vilodagar med tanke på hur han beter sig dagen efter dem. Idag skulle vi ju då rida ut, en helt awsome tanke, isblåst, mörker och snö som virvlade omkring. Jo, men då är det smart att ge sig ut på överpigg fjording på slätten. Åh, vad jag saknar skogen ibland, där är det ju i allafall lä. Jag blev lite trött på honom, speciellt när han försöker springa, snubblar för att underlaget är knöggligt, men ändå envisas med att fortsätta försöka springa fort, nej, lilla vän, det är inte bättre här än vad det var för 10 meter sedan.... När vi väl tagit oss runt och skulle ta oss över asfaltsvägen tvärstannar han med frambenen brett isär och stirrar misstänksamt på vägen. Marken var ju vit i övrigt, men här lyste asfalten fram och så kom det snö som blåste över den också, mycket misstänksamt! Ner på andra sidan och det var ju lajbans, stack iväg lite väl mycket så jag fick bli arg. Sedan skrittade vi för det kom bilar, men vi lyckades faktiskt ta en någorlunda balanserad trav efter det och möta en traktor som plogade vägen. Dagens mest positiva upplevelse tror jag, vi hade sett den från vallen när den åkte åt andra hållet oh då stirrade han misstänksamt mot den, blinkande ljus och skrammel liksom. Men när vi nu mötte den på bara en tio meters avstånd så gick det fint med matten ståendes på marken. Vill också ge en stor eloge till föraren som saktade ner, slutade ploga (och inte började förrän han var en bit förbi) och körde lugnt och trevligt förbi. Satte upp igen och skrittade lite på ridbanan, bara för att få en någorlunda trevlig avslutning på passet. Imorgon blir det Lenaträning och på fredag uteritt med mycket galopp har jag bestämt, då kanske han tar det lite mer piano i vart fall.
Det Postiva: Snälla traktorförare
Det Negativa: Ingen mysskog
You make me crazy
Over and Out
Söndagskendo
Det bästa sättet att avsluta en helg på är utan tvekan att träna kendo, man somnar så gott efteråt. Idag blev det 2,5 timme träning och en halvtimme efter med stretching och prat. Jag fick också, till min stora glädje träffa Nisse igen. Det kommer bli himla kul att han tränar med oss igen, himla kul att ledet fylls på från andra hållet med någon som kan mycket och som är duktigt. Nu har han haft ett uppehåll på några år, men jag hoppas att han kommer tycka det är lika roligt att träna som förut. Det var lite konstigt första gången vi körde en övning mot varandra. Hmm, jag känner den här personen, men ändå inte, Det är trots allt skillnad, när Nisse flyttade ifrån oss hade jag tränat i tre terminer tror jag, man kan inte så himla mycket då egentligen och nu är vi gradmässigt mer jämna, men samtidigt fick jag flashbacks från när han höll träningarna och instruerade, så det det blev lite konstigt. Kul var det i allafall, tyvärr fick jag inte köra något i rustningen mot honom, vi var hela sju par så rotationen kom inte så långt, nåja, förhoppningsvis kommer det fler tillfällen snart nog.
Jag och Lollo körde lite kata en halvtimme innan passets början, mest kortsvärdskatorna, rörelserna börjar sitta lite mer, men det är mycket att slipa på, vi ska försöka att köra en gång i veckan så man vänjer in dem. Hann inte riktigt köra igenom alla dem med långt svärd då passet började, men vi får ta igen det nästa vecka.
Vi började i allafall passet utan rustning, övade på att stå, gå och hugga. Fick blåsor på rätt ställen så det var ju positivt. Annars protesterade kroppen lite eftersom jag spänner mig och har tränat alldeles för lite grund på sista tiden. Mycket fokus på greppet och jag märker själv att högerhanden gärna glider ner i hugget, speciellt med kote på. När fortsättarna fått på sig Men också körde vi grund i rustning, nyttigt, men svårt, men för det mesta kändes det rätt så bra.
Blev mycket stora tekniker, men även lite små. Skapade öppningar med harai och så fick vi även öppningar av motodachi som man skulle reagera och hugga på, kände mig lite seg med en inbyggd fördröjning, men vissa gick bra. Allt som allt ett bra grunspass, men åh vad jag ville köra ji-geiko också, inte mycket som kommer hålla mig borta från Dojon på torsdag, det är en sak som är säker.
Det Positiva: Gamla vänner
Det Negativa: Sticka i handen
Past, present, future
Over and Out
Helgens hästeri
Helgen blev väl inte riktigt som jag hade tänkt, mest för att mitt sovbehov var något större än vad jag trodde, men jag hann faktiskt rida medans det var ljust båda dagarna. På lördagen till och med två hästar.
Maxim fick sig en uteritt på grusvägen, mycket man kunde spana in sa han, drakblåste och trippade så snabbt han kunde förbi allt som kunde äta små Maximhästar. Vi höll oss mest till skritt, lite trav ibland. Mötte en stallkompis så fick sälskap på hemvägen vilket var trevligt. Ganska så lagom lugn tur och han skrittade hemåt med långa skrittsteg.
Efter att ha släppt ut honom så hämtade jag in Flora som också var min för dagen, vi började med en kort skrittrunda ute, sedan lite jobb i skritt på utebanan och så avslutade vi med trav/lite galopp i djupsnö på ett gärde med en nöjt frustande Flora. Hon var duktig, men nästa gång ska jag försöka passa in att ridhuset är ledigt och rida igenom henne lite mer även i trav, hon har tagit det rätt så lugnt i ca en månad, men börjar komma igång så smått igen.
Mattes hjärta <3
En annan rolig sak är att Maxims "morfar" (för övrigt världens bästa) skickade ett sms till matte i veckan och sade att vinterhjul till transporten är fixade (det är knepigt grejer det att hitta rätt sort till ett bra pris, så matten fick kalla in förstärkning på den fronten) så nu kan vi snart ut och åka igen och när de väl sitter på och vi ser att allt stämmer ska jag lägga upp tävlingsplaneringen här också. Men det som matte faktiskt ser fram i mot mest just nu är att kunna boka in en sadeltid och börja titta efter dressyrsadel. Jajemän, nu ska vi bli seriösa och matte ska lära sig att sitta ordentligt igen, kommer bli toppenbra det här.
Det Positiva: Hjärtehästen
Det Negativa: Mattes sits för tillfället...
Deep in my heart <3
Over and Out
Lycka i vardagen
Vi firar helgen med en relativt nytagen video!
Två sötnosar i hagen, undrar om hon vid grinden har något gott med sig? Tyvärr fick de, återigen, bli besvikna på mig, men kli i ansiktet kan man få innan det är dags att då in till stallet.
Ni får ursäkta att jag pratar också, rekommenderar att man skruvar ner volymen lite...
Over and Out
Dressed for success
Du! Det heter faktiskt...
... BROTTARLINNE
Over and Out
Kvällsridning och träning
Igår hade jag en mycket trevlig, men lång kväll i stallet. Hade kvällsfodringen, men bestämde mig ändå för att åka till stallet direkt efter jobbet, det visade sig vara en bra idé. Lullade runt lite först och pratade med folk, gjorde höpåsar, red, mockade, lullade runt lite till, åt lite matsäck, tog en lång ryktstund med Maximen, pedantklippte manen och donade, sedan hade alla timmarna gått och jag kunde fodra, fick lite hjälp också, så det tog inte så lång tid, men snart är stallet helt fullt.
Maximen fick komma ut på en tur i kvällsmörkret, eller så mörkt var det faktiskt inte, pannlampan behövde jag aldrig använda. Sällskap fick vi också, skrittade runt vallen, vilken bitvis var knölig och bitvis ganska djup, travade sedan hemåt på en annan vall som har stuppåker under snön, fort skulle det gå sa Maxim och satte in sin snabbaste trav med de längsta stegen han klarade av, drog iväg i galopp ibland. Han kändes inte på något sätt färdig när vi kom hem till gården, så vi red en extra runda, vägen över kullen först där vi försökte galoppera uppför, men det visade sig vara lite väl mycket djup och halvhård snö där, men sedan kunde vi rida ner på gräsvägen och galoppera upp för den backen, bra underlag och glad Maxim. Kunde till och med skritta på långa tyglar på hemvägen sedan. Fint med sällskap också, ganska många nu i stallet som vill rida ut även om det är vardag och kväll och man inte kommer så långt på de bättre ridvägarna, kul tycker jag. Kan tilläggas att Maxim skötte sig super med alla bilarna som kom, så nöjd med honom, det går helt klart åt rätt håll, nu är det bara att fortsätta öva.
Tja!
Idag var det dags för Lenaträning med bommar. Jag gick tidigare från jobbet och Maxim hann äta lite innan det var dags att gå ner till ridhuset. Maximen var på topp, matte sådär, skyller det hela på att jag var större delen av dagen ute på lab och sniffade på alldeles för mycket lösningsmedel, sånt är livet ibland.
Lena hade byggt upp en bombana med lite olika fokus, det låg två travbommar på medellinjen, man skulle vända rätt upp på dem och få honom att trava med två steg mellan bommarna, lite samlande övning. Det var knepigt i början, men sedan kom vi båda på hur vi skulle göra tror jag. Sedan låg det två bommar på den övre volten som vi använde både som trav och galoppbommar. I traven skulle vi ändra antalet steg mellan bommarna genom att rida på vänster sida, i mitten eller höger, det gick bra när vi koncentrerade oss tillsammans. I galoppen skulle vi hålla oss lite inåt från mitten sett och ta två språng mellan. Knepigt i höger varv, men när jag red ordentligt och ställde honom åt höger så gick det också. På det ena snett igenom låg en upphöjd bom som vi tog antingen i trav eller galopp, en gång kom han lite fel in och tog ett stort språng. Efter några gånger kom han på att vi ju skulle byta varv efteråt så då blev det försök att bytta till rätt galopp, fick försöka ha honom lite mer ställd då så han gick kvar i samma galopp. Som sagt, när matte rider som man ska går allt som en dans. På det andra snett igenom låg två bommar, tror det var tre galoppsprång mellan, vi travade även över dessa i början, började med tio steg, längde till nio och så tillslut, fick vi även till åtta stycken. Vi red alla övningarna var för sig i båda varven/galopperna och sedan satte vi ihop det hela till en lite bana. Det var roligt, även om min koncentration inte alltid var på topp, vi löste det hela och vissa stunder kändes det riktigt bra. Vi har ju inte gjort så jättemycket av den här sorten innan, jag är dålig på att göra det själv eftersom jag oftast rider själv och blir så osäker på avstånd och dyligt, men ska försöka att rida mer sådant för Lena nu och mest trimma dressyren inför tävlingarna sedan. Maxim tycker det är jätteroligt att kliva över saker på marken! Och så ska vi komma igång med hoppningen också, tror han kommer gilla det också, även om han förmodligen kommer vilja hoppa högre än matten ganska snart. Nu ikväll frågade jag också Johan om han kunde tänka sig att följa med och filma någon gång när jag tränar och nu när han börjat med ex-jobbet kan han ju planera sin tid ganska mycket själv i allafall, så han sa ja! Blir kul om känslan överrensstämmer med hur det ser ut.
Sedan hade jag ju tänkt träna ikväll, men när jag kom hem så dunkade huvudet och näsan hade täppt igen sig ganska bra. Så efter att ha försäkrat mig om att någon annan skulle vara på plats, beslutade jag mig för att stanna hemma. Bara för det får jag ett retsamt sms precis när träningen drar igång att min gamla nybörjartränare, som flyttade för några år sedan och nu flyttat tillbaka till stan, var på plats. Vilken otur, blev lite besviken, å andra sidan finns det ingen chans att jag hade kunnat ge 100% på detta pass och det vill man ju gärna göra och då kör jag slut på mig själv, inget blir trevligt och jag vill att kendon ska vara trevlig, jag behöver det. Förhoppningsvis kommer han igen nästa vecka.
Det Positiva: Bommar
Det Negativa: Missa Nisse
You build me up
Over and Out
Dressyr i ridhus
Idag var det vanlig vilodag, men igår så körde vi på i ridhuset och efter två dagars uteritter hade han fortfarande gott om energi kvar. Så vi kör på med den här planen ytterligare ett tag, den verkar fungera. Var rätt så kallt så skrittade en bra stund, jobbade även lite i skritten med lite uppmjukande volter. Sedan travade vi fram några varv utan krav och sedan stora volter till en början och serpentiner med lite mer krav när han började komma igång. Sedan jobbade vi lite med tempoväxlingar i trav och att han inte skulle lägga sig i handen. Gjorde några riktigt bra halter där han stod balanserad och även några fina igångsättningar till trav från halt. Ökningarna var sådär för dagen, några halvbra, men känslan fanns inte riktigt där, tror att jag var lite slarvig med att samla upp honom i hörnpasseringen innan, ska tänka mer på det till nästa gång. Jobbade lite med galoppen också, mest med fokus på fattningarna i början och när jag gör rätt så blir det himla bra, vi travade kortsidan, fattade i hörnet, galopperade ett varv på stora mittvolten och så avbrott innan kortsidan igen, några gånger lade jag in en travvolt på kortsidan för att få bättre koll på honom. Travade sedan ytterligare lite, gjorde någon skänkelvikning, men kände mig rätt så nöjd så travade av honom, han kunde hålla fokus hyffsat på mig, trots att vi fått sällskap i ridhuset, dock gillade han inte att de lade andra saker än mattes jacka vid dörren, herregud, ett hästtäcke, det kommer att anfalla mig!! Vanedjur alltså...
Precis som denna dag i somras leker vi nuför tiden riktigt dressyrhäst med vita benskydd lite då och då.
För övrigt verkar det som om det inte behöver kvalas till de öppna klasserna på årets Fjordhäst-SM, så i dagsläget ser det ut som om vi kommer åka. Detta gör också att jag nog får planera om i tävlingsplaneringen lite och försöka att vara lite smart och hålla antalet tävlingar till lagom.
Det Positiva: Energi
Det Negativa: Matte är också ett vanedjur
Goals to reach
Over and Out
Favoritplatser i Australien
Det finns inte en vecka som går utan att jag tänker tillbaka, drömmer mig bort och minns vilket fantastiskt äventyr jag varit med om. Att göra den här resan är något jag aldrig kommer att ångra. För ett land så stort som Australien finns det väldigt mycket att se, men jag tänkte att jag skulle berätta för er vilka mina favoritplatser är av allt vi såg och besökte.
Kata Tjuta - Valley of the winds
Blue Mountains - Leura Cascades
Royal Botanic Garden - Melbourne
I en hängmatta på bakgården på Travellers Oasis Backpackers i Carins
Med vänner på Kangaroo Island
Jag skulle lätt kunna ägna restan av mitt livs resor till att fortsätta utforska det stora landet på andra sidan jorden. Planer smids, var så säkra, sakta men säkert kommer nästa resa närmare.
Over and Out
Stutsboll
Jaha, så idag då, blåste på tvären, mycket pigg häst, försök till ensam uteritt. Vi red grusvägen, gick okej på ditvägen, han trampade på bra, övade lite skänkelvikningar över vägen och travade i lite djupare snö uppför en backe. Sedan ville han vända på vårat "vanliga" ställe. Nehe sa jag, vi vänder när matte vill, så det så. Då bestämde han sig att det var farliga saker runt okring oss, skulle backa ner i diket oc dyligt, dumheter tyckte jag. Vi red lite till och så vände vi. Tjoho, nu ska vi springa tyckte Maxim, nehejdu, nu blir det skritt hela vägen hem, han får inte försöka sticka med mig. Vilket då resulterade att vi smågrälade ganska länge om vad som kan räknas som skritt eller inte. Såg spöken gjorde han också och vi gjorde ett par snesteg ut på en åker, men, men, hem kom vi välbehållna och sista biten skrittade han faktiskt ganska normalt. Imorgon ska vi rida dressyrpass i ridhuset, förhoppningsvis finns det energi som kan omvandlas till lite ordentligt arbete. Planen är mycket galoppfattningar.
Med Joker och en höhög i Älgbosätter
Idag kom även ett preliminärt tidsprogram upp för Fjordhäst-SM i sommar. Åhh så taggad jag blev, det var lagt två öppna LB-klasser dagarna efter varandra, dessutom en 70 cm hoppning dagen efter det och en LC-klass som låg på första dagen. Så det finns möjligheter om man säger så, goda möjligheter till att åka och verkligen göra ett meeting av det även om man inte har en rutinerad häst som kan gå SM-klass. Det känns nämligen lite sådär att åka så pass långt för bara en öppen dressyrklass, men för två över två dagar känns det plötsligt riktigt lockande. Så nu ska vi bara försöka oss på att kvala också, men det ska vi jobba på i vår, bara vi får med energin in på banan så kommer nog det mesta att lösa sig. Att kvala till bruksrindningen känns som ett allt för höggt satt mål tyvärr, ÖFF har ju bara en tävling i vår och att åka långt till någon annanstans och kvala känns sådär, vi får se vad för datum jag kan luska fram, Tranås och Katrineholm brukar ha och det är ju inte så blodigt. Sedan är ju bruksridning ganska svårt och mycket som ska klaffa, så chanserna ser jag ändå inte som så stora. Så som det ser ut nu satsar vi mer på dressyren, åker på ÖFF:s tävling i bruks och så får vi se hur det går. Målet detta år är ju att rida en tävling utan U i något moment.
En annan sak jag ägnat dagen lite åt är att tänka på Jossan, speciellt när jag började fantisera om SM-kval och planera min och Maxims tävlingssäsong. Denna dag för precis två år sedan var Jossans sista i denna värld. I höstas skulle hon ha fyllt 40 år och trots att det nu är två år sedan tänker jag ofta på henne, på allt vi upplevde tillsammans under de år jag kände henne. På tävlingarna vi åkte på med Hampus och Joker (och senare Maxim) på glädjen över när hon kvalade till Fjordhäst-SM i Bruksridning. På hur jag förberedde allt in i minsta detalj för helgen i Örebro när jag var hästskötare och allt-i-allo. På hur slut hon var efter ritten som genomfördes med syrgastuber i sadelväskorna, på hur Joker när han passerade mållinjen kom på att han inte busat tillräckligt och gör ett litet krumsprång. På hur den första av min och Maxims hubertusjakter blev hennes sista. Och jag ser hur Jokers resa utan henne fortsätter, hur han mellan bocksprången kastar sig över höga hinder i så hög fart som möjligt och hur han fortfarande kan ta sig genom en bruksbana utan U, han är halvvägs till SM igen och jag håller alla tummar jag har för att de tar sig dit, för att jag ser hans glädje och för det var Jossans önskan att han skulle få fortsätta komma ut och tävla, även om det inte var med henne.
Med tiden mattas sorgen och man minns de bästa, starkaste minnerna, men det jag minns nu kommer jag minnas länge och jag kommer alltid vara evigt tacksam för att hon visade mig vägen in i Fjordhäst-världen. Utan henne skulle jag ha gått miste om många härliga människor och många härliga stunder med de gula hästarna. Och utan henne skulle jag med största sannorlikhet inte ha en gul hjärtehäst att åka till varje dag. Så tack fina Jossan för allt du gav mig och alla andra runt omkring och jag hoppas att du i sommar får kika ner från ditt moln där uppe i himlen och se mig och Maxim delta i vårt första Fjordäst-SM.
Det Positiva: Glada minnen
Det Negativa: Spöken i snön
Du tog mig under dina vingar, nu flyger jag på mina egna <3
Over and Out
Att tappa sin shinai
Idag var det då den sista vinterträningen, i veckan drar terminen igång igen med vanliga pass på tisdag, torsdag och söndag. Vi avslutade vinerträningen med gradering så som vi brukar (i allafalll de senaste åren). Det var en bra gradering som flöt på fint och faktiskt någon på alla fyra kyu-grader vilket är kul, länge sedan vi hade sådan spridning och så pass stavbil grupp som det faktiskt är. Vi hoppas verkligen att det ska hålla i sig och att alla fortsätter träna, nu ska vi försöka få med ett gäng ut på tävling också så vi kan börja förbereda dem på framtida dan-graderingar. Alla klarade sig faktiskt denna gång, några kanske på håret och några kanske är lite undergraderade, det går ju lite i vågor i vilken takt man utvecklas och när det finns graderingstillfällen. Som domare tycker jag alltid att det är svårt att ge kommentarer efteråt, men jag kände denna gång att jag har lite bättre koll på vad jag ska titta på, vad jag kan tipsa om och vi har alltid haft lite genomgång med Anders och Kalle efter graderingen och innan vi annonserar vilka som klarat sig och det känns väldigt tryggt och bra, då kan man lufta lite idéer och se så man inte säger något helt galet.
Vi körde sedan lite ji-geiko. Det var kul, men kändes att man var lite ouppvärmde, vid tredje började det väl kännas som om kroppen kom igång, sedan blev jag såklart trött någon efter det. Kul att vara igång lite i allafall. Körde faktiskt ji-geiko mot Anders idag för första gången på evigheter och mot både Lollo och Kalle också. Det var kul, men både Lollo och Kalle fick min shinai att flyga all världens väg, jag blev nästan blind när jag körde mot Kalle för att tenugin gled ner över ögonen och så försökte han sig på en tsuki som inte riktigt träffade där den skulle utan spetsen körde med full fart in i min bicep. Lite crazy med andra ord, men kul ändå.
Sedan blev det lite feedback till de som graderat och så pratade vi lite annat också, jag gillar att befinna mig i Dojon just nu.
Det Positiva: Kendovänner
Det Negativa: att inte ha koll på sin shinai.
Flying through the air
Over and Out
Stelhet och glad uteritt
I onsdags vaknade jag med världens stelaste nacke och axlar. Kunde inte röra huvudet något i princip efter en dag på lab var axlarna ännu mer slitna när jag åkte ut till stallet. Naturligtvis skulle jag rida ändå, skulle ju ha Lenaträning på torsdagen och då behöver han aktiveras dagen innan för att det ska bli bra. Satsade på en tur runt fältet. Vilket gick sådär eftersom marken inte var frusen under snön och därmed ganska jobbig att gå i tyckte Maxim. Vi skirttade runt i allafall och höll oss på benen, men det var väl inte den mest roliga turen jag varit med honom, jag var trött och hade ont och Maxim hade nog hellre tagit hela fältet runt i galopp. På kvällen sedan meddelade Lena att hon var tvungen att ställa in lektionen, så vi skulle få roa oss själva på torsdagen.
Eftersom ridhuset var bokat och klart, men jag fortfarande hade lite ont så bestämde jag mig för tömkörning. Det gick mycket bra, vi jobbade lite på den övre volten först i skritt och trav, sedan galopperade vi lite i typ på stora mittvolten i båda varven. Hade lagt ut bommar på den nedre volten som vi klev över i skritt och trav först och sedan ändrade jag avstånden och vi tog dem i galopp med i båda varven! Han blev trött på slutet, men kämpade på och sedan travade vi av med lite åttavolter. Något jag dock måste börja ta tag i och träna på och framförallt vara konsekvent med är att han ska stå stilla när jag ber om det. Både vid uppsittning och i vanliga halter ute blir han så himla ivrig och går iväg innan jag ber honom om det. Speciellt vid uppsittningen har det blivit ett problem på senaste tiden, men han har även varit jobbig att leda ute på promenader och försöker gärna gå framför mig. Så lite arbete från marken ska vi planera in snart igen.
Igår blev det lite vila, han såg inte ut att ha något imot det, stod och sov i boxen när jag kom så jag började med höpåsarna innan jag tog ut honom och mockade.
Idag var det andra bullar, vi skulle rida ut ett gäng från stallet, Johan följde också med på Flora och så var det tre andra tjejer med. Maxim var ivrig in från hagen och lite stökig i gången. Stod dock snällt stilla när jag satt upp, sedan tog han saker i egna hovar och klampade på först i ledet! Han är ju inte alltid på humör att gå först, men idag var han väldigt glad och framåt. Tog till sin ordentliga skritt (idag kan man lätt förstå att han fått en 9 för just skritten) och lämnade nästan de andra bakom sig. Fick hålla in ibland och vänta och då var det ändå två stora hästar med långa ben med förutom två fjordingar. Kom lite trafik också, två bilar samtidigt både framifrån och bakifrån, då klev jag av, men när jag var uppe igen mötte vi en till bil och det var inga problem. Han blev ännu lite ivirgare när vi svängde in på vallen och red längs med stora vägen, taktade, försökte småtrava, "glömde" att matte sagt till om skritt. Ledde över vägen, gick lugnt och fint och sedan upp igen och in på skogsstigen. Vi red stigen ett varv, travade ganska mycket och han låg på en hel del, började glatt galoppera på sina ställen, men det var hyffsat underlag så det kändes ganska lugnt. Red sedan ett halvt varv till med lite mer galopp och då var han fin i både traven och galoppen, kunde slappna av lite mer och han låg inte på i handen. Kunde skritta på långa tyglar sedan och han var lugnt när vi gått över vägen också och gick på vallen. Hoppade av och ledde sista biten hem på asfaltsvägen, inga större problem med bilarna, stolt över honom.
Fint när hästarna njuter så mycket av att vara ute tillsammans. Flora hade också varit pigg och glad och galopperat en massa så även Johan var nöjd med turen. Imorgon blir det nog en liten tur ut igen, planerar att vara i ridhuset på måndag så det passar nog bra med en tur i naturen imorgon igen, man får ju passa på när vädret är fint och snön ligger vit.
Det Positiva: Glad polle
Det Negativa: Spänd matte
You make me see light
Over and Out
Kataträning
Eftersom Maximens vilodag inföll så lämpligt, klämde jag in lite kendoträning mot kvällningen också. Kataträning rättare sagt. Vi försöker så gott vi kan att få någon sorts regelbundenhet med det hela, men det är svårt, jag orkar inte alltid, har inte så mycket tid över och så ska man försöka pussla med andra människors scheman också, men nu fick vi till det lite, så ska försöka att fortsätta, det är ju kul med kata.
Denna gång gick vi inte ut på stora listan heller, lite medvetet val, talade om att vi skulle träna i den facebookgrupp vi skapat för ändamålet där inte så många är med ännu (ska göra reklam för den på stora maillistan när terminen drar igång), det kommer nämligen inte så många och de som kommer ofta tränat en del kata innan så man behöver inte gå tillbaka till grunden. När det är en mer blandad grupp så har vi i och för sig delat upp, men då behöver man ofta hjälpa till lite mer och både jag och Lollo behöver ju träna katorna själva också. Så för vår del blev det ett bra pass, om något inproviserat och flummigt. Vi gick ut hårt och körde 1-7 på en gång, roterade några gånger så man fick köra i båda rollerna och sedan försökte vi tillsammans diskutera lite mer detaljer i 6:an och 7:an och öva på dem lite mer. Det gick hyffsat bra för egen del (och för övriga i rummet också tyckte jag mig se), dock tror jag att vi behöver en omgång med detaljstudier snart igen, även om jag och Lollo tillsammans lyckades besvara eller resonera fram till något slags svar så skulle det kännas lite bättre att vara lite mer säker på detaljer. Jag måste komma ihåg att anteckna direkt efter passet nästa gång då Anders kör sina genomgångar helt enkelt.
Så när vi hållit på en timme så tänkte vi gå hem, men två stannade kvar och körde Jodo (vilket de gjorde när vi kom till dojon också, undrar hur många timmar det blev i Dojon denna kväll, med tanke på att det var 1,5 timmes Iaido som väntade senare på kvällen också, galningar). Och både jag och Lollo kände oss sugna på kortsvärd (så vi inte glömmer vad vi lärt oss), så vi körde en halvtimme till med kortsvärd och gick igenom alla tre katorna, med hjälp av bådas minnen och Lollos platta med nedsparade katafilmer lyckades vi faktiskt klura ut det och genomföra alla tre katorna, utan att hitta på egna steg, det kanske inte var det vackraste och lite vingligt på sina ställen, men det tar sig! De är roliga också när man väl får koll på hur man ska handera det korta svärdet.
Nu blir nog nästa träning på söndag, då är det dags för gradering, får se hur mycket träning det blir av det hela, vet inte riktigt hur planen ser ut, men kanske kan vi klämma in lite kata och hugga någon som kan hjälpa oss med kortsvärdskatorna, jag är motiverad nu till att få in dem i huvudet.
Det Positiva: Att träna och träffa vänner
Det Negativa: Ingen egentid idag...
Må bra inombords
Over and Out
Ridhusridning
Igår när jag kom till stallet var det fullt med bilar på parkeringen så jag trodde det skulle bli svårt med plats i ridhuset, men tji fick jag, var inte många som var på G att rida. Vi hade sällskap av en i början, men sedan fick vi vara själva resten av timmen vi var där inne. Radiomusik och sitsträning en måndagskväll är inte helt fel.
Maxim skötte sig bra även om det inte var någon superkänsla, fick lite känsla av att han blev framtung och låg på lite i handen, jag vet inte riktigt... I allafall, kallt var det ju så vi skrittade en del i början och så joggade vi igång och koncentrerade oss mest på att hålla tempot, värmde sedan upp lite mer med lite mjukgörande serpentiner innan vi gick in på galoppen. Kände att jag ville galoppera en hel del, så vi red ganska mycket volter i båda varven och jag försökte samla ihop honom lite, han orkar inte så mycket ännu, men det tar sig verkligen, ska försöka hitta fiffiga galoppövningar för att stärka galoppen ytterligare, brukar finnans mycket ute på internetet.
Påpälsade förra vintern
Sedan gjorde vi lite trav igen, jag tog bort stigbyglarna och övade min sits, måste verkligen ta tag i det hela nu, framförallt få bättre balans. Det är ungefär 100 gånger bättre än vad det har varit, men jag känner att jag behöver bli säkrare och starkare. Vi red lite serpentiner igen, mindre volter och vände upp på medellinjen, gjorde också några skänkelvikningar och det kommer verkligen mer och mer, tror det hjälpte lite att jag inte hade stigbyglar också, jag tar inte så mycket spjärn som jag brukar och kan inte luta mig åt diverse håll. Lite galopp blev det också, men sedan var vi båda trätta så blev lite avtravning och skritta medans matte mockade. Han har blivit mer och mer att han hänger med mig när jag går fram och tillbaka till högarna (han bajsar extremt mycket under ett ridpass 3-4 gånger är absolut normalt), inspekterar väl så att det blir rätt kan jag tänka mig. Det ångade lite om honom, men inte direkt svettig var han vilket var skönt. Fick i allafall stå på gången under sitt ulltäcke medans jag mockade och strödde nytt. Han såg rätt så nöjd ut, det enda som jag inte gjorde som jag tänkt var att stretcha honom, måste försöka hitta tiden och orken till det. Planen är att försöka bli bättre på att ta med enkla mellanmål som jag kan äta innan jag börjar i stallet, så kanske orken håller i sig lite bättre, vi får se.
Idag så blev det vila, bara kolla ben, smörja karleder och borsta bort spån i svansen och mysa lite såklart, kli i ansiktet också såklart! Imorgon ska vi om det inte är oväder ta oss ett varv runt vallen, tror det blir lagom uppladdning inför torsdagens Lenaträning där vi ska leka med bommar.
Det Positiva: Sitter säkert
Det Negativa: Många funderingar
Hitta takten
Over and Out
Graderingsförberedelse och reflektion
Efter lite längre uppehåll med kendo, som det ju blir ibland, så känns det ofta lite konstigt att ta sig till Dojon. Det är inte det att jag glömmer hur det är, men på något vis känns det så långt borta. Jag behöver dock bara sticka näsan innanför dörren för att känna mig hemma igen. Det finns inget bättre än ljudet av kendo, av kiai som fyller luften, ljudet av en attack som träffar precis där den ska, energin från alla de som tränar i rummet.
Dock är det ju lite mindre kul att stå bredvid och se alla andra ha roligt. Jag tränade den första 1 h och 15 minuter, men det var vad jag klarade av idag. Helt frisk är jag inte, men har man kendoabstinens så har man. Första delen av passet övade vi bokkenkator, eftersom temat var graderingsförberedelser. Jo och dem kan ju jag... eller inte. Eller jag vet hur man ska göra dem, men får väl skämmas lite och kan verkligen inte utföra dem om man bara säger en siffra och ber mig utföra katan. Kan nog om mitt liv änger på det utföra dem i nummerordning. Tror jag. Kanske. Det gick okej i allafall även om det var vingligt lite här och där.
På med rustningen sedan och lite grund. Enkla attacker, stora Men, Kote och Do, Kote-Men. Det gick bra, sedan skulle vi köra renzuku också, vilket är två attacker på rad utan paus. Vi skulle göra två sådana, sedan skulle den andra göra samma sak och så två till igen. Och där gick min gräns denna dag, fyra hugg på rad klarade jag av, men när nästa övning var kirikachi (och därefter ji-geiko) fick jag snällt ställa mig på sidan och hålla koll på tiden istället. Det är inte ofta man står på sidan om och bara tittar på en ji-geiko. Även om man vilar ibland när vi är ojämna och tränar har jag aldrig någon ro till att koncentrera mig och studera mina klubbkamraters kendo. Försöker ofta mest fokusera på mig själv och den kommande ji-geikon. Men idag kunde jag i lugn och ro titta lite mer och njuta (och bli avundsjuk för jag ville ju också). Rätt så trevligt faktiskt, efteråt blev det stretching och sedan bastu med bästa människorna, så glad att de finns, nu känns det inte så där himla jobbigt att det är måndag imorgon.
Det Positiva: Träna lite
Det Negativa: Att inte orka
LBK forever
Over and Out
Snowhorse
Vintern är här nu! Jag gillar snö och hoppas den ligger kvar i allafall några veckor. Igår gick jag och en något jobbig gul häst på promenad i snöyran, fick säga till honom att han inte fick gå förbi mig flera gånger, så lätt att "glömma" ju. Glad var han i allafall och lite på myshumör.
Längtan!
Idag hade vi bestämt rid-dejt med en av de nya och vi gav oss med glatt mod ut i snöyran. Det gick fint, blev en och en halv timme innan vi kom hem igen, visserligen halvt avdomnade i ansiktet, men annars vid gott mod. Red grusvägen bort först, sedan mot Sankesund och grusvägen där, galopperade en hel del i skogen. Maxim hamnade lite efter och tog i ännu mer när den andra hästen försvann i kurvorna, han är så söt. "Ånej hon är borta, bäst jag tar i lite. Åh, där är hon igen, kan jag ta det lugnt. Ånej, hon är borta igen." Han blir aldrig hysterisk, men vill mest bara ha koll på sin kompis tror jag. Springa av sig fick han i allafall. Sedan skrittade vi genom skogen och tog oss förbi lite väl blöta ställen välbehållna, det gick bra allting och vi kom hem välbehållna, om än som sagt lite frusna. Han var trött på vägen hem, men nöjd tror jag, skötte sig bra hela ridturen och kollade till och med på en buss som åkte förbi när vi stod på en sidoväg (vilket är otroligt stort för oss, sedan incidenten för två år sedan som resulterade i både veterinär och tandläkarbesök).
Fick en välförtjänt lunch i boxen och sedan på med täcke och ut i hagen igen, nu hoppas jag att det fryster på lite under snön så kommer vi kunna rida runt fälten i månsken även på veckodagarna.
Det Positiva: Snögalopp
Det Negativa: Isvind
You are my light
Over and Out
Den finaste låten just nu...
... tycker jag är den här.
Above the clouds
Over and Out
Framgång!
Det går bra för mig, eller inte. Envis hosta som gör mig trött och sliten, sover nog inte riktigt så bra som jag tror, imorgon ska jag försöka gå till jobbet i allafall. Febern och huvudvärken är borta så förhoppningsvis ska det gå bra.
Maxim fick vila på tisdagen och så också idag, han fick nämligen en spruta vaccin så blir lugnt även imorgon och så får vi se om vi kan ta lite lugnare aktiviteter till helgen. Igår därimot så tog jag mig i kragen och tömkörde lite, vi gjorde det riktigt ordentligt också, med lite upphöjda bommar minsann! Vi började dock med uppvärmning i båda varven, skritt, trav och galopp, fin häst, mest fokus på att få upp tempot lite. Körde sedan bommarna i trav och denna gång lyckades jag ganska bra med avstånden och han trampade på bra åt båda hållen. Drog isär dem sedan och så körde vi vänstergalopp också. Det gick också himla bra så jag kände att jag chansade och körde några gånger åt höger också. Han var trött, lilla gubben, men kämpade på så fint så och klarade det galant. Så kul när det går framåt! Travade av med lite serpentinbågar, väldigt stadigt och fint.
Sommar på utebanan
Annars så fick jag ett lite roligt samtal av stallägaren efter insläpp idag, hon hade i godan ro stått i stallet och fixat med fodret när alla fem hästar i vår hage (hennes hästar går med Maxim) prydligt kommit intrampande på led och bestämt hävdade att det var insläppstid. Först trodde hon att någon fått för sig att hjälpa henne med insläppet, men när hon gick ut så var inga linor uppsatta kring stallplan (vi har lösa ut och insläpp) och när hon fortsatte upp till hagen var staketet mellan hage 1 och 2 rivet så att grinden till Maxims hage låg ner, så det hade helt enkelt knallat ut och hem till middagen. Lite tur i oturen att det var just vår hage resonerade vi, vi har matglada hästar som det nog skulle mycket till för att gå i annan riktning än stallet vid mattid, dessutom hetsar det inte så ofta, eller Maxim gör om någon kommer före honom ut genom grinden, men nu hade de som sagt kommit lugnt på led, kan tänka mig att de vandrat upp till grinden när deras magar tyckte det var matdags och helt enkelt fortsatt ut av bara farten. Värre när de får vänta tror jag, då springer de (läs Maxim) mycket hellre.
Snö ska det tyligen bli nu också, blir nog skojigt värre, Maximen fick sitt täcke på sig och får nog ha det tills vädret lugnat ner sig lite.
Det Positiva: Framsteg
Det Negativa: Orkeslös matte
Together we can do anything
Over and Out
Nyår 2013/2014 Bosco Chiesanuova
Ja, lite bilder tänkte jag visa från vår lilla nyårsweekend. Jag och min Johan tillbringade fyra fina dagar tillsammans med hans familj uppe i bergen utanför Verona i Italien. För tre år sedan var vi på samma ställe och firade och nu var det alltså dags igen. Förra gången passade jag och Johan även på att besöka Venedig, denna gång blev det istället en liten avstickare till Milano. Men först och främst höll vi oss uppe i bergen, andades ren luft, njöt av ljusa dagar, fantastisk mat och uppfriskande promenader. Mer behöver man inte när man samtidigt kan umgås med människor man tycker om. Att omgivningen är fantastiskt vacker går ju heller inte att sticka under stol med.
Kyrkan i Bosco
Utsikt
Idyll
Promenad
Promenad
Promenad
Promenad
Promenad
Johan på äventyr
I skogen
Uppåt
Utsikt
Mera utsikt!
Vackert..
<3
Utsikt.
Inget är platt
Att må bra.
En väldigt trevlig resa, hoppas få åka dit fler gånger.
Det Positiva: Lugn, ro och mat
Det Negativa: Hårda sängar
Family
Over and Out
Yberpigg häst, nedgången matte
Pust, liten försök till comeback på bloggfronten kanske. Men så kan det gå när man först åker på semester i några dagar (och har det underbart härligt, återkommer i senare inlägg om det) för att sedan komma hem och bli dundersjuk. Ganska väntat ändå, slapp i allafall vara sängliggandes julhelgen detta år, inte helt på banan ännu, men det går åt rätt håll, men ibland önskar jag nästan att jag var sjuk oftare, men inte lika mycket varje gång. Nu var jag i princip däckad i två dygn och nu på det fjärde har jag i allafall lyckats vara vaken i 8 timmar i sträck.
Maxim fick ju vila när jag hade semester, när jag sedan kom hem och blev sjuk försvann naturligtvis lusten att göra någonting, men har man häst så har man och är man dum och envis så är man. Första dagen så fick han springa lös på ridbanan och i ridhuset. Galenponnyn sprang som en liten idiot, höll på att rymma från ridbanan och gjorde luftsprång med skruvar på. Han kunde ju ha gett lite av den energin till mig tack...
Så i förrgår satte jag på tömköringsgrejer och så jobbade i ridhuset. "Lätt som en plätt matte, kolla jag galopperar i båda varven!" Duktig häst, ofokuserad matte med dimmigt huvud. Vi lekter lite lös på slutet också, jag hade till och med kommit ihåg att plocka med mig några godisar.
Igår körde vi uteritt. Återigen häst med energi som nästan rann över och matte med dimmigt huvud. Men det gick bra, förutom en liten incident med några små barn och deras nya sparkleksaker. Det är kul att han är glad, jag skulle bara önska att jag kunde njuta lite mer av det också.
RÄSER!!!
Idag hade jag morgon i stallet, tre hästar att fixa och så Lenaträning med Maxim. Något bättre, men fortfarande inte hundra frisk, det gick lite långsamt att få allt klart, men blev precis så det var dags att ta in Maxim från hagen igen när jag var färdig med allt annat.
Han är lite yberpigg just nu, vilket är kul när man rider i ridhus, men inte så mycket annars, vi ska försöka att lugna ner det hela ett par hekto. Han var fin idag! Lite springig i början, lite distraherad när de harvade ridbanan utanför i slutet, men därimellan superfin. Behövde inte tjata på framåt, mer tänka bakåt. Galoppen var väl lite hipp som happ, jag hamnade lite på snedden och det blev lite som det blev. Vi övade på skänkelvikningar, mest i trav och det gick bra ibland, samma här att jag måste sluta sitta snett och luta mig åt diverse håll och vara snabbare på att korrigera honom. I traven var han annars superfin, tryck framåt, bra form och inte tung i handen. Mattes fina guldhäst, här ska planeras tävlingstermin!
Det Positiva: Gula hästen <3
Det Negativa: Feber, hösta, snor och huvudvärk
You light up my life
Over and Out
