tildans

Igår var det party, party med kendo och iaido-människor, detta för att fira sektionens 20-års jubileum! Det var väldigt trevligt, jättegod sushi från Nori nere på stan och sedan tre olika kladdkakor och glass till efterrätt. Japanskt godis och massor av kendohistorier. Nu har jag träningsförbud i en vecka, men med denna kväll i bagaget så ska jag nog överleva.

Hamnade på bio igår, ibland är det så bra när två personer tänker på samma sak samtidigt! The last airbender blev det i 3D, filmen var bra, 3D var väl sådär, skulle nog ha funkat lika bra utan. Sedan tänkte vi stupa i säng, men det var party på innergården till sent, så man kunde inte sova på grund av musiken. Vill flytta och slippa höra sina grannar.

Kommer till rubriken senare...
Jag både ångrar och inte ångrar att jag åkte på träningen idag. Ångrar det för att jag inte är helt frisk och har givit mig själv träningsförbud i en vecka nu, undantag söndagsträningarna där jag mest blir slagen på och inte anstränger mig så mycket. Och ångrar det inte för att Erik, efte månader, ja, nästan år av skador och valarbetande äntligen dök upp! Ångrar det för att huvudet dunkar och jag vet att jag med nöd och näppe tar mig igenom arbetsdagen imorgon. Ångrar det inte eftersom jag är så hög på kendo och fick basta för första gången på evigheter och skratta som jag inte gjort på flera veckor. Ångrar det för att jag inte kunde ge allt och ångra det inte på grund av vad jag kunde ge, för de dyker upp ibland, de där ögonblicken när man slutar tänka och bara reagerar med shinaien och så sitter den där klockrena träffen där. Och efteråt har man ingen aning om vad man gjorde, men man lät helt enkelt kendo ta öve kroppen och hjärnan, som så ofta är i vägen, fick för några sekunder vila. Jag önskar jag kunde gå ett helt pass med bara sådana ögonblick.

Vi körde på hårt idag, eftersom vi inte var några ovana blev Kalle jätteglad och körde på ännu hårdare. Värsta mega-monsteruppvärminingen, springa, hoppa bock över varandra, hoppa över och krypa under, skringa med varandra på ryggen två varv runt salen. Jag kände mig som en soldat. Sedan fick vi träna kendo också. Tvåstegstekniker och hiki. Kote-Men in Hiki-Men ut och sedan byggdes det på med lite varianter, Nuki-Do och De-Kote, var ju inte på topp så jag tänker inte tycka så mycket om min teknik. Men det behövs ju tränas på, att bli snabbare med flera attacker på rad och verkligen göra ordentliga Hiki, som jag inte riktigt har fått grepp om då vi inte tränar dessa så ofta. I slutet körde vi ji-geiko också, det var kul, sista så stod Kalle på sidan om och skrek att vi skulle kämpa.

Blev en bastu efteråt, jag kunde inte stå imot, har lite ångest över det nu, men imogon är en annan dag.

Nu ska jag sova och försök ta mig upp någorlunda fräch imorgon...

Det Positiva: Kendoögonblick
Det Negativa: när man är sjuk ska man inte träna...

Awsome!

Over and Out

Efter en vecka som börjat med idel motgångar och nedslående saker, äntligen lite flyt. Hann inte rida eftersom jag det tog en timme att klippa hästen då jag inte förstod mig på klippapparaten, kaos, verkigen kaos på jobbet, med en rättidighet som landar på 73%, en krachad maskin och jäkligt mycket körtid att ta igen på en annan, laddad med prover för två dygn och de sista av dessa går ut imorgon, innan dess ska alla de andra proverna som gick ut tidigare i veckan gå, men det är bara att vänta och hålla tummarna.

Men flytet kom idag, körde en povningsjämförelse som jag verkligen tror på, hoppas att alla timmar av jobb och slit äntligen ska löna sig. Sedan kommer jag hem och går ner i tvättstugan för att hoppas på att en tid ska vara ledig så jag kan paniktvätt. den generella regeln är att tvätta när strumporna är slut och nu har jag haft samma par i tre dagar, så verkligen på tiden alltså. Kommer ner och letar upp mitt lås och vad upptäcker då om inte att låset redan sitter på dagens datum! Så då kunde jag börja tvätta på en gång, så skönt!

Fick tummen ur handen och gjorde tacopaj av den överlivna köttfärsen också, så jag är rätt så nöjd med min dag. Nu väntar jag på sovsällskapet och på att kläderna ska torka, sedan är det godnatt.

Det Positiva: Flyt
Det Negativa: Oflyt

You and me baby!

Over and Out

Fick ett samtal och sprang ut i natten och vem satt i en buske på granngatan och såg liten, oskyldig och frusen ut om inte sötaste Nostippen. Fick hjälp att lysa i ett tjockt buskage först där kvinnn som ringde sett henne, men då sprang hon iväg en bit. När jag tackat så mycket för hjälpen så föjde jag efter och där satt hon ihopkurad. Hon erkade känna igen min röst och blinkade som hon brukade. Sedan försökte jag mata med godis som hon först var ointrisserad av, men sedan så smög hon fram och vågade äta. Blev ett vädigt kastande in i busken och hon vågade komma nära och ta godisarna! Det var dock inte intressant att ta de som låg utanför busken och sedan snällt följa med mig hem, men så länge  godiset låg inne i busken vågade hon ta det fast jag bara satt en meter bort! Lämnade lite godis och sedan gick jag hem och laddade maten med lite extra gott, torrmaten var inte uppäten så förhoppningsvis var hon på väg för att äta när hon blev upptäckt. Imorgon kommer en fälla och så hoppas vi att hon kommer tillbaka, hon såg så liten och frusen ut och försökte värma tassarna under sig...

Jag åkte på träningen tillslut och agerade slagdocka för nybörjarna. Det var rätt trevligt, fick inte allt för hårda Men-hugg imot mig heller. Sedan fick jag träna lite gunder också och börja öva på att använda handlederna mer, försökte också tänka på min kamai och mina händer som gärna flyttar ner sig på handtaget, det gick rätt så bra.

Det är dåligt att man ska känna halvkrasslig innan träningen och känna sig stark och frisk efteråt, för att sedan känna sig ännu krassligare dagen efter. Man vill ju träna även om man vet att man får betala priset sedan. Hade funderingar på att vila en vecka nu och träna nästa söndag, men nu, efteråt är jag ju sugen på att träna på torsdag igen. Det är illa det här, men har lovad mig själv att inte bestämma något innan torsdag och känna efter då hur det känns. Jag har räknat och tänkt efter och jag tror att sedan jag började med kendo för nästan två år sedan så har jag som längst haft ett uppehåll av tre veckor mellan två pass. Det är ett rätt så bra facit så jag borde kunna ta ett steg tillbaka och hoppa över pass när jag känner mig halvsjuk, men det är svårt, så svårt.

Vi lekte lite också, eller Anders, James och jag lekte, medan de andra tog på sig Men så stod vi nära varandra och så högg Anders Do på mig, jag högg Kote på James och James högg Men på Anders, sedan om igen, det var väl kanske inte den bästa idéen i världshistorien, men lite kul var det. Sedan så körde vi kakari-geiko och ji-geiko och efteråt plockade Anders fram en efterbliven chipspåse och så hade vi gemenskap i gemenskapetsrummet. Jag åt inga chips, det var chili och sådant äter jag inte och chips är heller inte så gott, men jag var med och skrattade i allafall.

Nu ska jag sova och orka med en måndag som jag hoppas är mindre kaos än den förra.

Det Positiva: Skratt och lek
Det Negativa: krasslighet

Temptations....

Over and Out

Jag är verkligen inte gjord för ett liv med sena nätter och oregelbundna måltider eller det är inget jag är van vid i allafall. Men vad ska man göra när man har så trevligt och trivs så bra? Så i natt kom jag hem halv tre, inte så genomtänkt kanske, men det blev mycket skratt under kvällen.

Började med att inhandla pizza till middag och sedan snacks. Sedan belägrade vi Anders vardagsrum och kollade på kendofilmer från SKO. Inte riktigt så pinsamt som jag trodde att det skulle bli. Och sedan gick vi över till någon australiensisk komiker som pratade en massa och så kollade vi på "The big Lebowski", var ganska trött efter det, men då skulle vi utbildas och hamnade framför datorn där det visades klipp med Celebrity Jeopardy och sist en annan komiker, det var roligt!

Nu funderar jag på om jag ska träna ikväll eller inte, det lutar åt det och efter några koppar te känns halsen hel okej. Men ska vila mig lite fram till dess och bara ta det lugnt. Jag är lite rädd att jag blir beroende av alla kendomänniskor som jag tycker så mycket om, men viljan får inte alltid vinna över förnuftet.

Det Positiva: Skratt
Det Negativa: Sena nätter

With och without you...

Over and Out

Veckans kendo har varit hård.

Började med att gå på tisdagsträingen och vi var fler fortsättare än nybörjare, de var två och vi var fem plus Anders. Så vi började med uppvärmning, och vi sprang, sedan körde vi en typ av brottning som finnarna gjorde på SKO vilket innebar att man ska försöka få tag i motståndarens ben och få dem ur balans. Efter det körde vi idioten också och sedan gjorde vi lite vanlig uppvämning.

Sedan tränade vi Men i par, junior var också med och när man körde mot honom stod Anders bredvid och petade vad man skulle ändra på. Första gången så höll jag på att välta junior. Jag gick rakt på som jag har präntat in i mig själv och junior flyttar ju inte på sig. Sedan gick det ganska bra, ska tänka på att få det hela till en rörelse och lite mer snärtigt om jag förstod det rätt. Efter lite grunder slängde vi på hela rustningen. Första gången i Men för nybörjarna! Lite mer Menhugg och lite kirikiachi också om jag minns rätt och så fick vi köra kakarigeiko. Om man mötte en fortsättare körde man ji-geiko istället och den sista blev det nog ji-geiko eller i allafall ji-geikoliknande för alla, det går fort ibland.

Veckan gick och jag var inställd på att träna på tordagen och inte på lördagen. Det var jag inställd på ända tills torsdag morgon och jag läste på forument att det skulle komma besök, Nisse-besök! Ändrade mig på ungefär tio sekunder och skippade torsdagsträningen till förmån för lördagen. Även om jag gillar torsdagsträningen så måste man ta de chanser man får att köra mot Nisse.

Det blev lite Nisseuppvärmining, men inte så farligt, först springa lite och sedan lite höga knän och så lite vanlig uppvärming också. Sedan så högg vi jogeburi och nanameburi, sedan fck vi hugga jogenuri och ta ut stegen ordentligt, inte så mycket att man tappade balansen, men man skulle sträcka ut. Sedan körde vi hayasuburi först tjugo med vanliga Men och sedan tjugo med Sayûmen, det var intressant. Efter det var det tio Zenshin kotai Men, tio zenshin men med en hand och sedan samma sak en gång till. Det var för att öva på tempoväxlingar lite naturligt tror jag.

På med Men och så körde vi kirikiachi. Enkel vända över hela salen och vi skulle tänka på att händerna lyftes ovanför Men när man högg och att vänsterhanden höll sig i mitten. Sedan gjorde vi en övning när man skulle göra tre gånger var, men på olika sätt. Först gör båda långsamt och noggrannt, och så får man kommentera varandra om man såg något. Sedan i normalt tempo och sist snabbt. Motodachi skulle också försöka pressa och driva fram lite mer snabbet och det är möjligt att det fungerade för mig, dock kände jag mig ganska slarvig när det gick fort. Och fotarbetet bakåt känns inte som det bästa.

Vi gick över till små Men och dessa kändes riktigt bra för mig. Vi skulle köra två var och sedan byta, fram och tillbaka tills Yame. Tyckte att jag träffade bra och att jag hade ganska bra uppladdning och fokusering innan, tränade på Anders andetag lite. Sedan så ska jag jobba lite mer på mitt kiai, Nisse uttryckte det som "Happy Ippon" kiaiet efter en träff är inte samma som det före, man ska visa att man träffade och att man gjorde det bra.

Gjorde typ samma övning med Kote, men man skulle gå in i taiatari och det var viktigt att mottagaren var stabil och stod kvar, nästan så man skulle ta ett steg framåt för att möta. Och när man möts ska man tänka på att ha händerna raka och inte sneda och att de varken är för högt upp eller för långt ner. Speciellt viktigt då vi gick över till nästa övning, som jag tyvärr stod över då jag kallsvettades och trodde jag skulle spy inne i Men. Icke trevligt så drack vatten och baddade ansiktet så kunde jag köra vidare igen. Vad de andra gjorde var en Men-hiki-Men övning ungefär som på Sumi-lägret. Viktigt med stabilitet så man nästan puttar ut den andra i hikin.

Efter den lilla pausen körde vi lite kontringstekniker. Kote-Nuki-Men, min favorit och Men-kaichi-Do, inte en favorit utan något jag måste träna på. Jag och kaichi-tekniker kommer inte så bra överrens än så länge. Nuki-tekniker när man ska undvika gillar jag dock jättemycket. Sedan funkade ganska bra ändå tillslut, fick nog till en kaichi-Do som kändes okej. Det vi skulle träna på var att slå undan shinai och hugga först innan vi gick åt sidan.

Dags för kakarigeiko var det sen! Körde med båda attacker förbi och hikiattacker och det känns att vi borde köra sånt lite oftare för det är ungefär dubbelt så jobbigt för båda. Extra roligt att köra mot Nisse, han är verkligen som en vägg, om han inte släpper förbi en så kommer man inte förbi. Dock höll han på att putta bort mig när det var hans tur så jag måste träna mera på att vara stabil. Sedan var det ji-geiko som jag inte är så nöjd med, ganska kass och intiativlös kände jag mig. Jag var den enda som inte fick köra ji-geiko mot Nisse också, men jag är ganska nöjd med teknikdelen av passet i allafall. Det kommer väl fler gånger får man hoppas som man får banka lite på honom igen!

Nu är det omladdning för kendofilmkväll som gäller, vi ska analysera matcher från SKO och ha det allmänt trevligt hoppas jag. Först lite mat i magen och sedan lite hemmafix så är jag good to go.

Det Positiva: Nisse-träning
Det Negativa: Att inte hålla ett helt pass...

Vad är väl en bal på slottet? Den kan ju vara tråkig och urtrist och alldeles... alldeles underbar.

Over and Out  

Mitt liv är inte bara hästar och kendo, även om det är mest det som jag skriver om. Nu filar jag på ett mega-kendoinlägg också, men tänkte bjuda på en annan bild så länge. Mysig taco-kväll med finaste var det igår!

 

Sådär ja, fredag igen! Avslutade med ett träningspass på Hampushästen, det gick så där, jag red skitdåligt, men han gjorde sitt bästa ändå. Tanken var bomövningar, först i trav i serpentiner med tre bommar på medellinjen, här gick det jättebra, sedan så hade jag några travbommar på stora mittvolten också och det fungerade också.
Sen var tanken att vi skulle gå över i galopp och galoppera över bommarna, hade satt målet att rida serpentine här också och byra galopp över mittbommen, men jag insåg våra begränsningar och höll mig till galoppvolter istället, med två bommar på varje volt. Det var här det började gå dåligt, i höger varv gick det försvånansvärt bra, mest för att jag vet att jag måste rida ordentligt med ytterskänkeln där så vi fiade faktiskt ett varv när han tog båda bommarna med flyt i galoppen. Sedan skulle vi gå öve till vänster galopp, hans starkare sida, och här verkar det som om jag slutade rida och så var han nog lite trött också, för det blev nästan pannkaka av alltihop, tillslut blev det ett varv på volten när han faktiskt höll galoppen över båda bommarna så då saktade vi av. Byggde upp ett litet minihinder av travbommarna på mittvolten istället. Först så klantade jag mig med travbommar och allehanda tjafs så att han kom helt fel, rättade till det och tog bort dem så det bara var ett enkelt rättuppstående att hoppa. Började i höger varv och hoppade i trav först, naturligtvis med för dålig fart så jag fick hoppa av och lägga upp bommen ett par gånger, nackdelen med att rida själv. Bra gymnastik med travhoppning på volt i allafall, han fick ta i ordentligt, sedan fick han ta det i galopp ett par gånger också och det gick bra. Sedan så skulle vi byta till vänster varv, usc och blä, jag bara störde honom i hoppet hela tiden så att han rev, tillslut fattade jag och lät honom sköta det själv och då kom vi över, travade några volter och la av sedan, vi var båda svettiga.

När jag plockade bort hinder så var han gullig, följde efter mig och fram och tillbaka hela tiden, när jag var klar gick jag lite runt på ridbanan och han fortsatte att gå efter, så söt!

Min superstar <3

 

Nu blir det taco och myskväll här. Imorgon blir det kendo så det står härliga till, berättar mer då.

Det Positiva: Söthästen

Det Negativa: Dålig ridning

 

Shining bright...

 

Over and Out

 

Idag så var det effektiv dag i stallet. Först klippa hästarna lite snabbt, 90% av pälsen som föll i stallgången tillhörde Hampus trots att vi klippte lika stor yta på båda hästarna. Sedan så knåpade jag ihop ett galoppträns och så bar det av ut på vallen. Drev inte jättemycket, men han gick på ganska bra. Höll nästan jämna steg med Joker och är lite mer uthållig. Det var kul och nyklippt så blev han inte så svettig heller. Glömde dock fläta pannluggen, men bjuder på en bild från förra veckan.

Efter en omtumlande helg, med både glädje och besvikelse så tog jag ledigt från kendon ikväll. Istället försöker jag ladda upp filmer och hålla tummarna på att en katt vill komma och bo hos mig ikväll.

Men jag börjar från början så kanske det blir någon ordning på det hela. Jag började med att hjälpa till att hämta bilarna, en volvoarmad blev det och efter att ha kört till dojon och tvärbromsat bara av att nudda pedalen kom vi ganska bra överrens, bilen och jag. Dock fick Lollo börja köra eftersom jag skulle köra inne i Stockholm. Vi for iväg mot Nyköping och åt på Max, vår bil var den enda som tog avfarten på ett perfekt sätt. En svängde lite sent, men klarade det och den andra åkte fort förbi och missade så de fick köra omväg och vända. Efter en hamburgare fortsatte vi färden och jag limmade fast mig på en av de andra bilarna och följde efter. Kom fram utan problem ch först gången jag inte åkt fel när vi ska till sovstället, skönt att ha någon man kan följa.


Vi kånkade saker och hittade en sal vi kunde sova i, delade med bland annat finska juniorer. Hårt golv och ganska kallt. Ska definitift skaffa en sovsäck som inte blir för varm inomhus, men ändå värmer om det skulle vara ett kallt ställe man sover på. Sedan blev det allmänt fix, spänna shinai och sy på tygmärke på den nya Gin, nu har jag ett kvar som ska sys på shinaifodralet. Sedan sova och försöka att inte tänka på morgondagen.

Tidigt uppe och så ut i trafiken för att hitta till tävlingsplatsen. Det gick bra måste jag säga, vi körde bara bli fel en gång och då hamnade vi inte ens heltvilse utan kunde utan större problem (okej, jag svängde lite över en trottoarkant, förlåt hjulen...) ta oss tillbaka och hitta rätt, gjorde den första, av tre, awsome fickparkeringar, så stolt över mig själv.

Iväg till salen och ställa sig i kö, först för registrering och sedan shinaicheck. I kön till registreringen upptäcker jag och Lollo Nisse, vår tränare som flyttat till Stockholm och övergivit oss. Då blir vi jätteglada och bestämmer oss för att vinka, så det gör vi samtidigt som vi ler fånigt mycket. Han såg lite skeptisk ut, men vinkade tillbaka. Sedan så flyttade vi fram i kön som ringlade sig, så vi hamnade bredvid varandra och kunde prata lite.

Efter att alla shinaier (puh) gått igenom och godkänts för tävlande bytte vi om, hade line-up i en rasande fart och så värmde vi snabbt upp innan juniorklassen där vi hade en startande. Efter den kom b-klassen där jag, Lollo, Stina och James var med. Någonstans här träffade jag på min faster med sambo som kommit för att kolla in det hela. Så kul att träffa dem igen, har inte sett dem sedan innan de seglade iväg till Galapagos.

Efter lite mer uppvärming var det först Stina och Lollos tur, kollade och hejade på, men tyvärr gick de inte ur poolen, minns inte riktigt hur det blev poängmässigt eftersom jag inte har så bra  tävlingsnerver och eftersom det var innan jag själv skulle tävla är det helt svart.

Efter lite väntan så blev det dags för min och James pool, hade första matchen mot honom och det blev inte alls vad jag trodde. Tycker det brukar vara ganska svårt att köra mot honom på träning så jag var ganska beredd på att få försvara mig. Iallafall var jag det innan matchen startade, men sedan när jag stod där och väntade på att få gå in och börja så blev det liksom helt blank i huvudet och jag funderade inte så mycket längre, jag bara gick in och körde, tror att det var två Men jag tog, men som sagt minns jag ingenting. Får kolla på filmen sedan, drygt en halv minut tog det och sedan hade jag matchen direkt efter mot en tjej som jag inte minns vart hon kom ifrån. 1-1 blev det där, tydligen hade jag lite flaggvift några gånger som inte blev poäng också. Ska bli så spännande att se filmerna! Så första vinsen för mig och ut ur poolen till på köpet. Då var jag rätt så glad och nöjd eftersom målet med detta SKO var att vinna en match. Efter poolen tog det stopp mot en kille från Skelefteå nästa gång ska jag vara lite mer fokuserad och taggad på att ta mig längre. James gick vidare ytterligare ett steg, men sedan var det slut för LBK. Nisse sa att jag ska tänka mer på kiaiet och hålla ut längre.

Det blev lite snabb lunch, lite umgås med faster och sedan dags för damklass. Där förlorade jag mina två matcher i poolen som var mot två duktiga tjejer, en från landslaget och en som är dangraderad. Ingen av de andra gick ur poolen heller. Medans damklassen fortsatte satt jag på läktaren med faster och pratade och försökte förklara hur kendo går till. Sedan shoppade jag till en egen shinaifixarlåda och så var det dags för A-klass. Vi suppotade Johanna, Anders och Nisse (som hängde med oss under dagen), med shinaier och diverse hejarrop. Nisse gick ur poolen sedan tog det stopp för honom också och så var tävlingsdagen för LBK över. Klassen fortsatte dock, det var ett enormt startfält och när allt var klart ade det tagit fem långa timmar av kendo. Själva finalmatchen höll på i runt 20 minuter mellan Nils Björkegård (FSKA) och Jung Yamazaki (FSKA), Jung vann. I damklassen var det finskor som tog guld och silver, Michaela, Sveriges landslagskapten delade bronset med en finska, så de är lite farliga, kul att de kommer så många från andra länder och tävlar här iallafall, är ju inte så stor sport så ju fler nya ansikten desto roligare.

Var otroligt trött efteråt, men hittade, efter lite diverse missöden, en nästankrock och ett nödsamtal tillbaka till salen. Sedan jagade vi matställe med iaidofolket och käkade wok och skrattade åt sockerhög person. Somnade som en stock efteråt och sov tills fläkten drogs igång, sov efter det också, men mer i omgångar.

Uppe med tuppen och iväg igen, utan att köra fel denna gång. Idag var det graderingsdags för Johanna, Anders och Nisse. Johanna på 2dan och killarna på 3dan. Vi var film- och hållatummar-ansvariga. Jag filmade Anders och Nisse, de fick numren efter varandra och fick gradera tillsammans, så det var två flugor i en smäll. Åh, vad nervöst det var att bara sitta på läktaren, vill inte tänka på hur det vore att gradera själv. Tyckte dock att det såg ganska bra ut och höll andan då de skrev upp numren som gick vidare till katadelen. 301, 302... JA! Båda vidare! Jag och Stina blev jätteglada och hoppade nästan på bänken. Sedan piladej ag över till andra sidan där James och Lollo höll koll på Johanna och berättade nyheten. Det kändes ganska okej då, de som går vidare brukar inte kugga på kata, men säker kan man ju aldrig bli. De fick köra kata mot varandra också och det har de gjort i så många år att vi på läktaren inte var så oroliga. Efter katan kom numren upp på tavlan över godkända och då blev vi så glada! Så pilade över igen och berättade den goda nyheten innan jag pilade tillbaka och sa grattis till dem båda. Sedan över till Johannas gradering och hålla tummarna för henne. Tyvärr kom inte hennes nummer när de skrev vilka som gått vidare till kata, så vi får hålla ännu hårdare tummar nästa graderingstillfälle!


Efter alla graderingar var det lagtävling där endast James från LBK var med eftersom vi var lite långsamma med att anmäla oss. Jag och Lollo körde en tidig bil hem då det är nybörjarträning ikväll också så jag vet inte hur det gck för James och hans lag. Vi började med att köra Nisse till Gullmarsplan där han bor och passade på att äta kebablunch på en resturang där innan vi sa hejdå. Och Anders bjöd oss på glass för att han hade tagit 3dan. Utan missöden for vi hem, bytte förare i Nyköping och slängde av min rustning hemma innan vi parkerade bilen vid dojon. Sedan promenerade jag hem i det fina höstvädret som jag bara ett en skymt av genom gymnastiksalsfönster.

Nu är man rätt så slut, så ska försöka vila lite ikväll, kör ridning imorgon och kendo på tisdag och det är ungefär så långt jag har planerat veckan.

Det Positiva: Framgångar
Det Negativa: Motgångar

In our hearts, you are still one off us...


Over and Out

Jaha, nähä, nu åker jag iväg på Stockholm Kendo Open då. Kendo hela helgen ftw!

Det Positiva: KENDO

Det Negativa: Snorighet

 

Over the hills and far away...

 

Over and Out

 

 

Förutom nybörjarnas kendoträning så var söndagen ganska händelselös, jag sov länge, stannade kvar i sängen och åt godis samt kollade sista avsnitten av Bones säsong 4. Sedan gick jag ut i det fina vädret och skulle inviga min nya mp3, men batteriet skulle tydligen laddas först, så det var inte länge jag fick lyssna på musik.

Träningen var rätt så kul i allafall, jag hade med mig min rustning och var visningsdocka när de för första gången tog på sig Do och Tare. Fick mig att minnas tillbaka på den första gången jag hade Do och Tare på mig, vilket ledde till att jag letade i arkivet och detta är vad jag hittade. Det var kul, de fick stå i par och hugga Do varannan gång på varandra. Sedan så tränade de lite annat också, eftersom de var jämna par gick jag mest bredvid eller assiserade då Anders ville visa något. Var ganska nöjd med det, känns som om helgen innehållit en del träning ändå, två promenader och ett ordentligt pass.


Efteråt blev det snabbt hem och mysa ner sig med Johan. Idag började arbetsveckan igen och eftersom jag inte gillar att tänka på jobbet när jag inte är där ska jag inte skriva om det heller, men en smått kaotisk måndag var det...

Avslutade med en tur till Hampushästen och en sväng på vallen med Joker och Jossan. Jag fegade och vågade inte galoppera upplopp med henne. Även om jag har någorlunda koll på honom så är han rysligt stark när han vill. Nästa måndag har vi bokat in ett till galoppass och då ska jag ha pessoa så jag inte behöver slita så mycket för att få stopp på honom om han sticker. Flätade hans lilla pannlugg också så att han såg ut som en galopp-ponny, ybersöt blev han, ska vara hans frisyr på Hubertusjakten, ska få med mig kameran på onsdag om jag kommer iväg till stallet då och visa så fin han är. Fick skjuts in till stan av Jossans föräldrar som skulle hem till Söderköping.

Imorgon hoppas jag på en bättre arbetsdag och så ska jag ut på äventyr på kvällen!

Det Positiva: Hästar
Det Negativa: Hundallergi

So close..

Over and Out

Lyckades faktiskt komma upp till träningen imorse! Dock lite sent, så fick ta med mig halva frukosten dit. Trodde jag skulle vara sist och få stressa, men då jag kom dig så var dojon fortfarande låst. Johanna kom ungefär samtidigt så vi kunde byta om och precis klockan tio kon Andreas som skulle hålla i passet också.

Vi började med kator! 1-4 körde vi idag, det gick rätt så bra. Fick lite smågrejer att tänka på, bland annat att jag i jodan ska ha händerna strax ovanför pannan och inte högre upp och att jag i 1:an ska dra bak händerna mer när jag backar. Vill man läsa om hur katorna går till kan man kolla in detta inlägg Kator skev det för längesedan och det är ganska kortfattat, märker när jag läser att jag skulle kunna beskriva katorna betydligt mer ingående idag än vad jag kunde då, har en helt annan känsla för dem och för alla detaljer som ska stämma. När jag körde fyran mot Johanna körde vi i ett högt tempo och det kändes rätt så bra, alla stegen sitter där, det är mer små detaljer som ska slipas på.

På med rustninge blev det sedan, lite kiri-kiachi där jag försökte göra noggrannt och tänka på tajmingen, böjar bli läge att träna mer på det nu inför grederingen som kommer i december. Vi fick göra några med en hand också ilket är svårt, men det kändes ganska balanserat idag. Sedan körde vi ett varv ji-geiko, vi var sju stycken så alla mötte alla. Är ganska nöjd, men måste försöka göra mitt bästa hela tiden och inte slarva med attackerna. Försökte i allafall variera mig lite och det kändes bra. Dock fick jag ont i ryggen av någon konstig orsak och min högerhan vill inte vara där den ska. Den glider så gärna ner på handtaget så måste verkligen koncentrera mig på det och böja på armbågen så att jag kan hålla bekvämt på rätt ställe. Johanna vet i allafall om det och kommer att påpeka varje gång hon ser det.

Blir träning imorgon och sedan på torsdag. På fredag bär det av till Stockholm Kendo Open och så  blir det kendo hela helgen! Ser jag fram imot, speciellt som jag har en ny shinai jag ska inviga! Jag och Lollo köpte begangnat från några gamla kendovänner som tyvärr inte tränar längre. En ny Gi och Hakama blev det också, toppen att ha med sig till damlägret i november som jag är rätt så inställt på att åka till.

Idag var det riddags igen! Var rätt så härligt väder när jag åkte ut och fint ljus, men som vanligt glömde jag kameran... Lilla Hampushästen och jag tog oss en timmes träningspass på ridbanan. Tanken var att jobba med galoppen, men det blev inte riktigt så. Han lyssnade rätt så bra i början, gjorde mycket tempoväxlingar först i skritt och sedan i trav och han sprang inte iväg sådär jättemycket. Sedan så skulle vi galoppera, men att försöka tempoväxla där var nästan omöjligt, försökte lite, och han var väl inte helt utåtställd hela tiden iallafall. Vi har en lång väg kvar, efter galoppen blev travrbetet mer haffsigt också. Han blev kanske lite övertänd där, det är svårt att variera sina hjälper på en häst som när han får ett tryck av skänkeln tolkar det som full fart framåt. Nåja, han var duktigt i allafall, vi gjorde lite ökningar och minskningar av volt och försökte oss på öppna, vilket är svårt när man inte har någon som kolla på. Avslutade med att trava volter och åttor i lättridning, han kändes inte riktigt lika fin som efter ridlektionen sist, men betdligt mjukare så jag var rätt så nöjd ändå, mindre nöjd med att ha struntat i ridhanskarna, skavsår på fingrarna att vänta. 

Boken Emma av Jane Austin, i mitt försök att läsa lite klassiker blev detta vad som fick följa med mig hem från biblioteket senast jag var där. Jag har läst Austin tidigare, Stolthet och Förtom och Förnuft och Känsla och när man väl kommer in så brukar det gå ganska bra. Tror dock inte att jag läste en av hennes böcker föurt utan att först ha sett minst en snutt av den på tv. Detta var första gången så det kanske var lite extra tungläst i början, men som vanligt släppte det.

Jobb, jobb, jobb, så mycket tid och energi som går åt till jobb. Jag gillar mitt jobb, men på senaste tiden så har jag oftare kännt en lust att bara fly därifrån. Det kan vara en orsak till min plötsliga återgång av att sluka böcker. När jag pluggade sjönk min läsfrekvens av skönlitteratur drastiskt, hade ingen som helst lust att plocka upp en bok och läsa när jag suttit med näsan i böcker och försökt förstå saker och ting dagarna i ända. Numera blir läsandet en avkoppling från den miljö jag tillbringar mina dagar i. Jag är nog rätt så tacksam över det.

Vad jag är mindre tacksam över är vissa andra saker i arbetsmiljön. Men jag antar att det är så här det är att vara vuxen och ansvarig. Jag upptäcker saker om mig själv också och om hur jag anpassar mig efter gruppen. Finns det någon där som jag litar på och som själv tar intiativ så lämnar jag gärna över ansvar och är glad och nöjd. Men finns det ingen annan där så gör jag det själv eller går oroligt omkring och funderar om jag måste dubbelkolla så att allt blir som det ska. Det har varit både påfrestande och spännande och se ur en helt ny grupp anpassar sig och försöker hitta sina roller. Och i vilket tempo det går, för vissa tar det inte alls lång tid att anpassa sig medan andra fortfarande känner sig osäkra på vilken roll som är deras. Jag kan ärligt säga att det inte riktigt var såhär jag trodde att det skulle bli. Men jag accepterar, än så länge, det vore skönt med en månad eller så utan personalförändringar. Tyvärr ligger ännu en förändring framför oss i en nära framtid, det kommer säkerligen att fungera, tillslut, men under övergången och strax därefter, vet jag att saker och ting kommer att vara rörigt, mycket rörigt. Och det känns som om det mesta ansvaret ligger på mig, jag bara hoppas att det kommer vara värt det.

Jag lär mig mycket om diplomati också, eller mest får jag lära mig själv att inte skrika högt, lyssna och nicka intesserat och sedan svara på alla frågor som dyker upp för jag vet inte viken gång i ordningen. Nej imorgon är en ny arbetsdag och jag hoppas, så hoppas att jag slipper ta mer ansvar än vad jag klarar av. Tack och lov verkar det finnas en till som känner ungefär ikadant, kanske kan vi dela på ansvaret.

Det Positiva: Viktig
Det Negativa: Ibland känner jag mig för viktig

Anteckna och lär dig göra jobbet


Over and Out

Då jag är inne i något av en läsperiod tänkte jag inviga en ny kategori här, nämligen Lästa böcker och så ska jag skriva lite om de böcker jag läser och gillar. Ofta är jag en människa som fastnar med att läsa om samma böcker flera gånger, men nu har jag verkligen tuffat på med en massa nya bekantskaper som ska komma upp här efterhand. Kanske kan sporra mig till att fortsätta läsa nyheter och inte bara gå tillbaka till gamla trygga vanor.

Först ut är en ny fantasybok som jag hittade på biblioteket och natrultigtvis slukade på ungefär tre kvällar. Den heter Vindens namn och är skriven av Patrick Rothfuss och tydligen är det hans debutbok som legat på bestsellerlistan i New York Times, smarta jag upptäcker inte detta förrän efter att jag läst ut böckerna. På svenska är nämligen första boken uppdelade i del 1 och 2.

Boken handlar i allafall Kvothe i en fantsyvärld inte helt olik någon annan jag upplevt. Magiker, gåtfula varelser, vanliga människor. Kvothe har ett mystiskt förflutet som han helst vill slippa veta av, men så kommer det en krönikör, någon slags skrivare som skriver ner människors livshistoria. Han förstår vem Kvothe är och övertalar honom att berätta sin livs historia. Tillslut går han med på detta och så kastar man sig in i berättelsen om en pojke med oerhörd talang för det mesta. Han växer upp som kringresande artist och fortsätter till universitetet för att studera magi, med ett enda mål, att hämns på dem som mördade hans föräldrar. Men mycket hinner hända innan dess...


Jag har rövat tillbaka prinsessor från kungar som sover i ättehögar. Jag brände ned staden Trebon. Jag har tillbringat natten med Felurian och kommit därifrån med förståndet och livet i behåll. Jag blev reglerad från universitetet när jag var yngre än de flesta är när de lir insläppta. Vägar som andra fruktar att tala om på dagarna går jag på i månsken. Jag har talat med gudar, älskat kvinnor och skrivit sånger som får trubadurerna att gråta.

Bara en smakbit av vad som komma skall....

Jag gillade den och hoppas att nästa bok snart ska var klar för översättning till svenska, annars får jag fixa den på engelska, för jag vill veta slutet.

Bones är nog min favoritserie just nu, mest för att jag sett de flesta avsnitt av Navy CIS och tröttnat lite, den serien står dock på tur när jag är klar med Bones och True Blood. Jag är inne på andra sesongen av Bones nu och eftersom den går parallellt på TV kan jag hoppa de avsnitt jag råkat se där. Det finns 5 säsonger hittills och av True Blood har jag "bara" säsong 3 kvar. Jag gillar konceptet att kolla på flera avsnitt på rad istället för att kolla ett och sedan vänta en vecka. Speciellt som mina veckor ser ut kan jag inte följa serier, för jag kommer garanterat att missa.


-Why don´t you just ask him?
-Because last time Bones saw Ebbs it got violent...
-You will be there to protect her.
-She´s not the one who needs protecting, Bones broke his wrist.
-He touched me with his kreepy serial killer hands.
-Better not take Dr Brennan

Okej, det var så här. Jag höll mitt första egna kendopass i Söndags. Alldeles själv eftersom alla andra var upptagna antingen med jobb eller med att åka till Nyköping och köra kendo där.
Det gick bra att hålla pass, tre stycken som dök upp så jag fick också vara med och göra parövningar. Jag försökte lägga upp det ganska så bra också, hade en lite lapp med planen. Och vi körde på, först med fotarbete, sedan med lite hugg och så lite olika parövningar, attacksteg och mera hugg och kirikiachi. Sedan tog mina övningar på pappret slut så vi gjorde lite mer kirikiachi och huggcirkel och sedan försökte jag stetcha dem ordentligt. Jag hade träningsvärk igår och idag också, men inte så värst farligt. Så jag åker iväg till träningen och ska vara sempai på dagens nybörjarpass. Precis inga nybörjare dyker upp. Ander undrade vad jag hade gjort med dem. Jag började också undra. Så vi fick köra fortsättarpass istället. James var också där och vi övertalade Johanna och Lollo att stanna kvar. Vi körde supersnabb uvvärminging och sedan körde vi ji-geiko, tre korta och sedan tre längre med en ipponmatch på slutet. Det kändes helt okej, bättre i början än i slutet. Kände mig inte direkt övertaggad, utan det mesta var ganska, lagom.

Efteråt kör vi kata 6 och 7, fick ordning på 6:an tillslut med Anders hjälp och när vi slutade fnissa och började koncentrera oss. 7:an gick relativt bra också, rörelserna börjar komma på plats iallafall. Men mitt knä gillar den inte så mycket.

Får se om det blir träning något mer denna vecka, imorgon ska det i allafall bakas fredagsfika och sedan städas lite. Efter jobbet vill säga...

Det Positiva: Kator och fniss
Det Negativa: Inga nybörjare...

Come on...

Over and Out

Igår hade jag en underbart härlig ridtur men Hampushästen i höstvädret. Måste komma ihåg att ta med kameran nästa gång så det blir lite fina höstbilder. Han var nog ganksa glad att se mig den lilla hästen och även om han var lite seg i början så gick det fort över. Eftersom Jossans man avverkat massor med skog och förstört i princip alla ridvägar finns det inte så många sträckor att variera sig på, man kan komma till fina vägar om man rider långt, men om man bara har en timme på sig finns det ungefär tre alternativ att ta. Vi tog en runda där det mest är trav som gäller. Det är rätt så mycket grusväg, så Hampus brukar inte riktigt gilla att springa så mycket där, men denna gång sträckte han ut riktigt fint. Sedan kommer en kort stäcka när vägen blir mjukare och mer gräsbevuxen, då kan man trava på lite på bortvägen, vända vid vägbomen ut till den asfalterade vägen och galoppera sträckan tillbaka och sedan trava grusvägen tills man kommer upp på asfalten igen. Man kan naturligtvis rida runt istället, men då blir det skritt på asfalt mycket längre bit, så jag brukar vända tillbaka samma väg. Han kändes strak och fräsch, lite för strak ibland, men vi jobbade med halvhalter utan att det blev för mycket broms. Han travade riktigt fint på hemvägen och så såg vi rådjur också. Skrittade hem och nöjde mig med det, man kan ta en omväg hem och galoppera mera, men kände att det vi gjort räckte för denna gång. Han var lite svettig ändå, börjar bli långhårig så ska höra om det är dags att klippa snart, kanske lagom till Hubertusen.

Det här med bloggande funkar visst inte så bra för mig just nu. Till mitt försvar om jag nu ska ge något sådant, har jag flera påbörjade inlägg som inte tycks bli klara. Det har varit en trött vecka, jobbat över nästan varje dag, hade bestämt mig för att gå hem tidigare igår, men det blev bara tio minuter. Tänkte bjuda på bilderna från förra helgen nu också, så det blir av.