tildans

Dagens ord får nog bli frustration. Tävlingsmässigt går vi på inget sätt framåt för närvarande. Bara bakåt, med sämre och sämre poäng. Det är frustrerande att han går fantastiskt hemma, ofta väldigt bra på träning och sedan visar ingen av oss det när vi tävlar. Det är svårt att behålla motivationen då, vi har en till dressyrtävling inbokad innan sommaren, men sedan blir det en paus och så får vi se om det finns lämpliga tävlingar framåt hösten. Vi ska lägga vår tid och energi på att träna och så får vi se om det ger något resultat.

 

Idag var det tyvärr inget speciellt som var positivt, jag brukar ofta hitta i allafall något moment som gick bra, men icke idag. Eller ja, han skötte sig bra med allt runt omkring, det gjorde han. Sedan strulade det en del på morgonen så vi var lite på gränsen vad gäller tidsplaneringen. Tur att Johan var med, han ledde omkring honom medans jag gjorde mig i ordning. Framridningen som vi lyckades med bra förra gången är jag inte alls nöjd med denna gång. Jag spände mig för bilvägen som gick precis bredvid, jag hade ingen ordentlig plan och jag hann inte galoppera så mycket som jag insett att jag borde ha gjort. Jag skulle ju försöka rida bra vägar, men det gick väl inte heller speciellt bra, när han blir sådär seg och jobbig får jag inte ut honom i hörnen, vi hade avbrott i galoppen och så var vi allmänt ostadiga, förmodligen den korta framridningens fel. Vi har aldrig fått så dåliga poäng på någon tävling och jag är på inget vis nöjd med ca 49%, det är inte där jag ser oss, inte där jag vill se oss. Jag vill ligga kring 60% och när vi ändå legat kring 57-59% i tidigare LB:er så är det så frustrerande nu när vi det senaste året fått 54, 54 och 49%, visst att bedömningen kanske är hårdare här än vad jag varit van vid, men så mycket tycker jag är tråkigt. Förra gången stämde ändå känslan jag hade efter ritten med vad jag såg i protokollet, idag hade jag knappt någon känsla, det kändes bara dåligt.

 

 

Jag känner ju att vi gått framåt, att vi utvecklats, men får det liksom inte bekräftat. Men vi får väl fortsätta att kämpa, även om det känns jobbigt just idag. Jag sa till Johan som var med och filmade att han fick följa med på någon träning och filma istället så jag hade någon bra film att titta på. För tävlingsfilmerna blir jag mest deprimerade av.

 

Fick fina kommentarer från människor runt omkring i allafall. Både från funktionärer som tyckte att jag ju hade med mig den bästa hästrasen, att det var kul att se en på dressyrtävling och att han såg fin ut. En arrangör/ryttare kom fram efteråt också när vi stod på parkeringen och tyckte han var fin, även om hon sett att han dels varit lite tittig i början och sedan tappade energin.

 

Jag har funderat lite på om det är värt det? Värt att åka så många mil och tävla när det inte ger något tillbaka. För det gör det inte i dagsläget. Men jag försöker tänka att en dag är vi där. En dag kommer programmet att flyta fläckfritt. En dag...

 

Fokus på galopp och övergångar känner jag fram till nästa tävling. Den går utomhus och det kanske är bra, vem vet.

 

Det Positiva: Jag kom i allafall ihåg programmet

Det Negativa: Frustrationen

 

Over and Out