tildans

Det är svårt det här med att skriva ikapp, för att hålla någon slags daglig regelbundenhet i det här med bloggande går verkligen inte ihop sig.

 

Vi skulle ha startat förra måndagen med en programträning hemma i ridhuset, men domaren blev sjuk så det ställdes in. Så vi körde vanlig vecka tänkte jag, vila måndag, ridhus på tisdag som föreberedelse inför onsdagsträningen. Som också blev inställd för Maritha halkade på isen och fick hjärnskakning... Vi tränade ändå på själva hemma. Fick till bra pass både tisdag och onsdag, men det är ju kortare startsträcka om man ridit ordentligt dagen innan kan man ju säga. Många som gav oss berömande ord efter onsdagspasset och det värmer ju såklart.

 

Torsdagsmorgon med promenad fick det bli sedan och så tog jag en tidigt slut på jobbfredagen och hann ut medans det fortfarande nästan var ljust. Jogging i trav genom skogen, fin Maxim som glatt trampade på och lite fin vintersol på det, såklart att man är nöjd. På lördagen fick vi med oss sällskap och tog långturen för att kolla underlaget, som var förvånansvärt bra så vi kunde trava på ordentligt. Kändes som om det var nödvändigt med lite längre sträckor och på vägar vi inte går varje vecka. Maxim gick först merparten av turen och gjorde det fint, inga tveksamheter och bjöd i perioder på riktigt bra. Sedan hade han och medryttaren också tagit en tur på söndagen. Matten ägnade sig åt att packa in massa höbalar på kvällen.

 

Återigen måndag och vila och sedan tisdag och ridhuskväll. Fokuserade mest på att rulla på runt fyrkanten i bra tempo, varva lite med volter och så jobbade vi lite i galoppen med tempoväxlingar. Han blev fin mot slutet och jag börjar förstå hur jag ska komma dit med så lite jobb som möjligt.

 

Veckans Marithaträning stundade och temperaturen sjönk så det var riktigt kallt, tack och lov för underställ och att jag nästan oavsett blir varm när jag rider. Kom iväg i bra tid och nu tror jag att jag har optimerat vilka tider jag behöver göra allt för att det ska funka, nu kunde vi skritta fram en kvart och sedan trava lite innan vi startade vilket passar oss bra. Jobbade på med tempoväxlingar i traven och att jag ska sitta korrekt, släppa ner knäna och hålla in armbågarna så att händerna inte börjar flaxa omkring. Vi mjukade upp med lite öppnor, vilket vi båda så smått börjar förstå. Sedan gick vi på skänkelvikningarna, vi gjorde dem från liten annan vinkel från där Maritha satt jämfört med vad vi brukar och då sa hon att jag skulle försöka sitta över mer mot "yttersidan", speciellt undan höger skänkel då. Vi gjorde om och det blev stor skillnad, det kändes som om Maxim sa "Äntligen gör människan det möjligt för mig att flytta bakbenen mer, vad har hon väntat på?" Vi gjorde även om vänster skänkelvikning, skillnaden blev inte lika stor, men det hjälpte ju helt klart, så jag har ju mitt jobb utstakat för mig. Vi jobbade på med lite tempoväxlingar i trav på diagonalen också, försökte med att peppa upp honom i hörnen och sedan släppa iväg. Måste tänka på att jobba små sträckor i taget.

 

Galopparbetet gjorde vi lite längre övning med förvänd och rättvänd om vart annat, i höger gick det utan problem att hålla i och i vänster fick vi ta en lite paus halvvägs och hämta andan, där behöver vi båda jobba lite mer, men det ser tydligen stadigt och fint ut.

 

Fick jobba lite med slutor sedan och nu börjar det bli överkurs för matten så hjärnan måste verkligen kommunicera med kroppen på ett bra sätt. Vad jag måste tänka på är att sitta mitt i sadeln, hålla inneskänkeln på plats långt fram vid sadelgjorden och leda ut med ytterhanden vid behov, fick också dutta lite med spöet på ytter bakben för att hjälpa honom förstå. Och jäklar vad vi kan ibland!! Även här måste jag tänka på att ta det steg för steg för vi varken kan eller orkar så långa sträckor ännu, men han förstår och han flyttar!    

 

Lugn torsdag med morgonpromenad tillsammans, sedan softade Maxim nog mest runt och gjorde sitt dagliga skogsarbete i sin hage (han gillar att stöka med grenar och bita ner dem), matten jobbade, tränade core och var på kvällsåkning med långfärdsskridskorna, tre fall och blåmärken på knäna blev resultatet på den turen...

 

På fredagen försökte jag ta mig från jobbet någorlunda och hinna ut medans det var ljust, lite stressigt och missade den buss jag tänkt ta, men vi hann ändå hyffsat, skönt att ljuset stannar kvar lite längre på kvällarna. Vi hade en sån där tur som var helt och hållet perfekt. Spetsade gula öron och små frustningar i omgångar, galopp på halvlånga tyglar med bibehållen form och matten i lätt sits och en enorm tacksamhet över att vi har varandra. Så många som står med skadade hästar eller hästar de tvingas ta bort alldeles för tidigt och här står jag med min friska fina häst som bara går bättre och bättre. Visst har vi också haft våra motgångar, men dem känns långt borta och övervunna just nu.

 

Lite mindre harmonisk tur på lördagen, matten hade tid att passa, hade hoppats medryttaren kunde rida istället, men så blev det inte. Vi tog en tur bort mot gamla stallet och lite ridvägar runt samhället. Tittig väg vi inte gått på ett tag och Maxim blev lite till sig kan man säga, fick gå av ett par gånger och leda, men vi hanterade det okej. Travade på ordentligt där det gick och efter ett tag blev han lite mer tam och kunde skritta utan att takta.

 

På söndagen var vi i ridhuset och förberedde programridning (som blev inställd igen), han var rätt så springig i början, men blev bättre mot slutet, försökte fokusera på att få till en sådan lång framridning som jag tänkt mig och sedan rida igenom programmet och få en positiv upplevelse. Tycker väl att det blev okej, jag borde kanske ha varit lite noggrannare i framförallt galoppen, men vi gjorde alla momenten och han gick på relativt bra framåt, en av travdiagonalerna kändes superbra!    

 

 

Denna vecka blev lite mer soft eller vad man ska säga, men ändå helt okej. Måndag vila och tisdag longering för matten var för trött och kall och hatade sitt liv just då. Han var dock fin på linan också och ganska avslappnad. 

På träningen var han kanske aningen stelare än han brukar av förklarliga skäl, men det släppte fint när vi fått värma upp och stretcha lite, jobbade på volten med att ställa rakt, lite utåt, rak och inåt om vart annat och då kändes han betydligt mjukare efter bara ett kort tag. Pigg och framåt var han också. Skänkelvikningarna har ändrat om sig igen, nu är undan höger skänkel mycket bättre, kanske för att matten fokuserar på att sitta över på rätt sida om hästen. Undan vänster är lite mer kämpigt, men vi får jobba på, några i taget. Vi fick jobba med öppnor också halva långsidan i sen, vända över som ett s och komma ut på motsatta långsida och rida den andra. Krångligt för matten att hinna med, men det kommer lite mer och mer varje gång. I galoppen kändes han fin också, vi övade serpentinbågar med början liten båge, större i förvänd och avsluta med liten i rättvänd. Klarade det i båda varven, men med mer stånk och stön i vänster galoppen. 

 

Morgonpromenad på torsdagen och på stack vi ut och tränade galoppintervaller i översnöad sandbacke. Så då fick han sträcka ut lite, även för sin fega matte. Underlaget gjorde också att man kunde hålla rätt så god fart i skogen och vi kunde trava på ställen som annars är avsedda för skritt när det är barmark och rötter att snubbla på. Sedan blev det vila på lördagen och medryttare som red ut på söndagen. Allt som allt en okej, men inte superhård vecka.

 

Det Positiva: Luddiga gula öron

Det Negativa: En hastighet på 110 i livet

 

 

Over and Out