Mjölksyra och dimma
Åh, herregud, idag har jag sprungit 5 km snabbare än vad jag någonsin gjort, jag höll på att dö på kuppen kändes det som, men det är skönt när man överkommer hinder. Mjölksyran var tuff i benen på slutet och sista kilometern gick på ren vilja. Tur att man hade två framför att ta sikte på. 29,5 minuter blev det, första gången någonsin under 30 och målet på 25 känns väldigt långt bort med tanke på hur långt inne denna tid satt.
Det brukar ju vara jag och Lollo som springer, men denna tisdag fick vi även sällskap av Pär som för tillfället är i stan. Hade dock problem med att vara social under själva springandet, det var som att kastas tillbaka till de första gångerna förra året, då gav jag dock oftast upp när det blev jobbigt och promenerade en bit. Nu för tiden biter jag ihop och kämpar på, dock kan jag inte prata samtidigt.
Efteråt snubblade jag bort till vattnet och det var lite dimmigt framför ögonen, med lite vatten blev det bättre i allafall och jag kunde vara med och göra fys. Pär har tränat väldigt mycket i sitt liv och många olika sporter så han kom med lite nya förslag på övningar vi kunde göra. Vissa kändes väldigt omöjliga, men några vågade jag mig på att testa och eftersom jag är rätt så värdelös på sit-ups (har alltid varit, även om jag märker att det går bättre och bättre för varje gång numera) blev jag lite förtjust i en av magövningarna så den ska jag försöka mig på någon fler gång.
Just nu fungerar verkligen träningen toppen, men maten är det sämre med, det är svårt när man är ensam att behålla de bra rutinerna som vi hade i våras. Det är inte speciellt kul att laga mat till bara sig själv heller, men jag ska börja försöka bättra mig.
Det Positiva: Starka muskler
Det Negativa: Stumma muskler
Faster then the wind
Over and Out
Det brukar ju vara jag och Lollo som springer, men denna tisdag fick vi även sällskap av Pär som för tillfället är i stan. Hade dock problem med att vara social under själva springandet, det var som att kastas tillbaka till de första gångerna förra året, då gav jag dock oftast upp när det blev jobbigt och promenerade en bit. Nu för tiden biter jag ihop och kämpar på, dock kan jag inte prata samtidigt.
Efteråt snubblade jag bort till vattnet och det var lite dimmigt framför ögonen, med lite vatten blev det bättre i allafall och jag kunde vara med och göra fys. Pär har tränat väldigt mycket i sitt liv och många olika sporter så han kom med lite nya förslag på övningar vi kunde göra. Vissa kändes väldigt omöjliga, men några vågade jag mig på att testa och eftersom jag är rätt så värdelös på sit-ups (har alltid varit, även om jag märker att det går bättre och bättre för varje gång numera) blev jag lite förtjust i en av magövningarna så den ska jag försöka mig på någon fler gång.
Just nu fungerar verkligen träningen toppen, men maten är det sämre med, det är svårt när man är ensam att behålla de bra rutinerna som vi hade i våras. Det är inte speciellt kul att laga mat till bara sig själv heller, men jag ska börja försöka bättra mig.
Det Positiva: Starka muskler
Det Negativa: Stumma muskler
Faster then the wind
Over and Out
Kommentarer
Trackback
