Bockponny nummer 2

Tja, planer är ju till för att ändras eller hur? Idag började jag som planerat (kom till och med nästan upp i tid) och var ute vid stallet strax efter två. Flera timmar ljus kvar alltså. Raskt in med Joker på med grejerna och ut i blåsten. För blåste gjorde det, alldeles för mycket för min smak, men det fungerade ändå hyffsat bra. Satte upp och allt var lugnt, kom över stora vägen utan problem och sedan började det, det kändes som om jag satt på en bomb som precis skulle till att explodera, skritt var det inte tal om, mer stuts på stället och lufthopp rakt fram om jag försökte lugna ner honom lite. Gick ändå hyffsat bra på den lilla skogsstigen ner på gärdet, där blev han riktigt förbannad på mig när jag inte släppte honom helt utan försökte småtrava lite och inte full fart som han ville. Så han gjorde lufthopp och stampade med framhovarna i marken och när han väl fick galoppera var det glädjebockspring som på beställning. Sedan skulle vi ju inte i skogen igen och var förvisade till skritt tyckte jag, Joker tyckte annorlunda, mera sturs och luftsprång. Hade ramlat en del träd över stigen så fick ta omvägar ut i terrängen vilket inte är Joker starka sida. Hör och häpna så snubblade han inte en enda gång, kanske stutsandet är en bra taktik? Lite travsteg klämde vi in ibland, på grusvägen så tog vi det lugnt, hårt underlag gjorde att till och med Joker saktade ner. Lilla stigen till galoppbacken var sådär, första biten gick bra, men den sista var det ett brant hygge på i nedförsbacke. Vi tog oss ner, men jag hoppade av sista biten. Väl i galoppbacken då? Jodå, nog fick han galoppera alltid, första galoppen upp var väl allt annat än kontrollerad med bocksprång i början, andra var lite halvkontrollerad och den tredje vändan körde vi på kraftfull galopp på tygeln, man måste ju avsluta på topp. Sedan skrittade vi hem genom skogen med lite mindre stuts. Drygt en timme var vi ute och Joker var nog rätt så nöjd ändå, trots att han inte fick springa hela tiden.


Ge mig mer, mer, mer!

Jag hade dock varken ork eller lust att ge mig ut på en till liknande tur med Maxim, speciellt inte i den kraftiga blåsten. Så det blev promenad istället. Dock höll vi tempot första delen fram till klätterbacken, klättrade upp i skritt tre gånger och travade den fjärde, matte var tröttare än hästen efter det, men lite energi kanske han gjorde av med. Imorgon ska han få en längre tur. Vi fortsatte sedan upp till dammarna och vidare in på Hampusstigen, började röja bort en del grenar som ligger i vägen nu efter avverkningen, men som vi ridit runt tidigare. Det bra med en avverkning är att det blir en del lösa grenar och ris som man kan bygga små hinder av. När jag fått bort det som var i vägen byggde jag två småhinder över stigen, så nu är sista (eller första) biten av Hampusstigen en fin stig utan pinnar och med två hinder. Ska fortsätta bortåt nästa gång, inga fler hinder för det är gropigt och sönderkört, men lite ris kan man ju flytta på. Maxim fick förresten testa hindren i trav och klev fint över.

Det Positiva: Glada hästar
Det Negativa: Halt

Glad i hjärtat

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0