Nystart!
Efter två veckor utan kendo och en månad(!) utan rustning var det så dags igen. Jäklar vad bra det kändes. Inte för teknikens skull, den hängde och dinglade lite överallt, inte för orkens skull, för det var väldigt nära att jag fick avbryta, utan för att jag kände mig stark inombords. Jag kände att det fanns krafter och hämta, att det fanns vilja att ta av, jag blev inte totalblockad i huvudet och kände mig orkeslös. Den här vilan behövdes nog. Fömodligen har jag gått och burit på förkylninen som bröt ut innan jul större delen av hösten. Nu ska jag bara göra mitt bästa för att behålla denna känsla och inte hamna i samma onda cirkel igen. Lösningen tror jag stavas sömn och rutiner. Något jag ska börja jobba med under våren.
Passet då, kändes rätt bra med uppvärmningen som var springa lite, hoppa lite, sträcka lite och hugga lite. Bråkade lite med shinaien om vilket håll den skulle hugga på och när den skulle stanna. Måste fixa mina egna snarast möjligt. Det härligste med hela passet var att vi var hela 10 stycken, tror vi varit det en gång den senaste terminen. Man bli så peppad och orkar mer när man hela tiden för möta nya människor. Började med runder som mjukstart och började så sakta hitta tillbaka till någon slags huggteknik. Försökte fokusera på rak rygg och att andas. Det gick sådär, flåsade en hel del när vi kom igång med övningarna. Försökte hitta känslan i kote-Men, men den hade gått och gömt sig, glimmade till ibland, men ville inte riktigt infinna sig. Sedan körde vi en övning, Men-Hiki-Men-Kote-Men, det var kul, men jobbigt. Sedan gjorde vi också en variant Men-Hiki-Men kontra valfritt på Men. Körde sedan kakarigeiko, där jag måste börja tänka på avståndet mera, kommer väldigt nära, väldigt ofta.
Och så blev det ji-geiko, började mot Erik och den är jag mest nöjd med, den lämnade en bra känsla efter sig i kroppen, jag kände mig stark och att jag orkade vara med ordentligt. Sedan mot Lollo och den kändes också helt okej. Efter det mot en av terminens nybörjare och det gick bra förutom att jag träffades av en väldigt låg Do som hamnade på rumpan. Direkt efter det var det Anders, här någonstans började jag tappa ork och fokus. Måste röra mig med och framför allt, gå förbi ordentligt. Ganska okej var den ändå, sedan så var det Kalle, ännu mer orörlig kände jag mig, men några attacker lyckades jag med ändå. Min sista ji-geiko var sedan mot Johanna, vi körde lite som vanligt, men sedan mindes jag att vi pratat tidigare att vi skulle träna hiki mot varandra så det gjorde vi. Jag var väldigt trött och ganska borta, så var inte så närvarande tyvärr. Jag lyckades dock känna att jag tog något slags skuttande steg bakåt, så snart kanske jag kan ta attacksteg också, bara att öva mera.
Tack och lov fick jag vila efter det, annars hade jag förmodligen ramlat ihop i en lite hög på golvet. Blev sedan lite lugna stpra Men och sedan en snabb övning i slutminuten. Men-Hiki-Men, Men-Hiki-Kote, Men-Hiki-Do, båda valfri attack. Då blev jag blind, tenugin hamnade framför ögonen, lite spännande sådär. Och så var passet slut och efter välbehövlig stretching hade vi tränarmöte. Mycket spännande planer, våren ser ut att kunna bli bra.
Sovdags nu, imorgon jobb och fortsatt städning.
Det Positiva: Vilja
Det Negativa: Tidsbrist
Imorgon är en annan dag...
Over and Out
Passet då, kändes rätt bra med uppvärmningen som var springa lite, hoppa lite, sträcka lite och hugga lite. Bråkade lite med shinaien om vilket håll den skulle hugga på och när den skulle stanna. Måste fixa mina egna snarast möjligt. Det härligste med hela passet var att vi var hela 10 stycken, tror vi varit det en gång den senaste terminen. Man bli så peppad och orkar mer när man hela tiden för möta nya människor. Började med runder som mjukstart och började så sakta hitta tillbaka till någon slags huggteknik. Försökte fokusera på rak rygg och att andas. Det gick sådär, flåsade en hel del när vi kom igång med övningarna. Försökte hitta känslan i kote-Men, men den hade gått och gömt sig, glimmade till ibland, men ville inte riktigt infinna sig. Sedan körde vi en övning, Men-Hiki-Men-Kote-Men, det var kul, men jobbigt. Sedan gjorde vi också en variant Men-Hiki-Men kontra valfritt på Men. Körde sedan kakarigeiko, där jag måste börja tänka på avståndet mera, kommer väldigt nära, väldigt ofta.
Och så blev det ji-geiko, började mot Erik och den är jag mest nöjd med, den lämnade en bra känsla efter sig i kroppen, jag kände mig stark och att jag orkade vara med ordentligt. Sedan mot Lollo och den kändes också helt okej. Efter det mot en av terminens nybörjare och det gick bra förutom att jag träffades av en väldigt låg Do som hamnade på rumpan. Direkt efter det var det Anders, här någonstans började jag tappa ork och fokus. Måste röra mig med och framför allt, gå förbi ordentligt. Ganska okej var den ändå, sedan så var det Kalle, ännu mer orörlig kände jag mig, men några attacker lyckades jag med ändå. Min sista ji-geiko var sedan mot Johanna, vi körde lite som vanligt, men sedan mindes jag att vi pratat tidigare att vi skulle träna hiki mot varandra så det gjorde vi. Jag var väldigt trött och ganska borta, så var inte så närvarande tyvärr. Jag lyckades dock känna att jag tog något slags skuttande steg bakåt, så snart kanske jag kan ta attacksteg också, bara att öva mera.
Tack och lov fick jag vila efter det, annars hade jag förmodligen ramlat ihop i en lite hög på golvet. Blev sedan lite lugna stpra Men och sedan en snabb övning i slutminuten. Men-Hiki-Men, Men-Hiki-Kote, Men-Hiki-Do, båda valfri attack. Då blev jag blind, tenugin hamnade framför ögonen, lite spännande sådär. Och så var passet slut och efter välbehövlig stretching hade vi tränarmöte. Mycket spännande planer, våren ser ut att kunna bli bra.
Sovdags nu, imorgon jobb och fortsatt städning.
Det Positiva: Vilja
Det Negativa: Tidsbrist
Imorgon är en annan dag...
Over and Out
Kommentarer
Trackback
