Tåuslingar

Dagen har gått väldigt fort, först lite strul på jobbet som inte gjorde mig så stressad som jag trodde, ibland är det bara att acceptera läget och ta det lugnt tills det ordnar upp sig. Vi har gjort allt vi kan, imorgon blir det säkert bättre. Sedan så cyklades det iväg till Lambohov och teamaktivitet för markgruppen som jag jobbar i. Vi åt grekisk hämtmat, jättegott och pratade, sedan blev det glass till efterrätt, jag tyckte det var riktigt trevligt, glad att jag bestämde mig för att gå.

På grund av nämnda trevligheter missade jag iaidoträningen, men siktet var inställt på att i allafall träna Kendo. Så med packad täningsväska (tur att rustningen numera bor i Dojon och att man kan låna shinai) bar det av direkt från Lambohov till Ryd. Där var iaidoträningen i full gång, men jag pratade med Mattias efteråt och de hade inte gått igenom någon ny kata idag. Nästa vecka blir det träning för mig igen i allafall.

Kendon drog igång med svettig och högljudd uppvärmning. Sedan fick vi hugga en massa innan vi drog på oss rustning. Det var en hel del fatövning idag. Mycket Men, både stora och små där motståndaren skulle jaga efter och man skulle anstränga sig att vara snabb. Fick lite tips hur jag skulle blocka i vändningarna som jag ska försöka tänka på mer. Sedan är jag ju inte så snabb av mig, så jag blev upphunnen en hel del. Jag tror att jag spänner mig en del och är rädd för farten, mina ben känn också ganska stumma.

Ungefär här skadade sig Kalle. Jag stod och vilade, men såg ändå inte vad som hände, men han hamnade på golvet efter att ha dängt in i någon med tån före. Han fick linka åt sidan och Anders höll resten av passet medan Kalle låg i omklädningsrummet med foten i högläge. Denna Dojo och dessa tår... Vi har verkligen haft otur i klubben med tår. Allt började med att Robert (som var juniortränare) på ett pass lyckas gå och bryta stortån då han fastnar i sin hakama och ramlar i backen. Sedan har även två till killar i klubben haft problem med sina tår och nu var det även Kalles tur. Til råga på allt tappade Andreas en rustning på tårna när passet var slut.

Vi fortsatte iallafall med våra fartövningar. Men-hiki-Men-Men förbi, Kote-Men-hiki-Men valfri attack från båda sidor. Det var rätt så kul, men det är verkligen skillnad vilka man har som mottagare, jag försöker att vara stark och stadig, men tror inte att jag lyckas så bra, många som är större än vad jag är och om de kommer i full fart så går det inte riktigt. Men jag vill bli stadig för jag känner själv vilken skillnade det blir, man liksom bara stutsar ut från en vägg och behöver inte använda kraft till att ta sig bakåt. Sedan fick vi köra kakarigeiko, förste en omgång på 10 attacker och sedan en på 15 som jag aldrig trodde skulle ta slut. Vi var rätt så många också så det blev lite trångt. Och så blev det ji-geiko, min första var mot Andreas, länge sedan jag körde mot honom, han är väldigt lång och väldigt ångvältsaktig, men det kändes ganska bra, kände mig aldrig direkt översprungen, kanske har jag blivit bättre på att flytta mig. Sedan ji-geiko mot Anders, mja, sådär, jag måste vilja mer tror jag, vilja försöka mer och inte tänka så jäkla mycket hela tiden. Sedan blev det nog en till också innan vi fick göra några avslappanden eller snabba huggserier man valde själv hur snabbt det skulle gå, men man skulle inte ha någon paus tre stora Men, tre små Men och tre kot-Men. Och ji-geiko på det, körde en mot Joel där jag faktiskt kände att jag hade lite koll och en aning om vad som skulle händar och fötter reagerade som de skulle. Sedan blev det ett par ji-geikos som mest blev viftande och inte så snygg kendo, ibland är det irriterande.

Tillslut blev det av med rustningen och haiasuburi till Kalle (som nu låg med foten i högläge i ett hörn av Dojon) var nöjd, han räknade ungefär till 200, det kändes ganska bra. Försökte fokusera på en fläck på väggen och andas. Sedan blev det bastu alldeles för länge, men det var utomordentligt trevligt.

Nu var det sängdags för länge sedan, men jag är så uppe i varv. Ska försöka sova lite i allafall, lång, men rolig dag, väntar imorgon.

Det Positiva: Trevligheter
Det Negativa: Tåigheter

Jag är inte rädd, jag kan flyga.

Over and Out

Kommentarer
Postat av: Syster

ja vi måste absolut se till att få biljetter till nästa år, det vore kul :D jag känner att jag är riktigt sugen på det där stället där de hade nrdsvenska brukshästar man kunde rida på :) (nordritt.se) kändes kul :) får ta och knåpa ihop något tycker jag :D

2011-02-25 @ 12:56:35
URL: http://ellenelinor.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0