tildans

Den känslan man har efter torsdagspassen är oftast bra och idag är inget undantag, inte för att jag minns att jag gjorde något riktigt bra som utmärkte sig idag, men känslan var ändå att det hade varit ett bra pass. Då känner man sig nöjd i både kroppen och huvudet. Vi tränade endel på känsla idag, vilket kan vara orsaken till att jag känner som jag gör. Anders hade hittat på en ny lek, han kallade den brasiliansk kendo, jag ska inte ens försöka förklara vad det innebär, men lite mer "lek-kendo" kanske man kan säga. Det handlade om att slappna av och hugga mjukt och testa sig fram.

Sedan trappades passet upp med ji-geiko, hela varvet runt blev det nog och vi var sju stycken. Lagom antal och så får man vila korta stunder vilket kan behövas ibland. Ji-geikon gick väl rätt bra, jag är inte helt missnöjd och inte ybernöjd heller. Får inte tveka! Funderar på hur jag ska göra för att skapa situationer som leder till att man kan hugga. Något att klura på famöver. Torsdagspassen kommer att bli prioritet ett framöver, dels för att de brukar bli roliga rustningspass och dels för att det andra passet med rustning ligger på lördagar, men ska försöka mig på ett par sånna också. Det väger kanske in också att det är så trevlig bastu efteråt också. Otroligt skönt är det att sätta sig i värmen och klunka i sig vatten samtidigt som man lyssnar på kendohistorier och lite övriga historier som plötsligt går över till någon diskussion om någon serie som jag, ovetande som jag är, aldrig hört talas om. Det är kul, jag trivs och om man trivs då är livet inte så dumt att leva.

Det Postiva: Kendo
Det Negativa: Glömmer alltid att stretcha nacken.

Life is good, to good to be true

Over and Out