I wish

Fin fina gula myshäst och jag tog oss en promenad i kvällsmörkret på tisdagen. Gick fint, lite väl piggt när vi vände, men vi lyckades lösa det, på slutet blev det dock lite power-walkfart då min syster ringde och jag blev lite distraherad. Ägnade sedan en god stund åt att prata med henne då hon far ner mot Tyskland och Frankrike på lördag och blir borta minst fem veckor som det ser ut i dagsläget. Borstade Maxim och kliade honom i ansiktet under tiden. Sedan fick vi även till spolspiltan och gjorde rent benen och svansen. Svansen fick också i sig lite glansspray och bli flätad längst ner, vet inte om det kommer hjälpa så mycket mot leran, men ger det ett försök.
 
Onsdagen ägnade vi åt att tömköra i ridhuset, något distraherad häst i början, men sedan blev det bättre. Gick över lite upphöjda bommar i skritt och trav. Galopperade lite också på volt, det gick rätt så bra, men jag tror att han var lite trött, inte så mycket energi någonstans. Försökte filma lite, får se om det kommer upp något litet klipp här sedan.
 
 
 Igår kom jag ut till stallet innan det var mörkt och eftersom planen var att rida ut en sväng så följde vi den. Hovis hade öppet hus så en del hovslagarbilar på stallplan som Maxim rynkade lite på näsan åt, när vi skrittade iväg mötte vi även två bilar på lilla vägen vid hagarna. Hoppade av och gick åt sidan och även om han spände till sig så höll han sig vid mig. En av bilarna visade sig vara en fjordhästbekant också, som stannade till och sa hej. Vi fortsatte vår tur, när vi kommit in på vägen vid ridbanan kom en bil och svängde in bakom oss. Denna gång satt jag kvar, men där är gott om plats så vi gick up på sidan om vägen och väntade på bilen. Återigen spände han sig lite, men jag lyckades sitta och slappna av med halvlånga tyglar och då stod han snällt kvar! Framgång!
 
Sedan möter vi ett russ på grusvägen, vilket var spännande och läskigt på samma gång. Mötet gick utan problem och vi fortsatte framåt, travade lite, men skrittade mest, så russet som vände kom i fatt oss bakifrån. "Här måste man hålla koll så den inte anfallet" tyckte Maxim och gick och sneglade bakåt mest hela tiden. Vid rosa huset släppte vi förbi dem, ponnyn hade ett ländtäcke som fladdrade läskigt i vinden och dessutom satte den av i galopp. "Aha, tävla!" Tyckte Maxim när vi skulle framåt igen, hoppade på stället och ville fatta galopp. Nehejdu sa jag, då drakblåste han och steppade lite, men sedan kunde vi faktiskt trava sträckan (med russet flera hundra meter framför) utan allt för mycket bråk. Visst att han tog till den största traven med de längsta stegen, men trav var det och jag behövde inte hålla i honom. När vi vände var han återigen på tårna, men vi (jag) utmade oss själva och travade tillbaka, sedan tog vi en vända till också för att pysa ut lite luft. För ett år sedan hade jag inte klarat det här utan envisats med att försöka skritta. Sedan bårkade vi lite förbi rösa huset igen, upphetsad häst, men vi lyckades för det mesta hålla oss i någon slags räserskritt. Vägen hem gick sedan bra och fortsatte med taktiken halvlånga tyglar. På söndag ska vi, oavsett väder, ta oss till Sankesund, alternativt andra sidan stora vägen och galoppera så det ryker.
 
Idag var vi en sväng till ridhuset och lekte runt. Maxim fick springa själv, vi övade lite på löslongering och så fick han skutta sockerbitshinder och leka med pressening. Söthästen!
 
Det Positiva: Världens bästa häst
Det Negativa: Lång vecka
 
Flowing

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0